SSM perspektiv
Bakgrund
Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) vetenskapliga råd för UV-frågor bevakar det aktuella forsknings- och kunskapsläget vad gäller oönskade effekter av UV-strålning. Rådets arbete redovisas i en rapport årligen. Rådets arbete ger myndigheten stöd för bedömning av hälsorisker och åtgärder kopplade till UV-strålning och hudcancer.
Rådets arbete leder till att myndigheten får underlag för att göra prioriteringar i sitt arbete med hudcancerprevention. Rådet kan också ge vägledning när myndigheten ska ta ställning i frågor av policykaraktär, där en vetenskaplig prövning är nödvändig. Syftet med rapporten är att kartlägga det aktuella kunskapsläget och ge myndigheten en överblick som utgör en viktig grund för det fortsatta arbetet och utvecklingen av strategin för förebyggande arbete gällande hudcancerprevention. Rapporten och rekommendationerna från det vetenskapliga rådet är en viktig del i SSM:s omvärldsbevakning och fortsatta insatser.
I rådet ingår experter inom områdena strålningsbiologi, fysik, meteorologi, onkologi, dermatologi, psykologi, beteendevetenskap, landskapsarkitektur och ekonomi.
Resultat
Covidpandemin har haft en tydlig påverkan på hur vi levt vårt dagliga liv det senaste året, med mer hemarbete och möjligheter till utomhusvistelse samt till ändrade resvanor. Dess effekter på hudcancerprevention och hudcancerincidens är för tidigt att utvärdera. Det finns tecken på att färre förstadier till melanom och annan hudcancer har diagnostiserats under pandemiåret, vilket skulle kunna ge en ökad frekvens av mer avancerade tumörer under kommande år om orsaken är att färre sökt vård för utredning på grund av pandemin.
Soligt väder och periodvis tunt ozonskikt gjorde att UV-strålningen i Sverige under vår och sommar 2020 och 2021 var högre än det genomsnittligt brukar vara. Framför allt under våren 2020 noterades en mycket kraftig förtunning av ozonet över Arktis, vilket under perioder hade stor påverkan på UV-index över Sverige. Under april och juni 2020 registrerades rekordhöga genomsnitt av UV-strålning för dessa månader. Att bedriva mätningar och modellera, samt visualisera UV-strålning är andra viktiga verktyg för att tillhandahålla information om när UV-strålningen är stark samt skapa förståelse för dess variation över tiden.
Ultraviolett strålning med våglängder inom UVC-spektrat har förmåga att effektivt förstöra bakterier och andra mikroorganismer. Tidigare har man främst använt lampor med våglängder runt 254 nm, för vilka riskerna är väl utredda. Under covid-19-pandemin har en markant ökning av användning av UVC-lampor med kortare våglängder (framför allt 222 nm och 207nm) skett. När det gäller UVC-lampor med dessa kortare våglängder är de biologiska effekterna inte helt klarlagda, och det krävs mer data och forskning för att utreda om det finns anledning att se över riktvärden.
UV-strålning är den viktigaste yttre riskfaktorn för alla typer av hudcancer. Individens sårbarhet och risk för att utveckla hudcancer beror på flera faktorer. På populationsnivå är det hudens förmåga att skydda sig mot solens UV-strålning som är den starkaste riskfaktorn för hudcancer. Andra riskfaktorer är ålder, om man haft en tidigare hudtumör, har nära släktingar med melanom eller har nedsatt immunförsvar. Forskning har visat att preventiva uppföljningsprogram har en gynnsam inverkan på cancerutvecklingen hos högriskindivider.
Varje år diagnostiseras cirka 350 nya fall av hudmelanom inom familjer med ärftlighet för melanom i Sverige. I vissa familjer hittar man nedärvda mutationer, framförallt i genen CDKN2A, som ger en mer än 60-faldig riskökning för melanom jämfört med normalbefolkningen. I en översiktsartikel studerades effekten av genetisk testning på det preventiva beteendet, dvs på vilket sätt man skyddar sig i solen efter att man fått veta att man har en större risk. Resultaten är inte entydiga, men information om att man bär på en mutation kan leda till förbättrat solskyddsbeteende, särskilt om informationen fokuserar på möjligheten att minska den totala risken för melanom genom att detta förbättrade solskyddsbeteende prioriteras. Att uppföljningsprogram kan bidra till att förbättra utvecklingen för högriskindivider är ett intressant resultat som kan användas i arbetet med att rikta information till specifika målgrupper.
Mediakampanjer är verktyg för att informera allmänheten om effekterna av solning i syfte att ge ökad kunskap, påverka attityder och förändra beteenden. För att visa att en kampanj varit lyckad i sitt syfte att påverka målgruppen för kampanjen måste man kunna redogöra för olika typer av effekter av kampanjen. Det finns olika typer av mått för att följa upp kampanjer såsom digitala mått, redovisning av media och investeringar, eller förändringar i attityder och beteende.
