SSM perspektiv
Bakgrund
Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) vetenskapliga råd om ultraviolett strålning bevakar det aktuella forsknings- och kunskapsläget vad gäller oönskade effekter av UV-strålning. Rådets arbete leder till att myndigheten får underlag som sammanfattar ny kunskap om hälsorisker kopplade till UV-strålning.
Rådet ger också vägledning när myndigheten ska ta ställning i frågor av policykaraktär, där en vetenskaplig prövning är nödvändig.
Varje år redovisar rådet sitt arbete i en rapport. Syftet med rapporten är att kartlägga det aktuella kunskapsläget och ge myndigheten en överblick som utgör en viktig grund för det fortsatta arbetet och utvecklingen av strategin för förebyggande arbete gällande hudcancerprevention.
I rådet ingår experter inom meteorologi, onkologi, dermatologi, strålskydd och marknadskommunikation.
Resultat
Årets rapport omfattar ett kapitel som anknyter till den nya UV-index tjänsten på SSM:s webbplats. UV-index är ett hjälpmedel för att indikera styrkan på UV-strålning från solen och risken för solskada. För att formulera råd till allmänheten används i huvudsak modeller för att ta fram en geografiskt täckande karta med UV-index. Tjänsten kombinerar observationer från satelliter med modellberäknade data för att ta fram prognos för UV-strålning vid klart väder. En begränsning i modellen är att den har en upplösning av 40x40 km och kan därför inte representera lokala förhållanden. Informationen bör därför användas tillsammans med kunskap om hur moln, skugga och andra faktorer i omgivningen påverkar UV-strålningen.
I ett annat kapitel redogörs för UV-strålning och hälsoeffekter på ögonen. Utomhusvistelse i dagsljus spelar en viktig roll när det gäller barns normala synutveckling, och motverkar närsynthet. Överexponering kan leda till både övergående akuta tillstånd som snöblindhet och till kroniska hälsoeffekter som grå starr samt tumörer eller förstadier till tumörer i ögat. UV-strålning exponerar ögonen på annat sätt än huden, eftersom ögat är riktat mot horisonten. Ögonen exponeras därför i princip inte direkt av solens strålning utan det som är avgörande för ögats exponering är atmosfärens spridning, absorption av UV-strålning och bakgrundensreflektion. Ögonen kan skyddas (mot UV-strålning) med keps, hatt med brätte, och solglasögon.
Diagnosticering av hudförändringar är viktiga verktyg inom hudcancerprevention, och i årets rapport ägnas ett kapitel åt teledermatoskopi: en metod som möjliggör att läkare på vårdcentral kan fotografera misstänkta hudlesioner som sedan skickas digitalt för undersökning av hudspecialist på distans. Denna metod implementerades i Stockholmsregionen i mars 2023, och 1500 remisser har sedan dess inkommit. Genom att använda teledermatoskopi kunde cirka 80 procent av de hudförändringar som undersöktes bedömas som godartade. Plattformen för teledermatoskopi kan i framtiden utvecklas för andra områden, till exempel för att ge riktad solskyddsinformation till de som haft hudcancer eller är oroliga för hudcancer.
Årets rapport omfattar också ett kapitel om mätmetoder online och hur sådana kan användas för att analysera attityder och beteenden i relation till solen. Människans sökande efter information sker nu för tiden främst online och analyserna omfattar därför allt oftare av digitala mätmetoder. Vanliga metoder för att samla in och förstå kunskap online är mediabevakning, sentimentanalys, att undersöka söktrender samt under de senaste åren även att träna en LLM (large language model) som Chat GPT.
En sammanfattning av incidens-läget för de olika formerna av hudcancer görs också i rapporten, alla hudcancerformer fortsätter att öka i Sverige. För melanom ses den största ökningen hos äldre, framförallt bland äldre män. En viss positiv trend ses dock i gruppen kvinnor yngre än 34 år. Fortfarande avlider över 500 personer varje år till följd av malignt melanom i huden, trots införandet av flera nya onkologiska behandlingar. När det gäller risken att insjukna i melanom finns det geografiska skillnader med högst incidens längs kusterna i södra Sverige men även socioekonomisk status såsom utbildningsnivå påverkar, där lägre socioekonomisk status och lägre utbildningsnivå är kopplad till lägre risk att insjukna. När det gäller skivepitelcancer, som är den vanligaste hudcancerformen, är det nästan dubbelt så många som diagnosticeras nu jämfört med för 10 år sedan. Störst är incidensökningen bland kvinnor.
I årets rapport finns även en sammanfattning om D-vitamin och folat (en typ av B-vitamin), vilka bägge påverkas av UV-strålning. Den aktiva formen av D-vitamin bildas i huden genom absorption av UV-strålning från solen, till skillnad från folater, som bryts ned av UV-strålning. Nivåer av både folater och D-vitamin anses förebygga utveckling av cancer, men huruvida det i praktiken verkligen påverkar risken att insjukna i cancer är mer oklart. Det är fastställt att UV-exponering är den enskilt största riskfaktorn bakom utvecklingen av hudcancer och de som vill höja sina D-vitaminnivåer bör inte göra det genom överdriven UV-exponering.
Under pandemin ökade användningen av UVC-strålning för desinficeringsändamål. Råd, rekommendationer och lagstiftning har inte hunnit med i den takt som behövs för användning i allmänna utrymmen och av allmänheten. Det är idag oklart om användning av de UVC-lampor som riktar sig till allmänheten är säkra och det är också oklart om de har avsedd desinficerande effekt.
