SSM perspektiv
Bakgrund
Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) vetenskapliga råd för UV-frågor bevakar det aktuella forsknings- och kunskapsläget vad gäller oönskade effekter av UV-strålning. Rådets arbete redovisas i en rapport årligen. Rådets arbete ger myndigheten stöd för bedömning av hälsorisker och åtgärder kopplade till UV-strålning och hudcancer.
Rådets arbete leder till att myndigheten får underlag för att göra prioriteringar i sitt arbete med hudcancerprevention. Rådet kan också ge vägledning när myndigheten ska ta ställning i frågor av policykaraktär, där en vetenskaplig prövning är nödvändig. Syftet med rapporten är att kartlägga det aktuella kunskapsläget och ge myndigheten en överblick som utgör en viktig grund för det fortsatta arbetet och utvecklingen av strategin för förebyggande arbete gällande hudcancerprevention. Rapporten och rekommendationerna från det vetenskapliga rådet är en viktig del i SSM:s omvärldsbevakning och fortsatta insatser.
I rådet ingår experter inom områdena strålningsbiologi, fysik, meteorologi, onkologi, dermatologi, psykologi, beteendevetenskap, landskapsarkitektur och ekonomi.
Resultat
I denna rapport för år 2020 beskrivs hur pandemin kan komma att påverka hudcancerincidens och prevention framöver, om hur solskyddsråd för vardagsexponering av UV-strålning bör utformas för att passa svenska förhållanden och en uppdatering om vitamin D och cancerrisk. Det rapporteras även om att det finns en kraftigt ökande trend att individer som diagnosticeras med ett hudmelanom riskerar att drabbas av ytterligare hudmelanom, och om vem som är en lämplig avsändare i sociala medier för att påverka ungas inställning till solning. Rapporten innehåller även en genomgång av olika miljöinterventioner för hudcancerprevention riktade till barn, samt aktuella trender inom epidemiologi för malignt melanom och övrig hudcancer.
Året 2020 var ett annorlunda år på många plan. På vilka sätt coronapandemin har påverkat sol-relaterade beteenden och hudcancerincidens/ mortalitet är för tidigt att säga, men det vore rimligt att anta att faktorer som förändrat solbeteende, reserestriktioner och minskad benägenhet att vilja att söka sjukvård kommer ge effekter på sikt. Det kommer vara extra viktigt att följa upp utvecklingen av hudcancerincidens och mortalitet kommande år.
De högsta incidenstalen i världen för melanom har rapporterats från Australien och Nya Zeeland. För att motverka denna höga incidens har myndigheterna där arbetat fram ett konsensusdokument med rekommendationer för solskyddsråd inklusive rekommendationer om solskydd vid vardagsexponering. Sverige ligger inte så långt efter dessa länder när det gäller antal fall av melanom per 100 000 invånare. Solskyddsråd gällande vardagsexponering av UV-strålning utarbetade för både den bredare allmänheten och för speciella riskgrupper såsom äldre och barn, anpassade efter våra svenska förutsättningar rekommenderas.
Solens UV-strålar är en viktig källa för vitamin D-syntes i kroppen men UV-exponering är också den enskilt största riskfaktorn bakom utvecklingen av hudcancer. Risken att drabbas av hudcancer ökar för varje år i Sverige och är den tumörform som ökar snabbast i vår befolkning. Om risken att få cancer eller att avlida till följd av sin cancersjukdom kan påverkas av vitamin-D nivån i kroppen är oklart. Rådets rekommendation är att vitamin D-status och eventuell relation till sjukdom och hälsa, fortsatt ska behandlas separerat från frågor gällande hudcancerprevention.
En svensk studie, som publicerades 2020, undersökte risken att få flera tumörer efter att ha fått sitt första melanom. Forskarna kunde se en kraftig ökning med tiden. På 1960-talet var det mindre än 1% av de som fått ett melanom som fick ytterligare ett melanom jämfört med cirka 7% av de som fått sitt melanom på 2000-talet. När det gällde patienter som fått fler än två tumörer var ökningen än mer markant. På 1960-talet identifierares ingen patient med fler än två tumörer medan det på 2000-talet var 18% av de som fått ytterligare ett melanom som hade tre eller fler tumörer. Det är därför viktigt att de som diagnosticeras med ett melanom informeras om risken att få ytterligare tumörer, samt vikten av att skydda sin hud från skadlig UV-exponering.
Forskare på Handelshögskolan har tillsammans med SSM gjort en studie med syfte att undersöka hur myndigheten bör kommunicera med unga i sociala medier för att påverka deras inställning till solning och solskyddande beteende. Denna rapport fokuserar på om trovärdigheten av ett budskap kan påverkas beroende på vem avsändaren är, om det är en person eller inte samt i så fall personens yrke, ålder och kön. Resultatet visar att man kan påverka ungas inställning till att skydda sig med kläder samt använda solskydd i en positiv riktning, men inte deras vilja att utsätta sig för solexponering. Det fanns ingen signifikant skillnad i om det var en person som stod bakom budskapet eller SSM. Slutsatsen är att vid kommunikation i sociala medier bör SSM ha sig själva som avsändare och att en särskild talesperson inte är nödvändig.