Vitamin D bildas i huden när vi exponeras för solljus eller genom att vi äter vitamin D-rik kost eller kosttillskott. Det har publicerats en mängd artiklar som studerat sambandet mellan vitamin D-nivåer och hälsa, inklusive risken att drabbas av cancer. Utfallen har hittills inte varit entydiga, i ett antal studier har man sett en positiv association mellan vitamin D-nivåer och ökad risk för hudcancer. Det finns även stöd för att tillskott av vitamin D kan minska risken för avancerad cancer (även hudcancer). Att exponering för UV-strålning är den enskilt största risk[1]faktorn bakom utvecklingen av hudcancer är däremot klarlagt.
Incidensen för hudcancer, inklusive melanom, fortsätter att öka i Sverige och flera andra länder, en ökning som accelererat under de senaste 20 åren. Hudcancer drabbar framför allt äldre och personer som bor i Södra Sverige eller längs kusterna. Under pandemiåret 2021 kunde man se en minskning av inrapporterade förstadier till både hudmelanom och skivepitelcancer medan de invasiva tumörerna låg på samma nivåer eller hade ökat i antal jämfört med föregående år.
Relevans
SSM arbetar med att minimera riskerna med exponering för UV-strålning och för att minska antalet hudcancerfall orsakade av UV-strålning. Bland annat genom att ge råd och informera om strålning, dess egenskaper och om strålskydd. Resultatet från rådet bidrar till det fortsatta arbetet och utvecklingen av strategin för förebyggande arbete gällande hudcancerprevention. Rapporten och rekommendationerna från det vetenskapliga rådet är en viktig del i SSM:s omvärldsbevakning och fortsatta insatser.
Rådet rekommenderar SSM att fortsatt följa forskningen och hudcancerincidens över tid, samt verka för preventiva insatser för att vända trenden med att allt fler svenskar drabbas av hudcancer.
- SSM och SMHI bör samverka för att övervaka aktuell status på UV-strålningen och se till att nödvändig information når ut till allmänheten.
- SSM bör fortsätta använda de hygieniska riktvärden som anges i det allmänna rådet1, och bevaka forskning rörande de långsiktiga effekterna av UVC-lampor med kortare våglängd, samt deras säkerhet i konsumentledet.
- SSM bör samarbeta med berörda myndigheter för att undersöka genereringen av ozon i UVC-lampor med 222 nm och 207 nm och huruvida gällande gränsvärden står i relation till mängd ozon producerat av kortvågiga UVC-lampor.
- UV-rådet rekommenderar att individer med ökade risker för hudcancer identifieras inom vården och erbjuds individualiserad uppföljning med kontroller av huden och råd om solskydd och egenkontroller.
- SSM bör fortsätta att följa utvecklingen av metoder för att öka solskyddsbeteende hos individer med hög risk för malignt melanom.
- SSM bör i så hög utsträckning som möjligt säkerställa att kampanjer har önskad effekt. Det innebär att media/investeringar alltid bör redovisas i enlighet med branschpraxis, förslagsvis i enlighet med det presenterade Effektsystemet, samt att ytterligare mått på att kommunikationen påverkar målgruppen görs vid lämpliga tillfällen.
- Rådets fortsatta rekommendation är att vitamin D-frågan inte ska påverka aktuella preventiva strategier gällande hudcancer.
- SSM bör fortsätta att följa utvecklingen av samtliga former av hudtumörer och arbeta vidare med preventionsåtgärder som påverkar både incidens och mortalitet.
- Rådet rekommenderar ökade insatser inom både primär och sekundär prevention. Myndigheten bör uppmärksamma sjukvårdsansvariga på det ökande problemet och behovet av ökade preventiva insatser.
Behov av vidare forskning
Antalet hudcancerfall ökar hos den svenska befolkningen. UV-strålning från solen och från solarier är den främsta yttre riskfaktorn för hudcancer enligt Världshälsoorganisationens (WHO:s) organ för cancerforskning. För att vända trenden måste människors exponering minska, och det krävs också en förändring av människors livsstil och attityder kring exempelvis utseende och solning, vilket kan leda till minskad incidens och mortalitet. Därför är det fortsatt viktigt att följa forskning som anknyter till människors exponering till UV-strålning inom medicin, beteende och meteorologi för att på ett effektivt sätt kunna utföra ett förebyggande arbete i takt med hur befolkningens solvanor och attityder till sol förändras.
Några punkter som rådet tar upp i årets rapport är vikten av att kontinuerligt studera hur människors solvanor kan påverkas med olika budskap samt att forskningen kring solande och D-vitamin behöver följas även fortsättningsvis. Användningen av UVC-lampor med kortare våglängder ökar, vilket medför en ny exponeringssituation som behöver utredas både vad gäller omfattning och hälsoeffekter.
Cancerstatistik är en viktig indikator för att följa upp befolkningens exponering över tid. SSM följer statistik från Socialstyrelsen om hudcancerincidens. Denna relaterar dock till en exponering som skett för länge sedan, och utveckling av objektiva mätmetoder för exponering behövs som ett komplement till de enkätstudier som genomförs årligen för att snabbare kunna göra uppföljning av hur olika solråd och rekommendationer fungerar närmare i tiden.