Relevans
SSM arbetar förebyggande med att minimera riskerna med exponering för UV-strålning och för att minska antalet hudcancerfall orsakade av UV-strålning. Bland annat genom att ge råd och informera om strålning, dess egenskaper och om strålskydd. Rapporterna från det vetenskapliga rådet bidrar till det fortsatta arbetet och utvecklingen av strategin för förebyggande arbete gällande hudcancerprevention. Rapporten och rekommendationerna från det vetenskapliga rådet är en viktig del i SSM:s omvärldsbevakning och fortsatta insatser.
För att öka förståelsen för människors exponering är det viktigt att följa och visualisera information om när UV-strålningen är stark samt hur den varierar över tiden. Det ökande intresset för att använda UVC för desinficering föranleder också att vägledning för användning av tekniken bör tas fram.
Rådet rekommenderar SSM att fortsatt följa forskningen som relaterar till hudcancer, samt att verka för preventiva insatser för att vända trenden med att allt fler drabbas av hudcancer. Rekommendationer från rådet sammanfattas i nedanstående punkter:
- Rådet rekommenderar SSM att fortsatt arbeta för bättre kunskap hos allmänheten om hur UV-strålning varierar över dygnet och året och på olika platser. Det bidrar till ökad kunskap om när och hur man bör skydda sig mot UV-strålning.
- Ögonen bör skyddas mot både daglig och långvarig exponering för UV-strålning. Det är även viktigt med skydd vid mer akut exponering i miljöer med hög intensitet av horisontell strålning, som i snö och vid vatten eller för den som svetsar eller solar solarium. Effektivt skydd erbjuds av keps eller hatt med brätte i kombination med tättslutande solglasögon som skyddar mot sidoinstrålning.
- SSM bör stödja utveckling och implementering av teledermatoskopi på regional och nationell nivå. Teledermatoskopi är en plattform och ett arbetssätt som implementerats regionalt för sekundär prevention (tidig upptäckt av hudcancer) och utvecklas även för att tillhandahålla primär prevention (exempelvis solråd).
- Strålsäkerhetsmyndigheten bör fortsätta att följa utvecklingen av hur mätmetoder online kan ge kunskap om vilken information människor tar del av. Fördjupad analys för att förstå människors attityd och beteende kan vara värdefulla för att kunna anpassa råd för informationsspridning.
- Strålsäkerhetsmyndigheten bör fortsätta att följa utvecklingen av samtliga former av hudtumörer och arbeta vidare med preventionsåtgärder som påverkar såväl incidens som mortalitet. Rådet rekommenderar ökade insatser inom både primär och sekundär prevention. Myndigheten bör uppmärksamma sjukvårdsansvariga på det ökande problemet och behovet av ökade preventiva insatser.
- Rådets fortsatta rekommendation är att frågor gällande nivåer av näringsämnen såsom D-vitamin och folsyra ska behandlas separat och inte påverka aktuella preventiva strategier eftersom hudcancer fortsätter visa en hög incidensökning i svensk befolkning.
- UV-rådet rekommenderar Strålsäkerhetsmyndigheten att reglera (t.ex. genom råd, rekommendation eller föreskrift) användning av UVC-strålning i allmänna utrymmen och av allmänheten.
- UV-rådet rekommenderar Strålsäkerhetsmyndigheten att samverka med Läkemedelsverket, Elsäkerhetsverket, Arbetsmiljöverket och Konsumentverket för att få en samsyn i hur UVC-strålning kan användas på ett strålsäkert sätt.
Behov av vidare forskning
Cancerstatistik är fortsatt en viktig indikator för att följa upp befolkningens exponering över tid. SSM följer årlig statistik från Socialstyrelsen om hudcancerincidens. Antalet hudcancerfall ökar hos befolkningen. Enligt Världshälsoorganisationens (WHO:s) organ för cancerforskning är den främsta yttre riskfaktorn för hudcancer UV-strålning från solen och från solarier. För att vända trenden måste människors exponering minska. Därför är det fortsatt viktigt att följa forskning som anknyter till människors exponering för UV-strålning för att kunna utföra ett förebyggande arbete. Det gäller också metoder för sekundär prevention (t.ex. teledermatoskopi) samt medicinska behandlingar efter att hudcancer uppstått.
Forskningen kring andra hälsoeffekter än cancer som är kopplade till UV-strålning är också något som behöver följas. Det gäller t.ex. UV-strålningens effekter på ögon, hur ögonen kan skyddas, samt effekterna av D-vitamin och folater.
Eftersom attityder till solande påverkar hur mycket människor exponerar sig är det också viktigt att fortsätta att bevaka utvecklingen av mätmetoder online, och hur dessa kan ge insikt kring vilken information människor tar del av.
En begränsning i modeller (som UV-index modellen från CAMS) är att de inte kan representera lokala förhållanden, och de bör därför användas tillsammans med kunskap om hur moln, skugga och andra faktorer i omgivningen påverkar UV-strålningen. Det är viktigt att studera och utvärdera hur modellen motsvarar ”verkligt UV-index”, så att de råd som åtföljer UV-index-prognoser är ändamålsenliga. En punkt som togs upp i förra årets rapport med relevans för vidare studier är hur UV instrålning till jordytan varierar. Det är också viktigt att fortsätta bevaka den ökning av UV-strålning som har noterats sedan 1983.
Det stora intresset för och ökande användning av UVC för desinficering innebär att forskning om hälsoeffekter efter exponering behöver fortsätta bevakas för att sedan utgöra underlag för vägledning.