SSM perspektiv
Bakgrund
Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) vetenskapliga råd för UV-frågor bevakar det aktuella forsknings- och kunskapsläget vad gäller oönskade effekter av UV-strålning. Rådets arbete redovisas i en rapport årligen. Rådets arbete ger myndigheten stöd för bedömning av hälsorisker och åtgärder kopplade till UV- strålning och hudcancer.
Rådets arbete leder till att myndigheten får underlag för att göra prioriteringar i sitt arbete med hudcancerprevention. Rådet kan också ge vägledning när myndigheten ska ta ställning i frågor av policykaraktär, där en vetenskaplig prövning är nödvändig. Syftet med rapporten är att kartlägga det aktuella kunskapsläget och ge myndigheten en överblick som utgör en viktig grund för det fortsatta arbetet och utvecklingen av strategin för förebyggande arbete gällande hudcancerprevention. Rapporten och rekommendationerna från det vetenskapliga rådet är en viktig del i SSM:s omvärldsbevakning och fortsatta insatser.
I rådet ingår experter inom områdena strålningsbiologi, fysik, meteorologi, onkologi, dermatologi, psykologi, beteendevetenskap, landskapsarkitektur och ekonomi.
Resultat
Världsmeteorologiska organisationen (WMO) uppger i en ny rapport att man nu kan se indikationer på att återhämtningen av ozonskiktet globalt har startat, detta genom studier baserade på observationer och modellsimuleringar som visar på konsistenta resultat. I de svenska mätningarna, som ligger nära eller är en del av det arktiska området med specifika meteorologiska förhållanden, kan ännu inte signifikanta trender identifieras ur den årliga variationen. SMHI mäter kontinuerligt UV-strålning i Norrköping sedan 1983, och mätningarna har visat på en ökning av total UV-strålning med 7% på helårsbasis sedan dess. Orsaken är inte fastställd, men det rör sig troligen om en kombination av förändring i mängden atmosfäriska partiklar och molnighet, några trender i förändringar av ozonskiktet över Norrköping har inte kunnat urskiljas. Information om när UV-strålningen är stark samt dess variation över tiden är viktigt att följa och visualisera för att öka förståelsen av människors exponering.
Utformningen av utemiljöer på förskolor och skolor har betydelse för barns exponering för UV-strålning samt deras fysiska aktivitet. Tidigare studier av förskolemiljö visar att grönska främjar fysiskt aktiv lek och skyddar mot överdriven UV-strålning, om grönskan är placerad där barnen leker och integreras med lekredskapen. Att utöva idrott (t.ex. fotboll) på stora öppna ytor med över 80 % fri himmelsvy, har visats öka de fysiska aktivitetsnivåerna men innebar också en UV-exponering som under början och slutet av skolåret (september och maj) låg på en ohälsosamt hög nivå.
Ultraviolett strålning med våglängder inom UVC-spektrat har förmåga att effektivt förstöra bakterier och andra mikroorganismer. Under pandemin har användningen av UVC-strålning för desinfektion på kort tid ökat vilket inneburit att råd, rekommendationer och lagstiftning inte hunnit med. Denna ändring av användningen av UVC-strålning har inneburit att det finns ett behov av att använda UVC-strålning i publika/allmänna utrymmen samt en efterfrågan hos allmänheten att använda UVC-strålning för hemmabruk för desinfektion. Då utformning, placering och montering av UVC-lampan är av största vikt för att risker för hälsa ska undvikas behöver användningen regleras t.ex. genom råd, rekommendation eller föreskrift.
Incidensen för hudcancer, inklusive melanom, fortsätter att öka i Sverige och flera andra länder, en ökning som accelererat under de senaste 20 åren. Hudcancer, exklusive melanom och basalcellscancer, är fortsatt den näst vanligaste cancersjukdomen i Sverige hos både män och kvinnor. Malignt hudmelanom har ökat till att vara den tredje vanligaste cancern hos män medan den fortsatt är den femte vanligaste cancern hos kvinnor. Totalt stod hudtumörer (exklusive basalcellscancer) för cirka 22 % av alla maligna tumörer som diagnosticerades under 2021 enligt aktuell cancerstatistik från Socialstyrelsen. Risken att insjukna i melanom eller annan hudcancer varierar över landet. Det finns väl etablerade geografiska skillnader men även socioekonomisk status såsom utbildningsnivå påverkar risken att insjukna.