Solexponering och brännskador under barndomen ökar risken för att utveckla melanom senare i livet och det är därför viktigt att skydda barn från skadlig exponering. Data från en översiktsartikel presenteras, där har man systematiskt granskat aktuell litteratur vari effektiviteten av interventioner riktade mot solskyddsbeteenden bland barn och ungdomar i olika utomhusmiljöer undersökts. Fem av sju studier visade positiva effekter såsom ökad vistelse i skugga och minskat antal födelsemärken efter interventionen. Myndigheten bör fortsätta att rekommendera att förskole- och skolgårdar behöver ha tillgång till skugga eftersom denna åtgärd är den som visar mest vetenskapligt stöd i att minska barn och ungdomars UV-exponering.
Incidensen för hudcancer, inklusive melanom, fortsätter att öka i Sverige och fera andra länder. En ökning som till och med accelererat under de senaste 20 åren. Hudcancer drabbar framför allt äldre och personer som bor i Södra Sverige eller längs kusterna. Dessa har större risk att drabbas än de som bor i norra Sverige. När det gäller melanom, som är den allvarligaste formen av hudcancer, ses den största ökningen av tunna tumörer med god prognos. Samtidigt ökar dock även antalet fall av avancerade melanom med dålig prognos. Rådet rekommenderar SSM att fortsatt noggrant följa utvecklingen av alla former av hudtumörer samt verka för preventiva insatser för att vända denna oroväckande trend.
Relevans
SSM arbetar förebyggande med att minimera riskerna med exponering av UV-strålning och för att minska antalet hudcancerfall orsakade av UV-strålning. Bland annat genom att ge råd och informera om strålning, dess egenskaper och om strålskydd. Resultatet från rådet bidrar till det fortsatta arbetet och utvecklingen av strategin för förebyggande arbete gällande hudcancerprevention. Rapporten och rekommendationerna från det vetenskapliga rådet är en viktig del i SSM:s omvärldsbevakning och fortsatta insatser.
Rådets rekommendationer är:
- att SSM bör uppmärksamma att UV-strålning sker även i vardagssituationer och utforma råd anpassade till befolkningen i Sverige. Rådet rekommenderar också att det även efter det att SMHI slutat visa UV-index på sin webbsida finns en lättillgänglig prognos för aktuellt UV-index att tillgå hos SSM som stöd till rekommendationer om solskydd.
- att vitamin D-status och eventuella relationer till sjukdom och hälsa fortsatt ska behandlas separerat från frågor gällande hudcancerprevention.
- Individer som haft melanom ska uppmärksammas på den ökade risken för ytterligare melanom samt betydelsen av att skydda huden från skadlig solexponering. De som haft fler än ett primärt melanom, har ärftlig predisposition för melanom eller har förekomst av många eller stora födelsemärke ska erbjuds dermatologiska kontroller.
- att vid kommunikation i sociala medier bör SSM fortsatt vara avsändare.
- att SSM bör fortsätta att rekommendera att förskole- och skolgårdar förses med skugga, antingen från växtlighet eller genom byggda konstruktioner, exempelvis pergola eller uppspänd segelduk.
- att SSM fortsatt noggrant följer utvecklingen av alla former av hudtumörer samt arbetar vidare med preventionsåtgärder som påverkar både incidens och mortalitet och att öka insatser inom både primär och sekundär prevention. Myndigheten bör uppmärksamma sjukvårdsansvariga på det ökande problemet och behovet av ökade preventiva insatser.
Behov av vidare forskning
Antalet hudcancerfall ökar hos den svenska befolkningen. UV-strålning från solen och från solarier är den främsta yttre riskfaktorn för hudcancer enligt Världshälsoorganisationens (WHO:s) organ för cancerforskning. För att vända trenden måste människors exponering minska, och det krävs också en förändring av människors livsstil och attityder kring exempelvis utseende och solning, vilket kan leda till minskad incidens och mortalitet. Därför är det fortsatt viktigt att följa forskningen inom medicin, beteende och meteorologi för att på ett effektivt sätt kunna utföra ett förebyggande arbete i takt med hur befolkningens solvanor och attityder till sol förändras.
Några punkter som rådet tar upp är vikten av att kontinuerligt studera hur människors solvanor kan påverkas med olika budskap samt att forskningen kring solande och D-vitamin behöver följas även fortsättningsvis.
Cancerstatistik är en viktig indikator för att följa upp befolkningens exponering över tid. Utveckling av objektiva mätmetoder för exponering behövs som ett komplement till de enkätstudier som genomförs årligen för att snabbare kunna göra uppföljning av hur olika solråd och rekommendationer fungerar. Att bedriva mätningar och modellera UV strålning i miljöövervakningssyfte är också viktigt för att tillhandahålla information om när UV strålningen är stark samt skapa förståelse för dess variation över tiden.