SSM perspektiv
Bakgrund
Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) vetenskapliga råd om ultraviolett (UV) strålning ger myndigheten råd inom områden som rör olika aspekter i samband med ultraviolett strålning. I rådet ingår experter inom områdena onkologi, dermatologi, cancerbiologi, psykologi och meteorologi.
Rådet ger också vägledning inför ställningstaganden i frågor där det krävs en vetenskaplig prövning av olika uppfattningar eller ståndpunkter. Rådet följer den vetenskapliga utvecklingen inom UV-området och hudcancerprevention och sammanställer kunskapsläget i en årlig rapport till SSM.
Resultat
I denna rapport för år 2019 redovisas:
- hur utvecklingen av teledermatoskopi kan förbättra möjligheten till tidig diagnostik av hudcancer
- hur tillståndet för ozonlagret är idag och den förväntade utvecklingen
- en uppdatering om vitamin D och cancerrisk
- om man kan minska incidensen av melanom i framtiden genom ett förbättrat solskyddsbeteende hos barn
- om en individualiserad "app" riktad mot ungdomar kan användas för hudcancerprevention
- aktuella trender inom epidemiologi för malignt melanom och övrig hudcancer inklusive merkelcellscancer.
Utveckling av teledermatoskopi ingår i ett nationellt program med effektiva metoder för tidig diagnostik av hudcancer. Införandet av teledermatoskopi inom primärvården visar på flera positiva utfall. Säkrare diagnostik och kortare väntetider ger ökad möjlighet till diagnostik i ett tidigt stadium -när prognosen är som mest gynnsam för patienterna. Det ger också minskade samhällskostnader genom exempelvis färre onödiga operationer av ofarliga hudförändringar.
Ozonlagret avgör mängden UV- strålning som vi exponeras för. Under 1960-2000-talet skedde en förtunning av ozonlagret på grund av utsläpp av ozonnedbrytande ämnen. I det så kallade Montrealprotokollet förbjöds många av dessa ämnen. Man har därefter kunnat se att förtunningen av ozonlagret avstannat och även om man ännu inte kan se samma nivåer som på 1960-talet förväntas en återuppbyggnad. I Sverige har man kunnat se en positiv ökning i ozonskiktet på 0,17% per år.
Exponeringen för UV-strålning är en källa till vitamin D-produktion i kroppen, men är också den största och mest välkända riskfaktorn för hudcancer. För varje år drabbas allt fler svenskar av hudcancer. Fortfarande är det oklart om det finns en koppling mellan för låga vitamin D-nivåer och en ökad risk att få cancer eller att avlida till följd av en cancersjukdom.
Förbättrat solskyddsbeteende hos barn kan minska antalet solrelaterade hudförändringar, vilket svenska forskare visat genom studier gjorda på barn 7-10 år gamla. Stark solexponering, särskild under barndomen, ökar antalet solrelaterade hudförändringar, vilket i sin tur kan innebära en ökad risk att utveckla malignt melanom senare i livet. Från 2002 till 2012 såg man ett minskat antal hudförändringar hos svenska barn samt att barnen i större utsträckningen skyddades från solexponering.
Många ungdomar tycker solbränna är attraktivt och solar därför i syfte att förbättra sitt utseende. För att använda ungas intresse för sitt utseende i hudcancerpreventivt syfte utvecklades appen "Sunface" där man kan ta ett självporträtt (en selfie) med sin mobiltelefon som sedan ändras för att visa ens framtida utseende förutsatt ett visst solrelaterat beteende. Att visa hur ultraviolett strålning påverkar utseendet, t.ex. ger rynkig hy, kan vara en lovande metod för att nå fram och påverka svenska ungdomars beteende i solen.
Hudcancer är den cancertyp som totalt ökar mest i incidens i Sverige och flera andra länder. Sett till de senaste 20 åren har den årliga ökningen till och med accelererat i den svenska befolkningen. När det gäller melanom ses den största ökningen av tunna tumörer med god prognos men samtidigt ökar även antalet fall av avancerade melanom med dålig prognos. Även den mycket ovanliga och aggressiva hudcancerformen Merkelcellscarcinom, som ofta har en dålig prognos, visar på en kraftig ökning i Sverige.
Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderas följande:
- fortsätta följa utvecklingen gällande teledermatoskopi som metod att förbättra sekundärprevention av hudcancer.
- ozonlagret är avgörande för den mängd ultraviolett strålning som vi exponeras för. Strålsäkerhetsmyndigheten bör därför följa utvecklingen internationellt och i Sverige. Det är mycket positivt att man nu ser tecken på att förtunningen avstannat och att en återuppbyggnad väntas. Aktuella preventiva strategier påverkas inte.
- fortsatta preventiva åtgärder riktade mot barn upp till 12 år och mot vuxna kring barn för att minska risken för hudcancer i framtiden.
- att följa utvecklingen av den här typen av interventionsmetoder för hudcancerprevention. Där teknologi (app) används för att påverka beteende och visar påverkan av ultraviolett strålning.
- att följa utvecklingen av samtliga former av hudtumörer och arbeta vidare med preventionsåtgärder som påverkar både incidens och mortalitet. Rådet rekommenderar ökade insatser inom både primär och sekundär prevention. Myndigheten bör uppmärksamma sjukvårdsansvariga på det ökande problemet och behovet av ökade preventiva insatser.
Relevans
Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar förebyggande med att minimera riskerna med exponering av UV-strålning och för att minska antalet hudcancerfall orsakade av UV-strålning. Bland annat genom att ge råd och informera om strålning, dess egenskaper och om strålskydd. Resultatet från rådet bidrar till det fortsatta arbetet och utvecklingen av strategin för förebyggande arbete gällande hudcancerprevention. Rapporten och rekommendationerna från det vetenskapliga rådet är en viktig del i SSM:s omvärldsbevakning och fortsatta insatser.
Behov av vidare forskning
Antalet hudcancerfall ökar hos den svenska befolkningen. Ultraviolett strålning från solen och från solarier är den främsta yttre riskfaktorn för hudcancer enligt Världshälsoorganisationen WHO:s organ för cancer-forskning. För att fortsätta med strategin för det förebyggande arbetet är det viktigt för Strålsäkerhetsmyndigheten att fortsatt följa forskningen inom medicin, beteende och meteorologi.