De senaste åren har det kommit ett flertal nya effektiva behandlingar för avancerad och icke operabel hudcancer. Dessa behandlingar har kunnat tas fram, då man genom avancerad teknik kunnat studera och identifiera signalvägar, specifika för tumörceller samt hur de interagerar med andra celler, som immunceller. De nya immunterapierna har visat sig vara särskilt effektiva mot hudcancerformer jämfört med andra tumörformer. Orsaken till detta gemensamma drag med ”immunitet” beror till stor del på att det i hudtumörer oftast finns UV-associerade DNA-skador, som i sin tur gör att det finns avvikelser i tumörerna som immunsystemet känner igen som ”främmande”. De nya behandlingarna lämpar sig dock inte för alla och en väsentlig andel får inte den tänkta behandlingseffekten. Patienterna kan dessutom få allvarliga eller bestående biverkningar av behandlingarna som även är mycket kostsamma.
D-vitamin bildas i huden när huden exponeras för solljus eller genom att vi äter en kost rik på D-vitamin eller kosttillskott. Det har publicerats en mängd artiklar som studerat sambandet mellan D-vitaminnivåer och hälsa, inklusive risken att drabbas av cancer. Utfallen har hittills inte varit entydiga. Ett antal nya studier och metaanalyser har undersökt sambandet mellan nivån av D-vitamin och risk för olika cancersjukdomar. En nyligen publicerad metastudie med sammanlagt 240 000 deltagare har visat på en ökad risk för malignt melanom med stigande nivåer av D-vitamin. I en dansk studie fann författarna också ett samband mellan höga nivåer av D-vitamin och ökad risk för malignt melanom, men även för övrig hudcancer, hematologisk cancer samt prostatacancer. För lungcancer gällde det omvända; höga nivåer av D-vitamin hängde samman med en minskad risk. Ytterligare en studie visade att lägre nivå av D-vitamin ökade risken för kolorektalcancer. Huruvida det finns ett samband mellan D-vitamin och bröstcancerincidens har undersökts i en metaanalys av 17 prospektiva studier, och den visade inte på något samband. Det har publicerats studier som visat att de som insjuknat i svår covid-19 generellt haft lägre nivåer av D-vitamin jämfört med de som endast fått milda symtom. Dessa studier har dock inte kunnat visa några orsakssamband. Flera kända riskfaktorer för svår covid-19 infektion, såsom ålder, övervikt och diabetes är också kopplade till låga D-vitaminnivåer.
Relevans
SSM arbetar förebyggande med att minimera riskerna med exponering för UV- strålning och för att minska antalet hudcancerfall orsakade av UV-strålning. Bland annat genom att ge råd och informera om strålning, dess egenskaper och om strålskydd. Resultatet från rådet bidrar till det fortsatta arbetet och utvecklingen av strategin för förebyggande arbete gällande hudcancerprevention.
Rapporten och rekommendationerna från det vetenskapliga rådet är en viktig del i SSM:s omvärldsbevakning och fortsatta insatser. Information om när UV-strålningen är stark samt dess variation över tiden är det viktigt att följa och visualisera för att öka förståelsen för människors exponering. Det ökande intresset för att använda UVC för desinficering föranleder också att vägledning för användning av tekniken bör tas fram.
Rådet rekommenderar SSM att fortsatt följa forskningen som relaterar till hudcancer, samt verka för preventiva insatser för att vända trenden med att allt fler drabbas av hudcancer.
Rekommendationer från rådet sammanfattas i nedanstående punkter:
- Ozonlagret är viktigt för den mängd UV-strålning som når marken och vår exponering. SSM bör därför följa utvecklingen internationellt och i Sverige. Det är mycket positivt att man nu ser att förtunningen avstannat och att en återuppbyggnad påbörjats.
