SSM perspektiv
Bakgrund
Exponering för radon anses vara den viktigaste orsaken till lungcancer näst efter rökning och beräknas orsaka omkring 500 lungcancerfall årligen i Sverige. Därför är det viktigt att sänka radonhalten i inomhusluften, speciellt om nivån överstiger referensnivån 200 Bq/m³.
För att kunna uppdatera beräkningar av antal lungcancerfall som årligen orsakas av radon är det nödvändigt att uppskatta medelhalten av radon i inomhusluften. Det är också viktigt att uppskatta hur många bostäder och arbetsplatser som har radonhalter överstigande referensnivån 200 Bq/m³. Den här studien fokuserar på småhus, men inkluderar också analyser för en del arbetsplatser och flerfamiljshus. Mätdata för radon i småhus i mätföretaget Radonovas databas består av omkring 340 000 mätningar.
I databasen finns det fler mätresultat i områden med välkända problem med förhöjda radonhalter och i hus som innehåller blåbetong. Det är emellertid möjligt att kompensera för ett antal olika sådana bakgrundsfaktorer för att därigenom reducera snedvridande inverkan av dessa på resultaten. Detta möjliggör att beräkna ett nationellt medelvärde för radonhalten i småhus som bör efterlikna en studie med ett slumpvist urval av småhus.
För att kunna prioritera tillsynsinsatser för både bostäder och arbetsplatser så är det viktigt att känna till vilken effekt olika bakgrundsfaktorer har på risken för förhöjda radonhalter. Föreslagna faktorer för analys inkluderar byggnadsår, ventilationstyp, byggnadsmaterial (blåbetong), region, uranhalt i marken och jordart.
Resultat
Baserat på analys av en stor mängd data uppskattades det nationella medelvärdet för radonhalten i småhus. För mätsäsongen 2007/2008 uppskattades det till 128 Bq/m³ och för 2008/2009 till 136 Bq/m³. Dessa två mätsäsonger ansågs ge mest tillförlitliga resultat eftersom erbjudande om mätningar då skickades ut i stor omfattning till husägare. Resultaten för nationellt medelvärde av radonhalt i småhus stämmer väl överens med en tidigare stickprovsundersökning inom BETSI-projektet, som rapporterade 124 Bq/m³ för motsvarande tidsperiod.
I studien uppskattades också att omkring 19 % av småhus under tidsperioden 2007-2009, motsvarande 370 000 stycken, beräknades ha radonhalter över referensnivån 200 Bq/m³. Det här antalet är avsevärt större än resultaten i några andra studier (BETSI och ELIB). Antalet småhus med radonhalt som överstiger referensnivån är viktigt ur strålskyddssynpunkt, eftersom det visar hur många hus som bör sänka radonhalten. Baserat på resultatet 370 000 och analys av antalet radonsanerade hus och nytillkomna hus sedan 2008, uppskattades att antal småhus 2021 med radonhalt överstigande 200 Bq/m³ är omkring 330 000. Detta motsvarar omkring 16 % av antalet småhus 2021.
I denna studie finns det även en del resultat för arbetsplatser, men eftersom dessa baseras på medelvärde för långtidsmätningar dygnet runt, så är resultaten ofta inte representativa för radonnivåer under arbetstider. Detta beror på att ventilationen ofta reduceras eller stängs av utanför arbetstid vilket då leder till ökande radonhalter. Därför kan radonhalter under arbetstider vara avsevärt lägre än vad som rapporteras i denna studie.
I denna studie visades att småhus byggda under senare år har avsevärt lägre radonhalter än i äldre hus. Samma tydliga tendens av minskande radonhalter i nyare hus observerades inte för arbetsplatser.
Radonhalten i småhus var tydligt korrelerad till uranhalten i marken baserat på analys av en mer begränsad mängd mätningar. Motsvarande analys för arbetsplatser visade också viss korrelation men inte lika uttalat.
Relevans
Nytt regelverk för radon på arbetsplatser infördes 2018 mot bakgrund av EU:s reviderade Basic Safety Standards (BSS). Sedan dess har Strålsäkerhetsmyndigheten ett nytt ansvar att utöva tillsyn för radon på arbetsplatser. För att underlätta prioritering av tillsynsinsatser är det viktigt att känna till vilka bakgrundsfaktorer som är viktigast som markörer för risk för förhöjda radonhalter i byggnader. Analyser i detta forskningsprojekt inkluderar kvantitativa bestämningar av sådana potentiella riskfaktorer.
För att kunna uppdatera beräkningar av antal lungcancerfall som årligen orsakas av radon är det nödvändigt att uppskatta medelhalten av radon i inomhusluften. Eftersom det nationella medelvärdet i denna studie enbart avser småhus krävs det ytterligare analyser och studier av andra inomhusmiljöer för att få en mer heltäckande uppskattning av ett nationellt medelvärde.
Antalet småhus med radonhalt som överstiger referensnivån 200 Bq/m³ är av stort intresse, eftersom det är en indikator på omfattningen av radonproblemet i Sverige. Även motsvarande resultat för arbetsplatser är viktigt, men denna studie baseras på långtidsmätningar dygnet runt, vilket oftast resulterar i en överskattning av radonhalter under arbetstid.
Behov av vidare forskning
Det vore värdefullt att initiera en ny studie för att bestämma det nationella medelvärdet för radonhalten i byggnader och även andel byggnader med radonhalt som överstiger referensnivån 200 Bq/m³. En sådan studie bör baseras på ett representativt urval av bostäder och arbetsplatser.
I den omfattande mängden av radonmätningar i Radonovas databas var det möjligt att utvärdera ett nationellt medelvärde för småhus. Det är dock svårt att helt utesluta någon snedvridning av resultaten trots kompensation för olika bakgrundsfaktorer för att efterlikna ett representativt urval. Detta gäller framförallt för mätningar under senare år, men förmodligen även för eventuella nya analyser under kommande år.