- Rådet rekommenderar SSM att uppmärksamma ansvariga på vikten av hälsofrämjande utemiljöer på landets förskolor och skolor. SSM bör även följa aktuell forskning om barns utemiljöer för att säkerställa att de råd myndigheten ger är vetenskapligt förankrade.
- Rekommendation från UV-rådet till SSM är att fortsätta använda fastställda gränsvärden, samtidigt som man bevakar utvecklingen i frågan om de kortare våglängderna, och att under den närmaste perioden bevaka de långsiktiga effekterna av användningen av kortvågiga UVC-lampor samt deras säkerhet i konsumentledet. UV-rådet rekommenderar SSM att undersöka om produkter till allmänheten ska regleras på något sätt t.ex. genom råd, rekommendation eller föreskrifter. UV-rådet rekommenderar SSM att undersöka hur användning av UVC lampor i allmänna utrymmen ska regleras t.ex. genom råd, rekommendation eller föreskrift, då utformning, placering och montering av UVC lampan är av största vikt.
- SSM bör fortsätta att följa utvecklingen av samtliga former av hudtumörer och arbeta vidare med preventionsåtgärder som påverkar både incidens och mortalitet. Rådet rekommenderar ökade insatser inom både primär och sekundär prevention. Myndigheten bör uppmärksamma sjukvårdsansvariga på det ökande problemet och behovet av ökade preventiva insatser.
- Även om det kommit nya effektiva behandlingar, så är avancerad hudcancer fortsatt ett allvarligt hälsoproblem. Prevention med in-riktning mot solskyddsbeteende och tidig diagnostik kvarstår som en avgörande faktor för att minska hudcancerrelaterat lidande och dödlighet.
- Rådets fortsatta rekommendation är att frågor gällande D-vitaminstatus inte ska påverka aktuella preventiva strategier gällande hudcancer.
- När solskyddsråd och nyttan av sol diskuteras saknas ofta ett individualiserat synsätt. Vid allmänna råd om skydd mot skadlig solexponering används i regel generaliseringar. Solskydd för till exempel småbarn, barn i skolåldern, tonåringar, unga vuxna, barnföräldrar och äldre behöver individualiseras bättre. Dessutom skiljer sig behoven för individer med olika pigmenteringsförmåga.
Behov av vidare forskning
Cancerstatistik är fortsatt en viktig indikator för att följa upp befolkningens exponering över tid. SSM följer årlig statistik från Socialstyrelsen om hudcancerincidens. Antalet hudcancerfall ökar hos befolkningen. UV-strålning från solen och från solarier är den främsta yttre riskfaktorn för hudcancer enligt Världshälsoorganisationens (WHO:s) organ för cancerforskning. För att vända trenden måste människors exponering minska. Därför är det fortsatt viktigt att följa forskning som anknyter till människors exponering för UV-strålning för att kunna utföra ett förebyggande arbete. Det är också viktigt att följa forskningen som gäller hälsoeffekter kopplade till UV-strålning, som D-vitamin samt medicinska behandlingar efter att hudcancer uppstått.
Något som är viktigt är att medverka till att hänsyn tas till UV-strålning i den fysiska planeringen, särskilt när det gäller barn. Utformningen av utemiljöer för barn och unga har betydelse för hälsa på flera sätt. Den kunskap som tagits fram kan fungera som underlag till rekommendationer i samhällsplanering och i detta hänseende är det viktigt att följa aktuell forskning om utemiljöer för att säkerställa att de rekommendationer för planering som tas fram är vetenskapligt förankrade.
En punkt som tas upp i årets rapport med relevans för vidare studier är hur UV-instrålning till jordytan varierar. Trots att återhämtningen av ozonskiktet nu är tydlig globalt finns det anledning att fortsätta att följa ozonskiktets variationer, särskilt i det arktiska området, vilket har särskilda meteorologiska förhållanden. Det är också viktigt att fortsätta bevaka den ökning av UV-strålning som har noterats i Norrköping sedan 1983. Det stora intresset för och ökande användning av UVC för desinficering innebär att forskning om hälsoeffekter efter exponering behöver fortsätta bevakas.