2018:14 Rapport från SSM:s vetenskapliga råd om ultraviolett strålning 2017

Strålsäkerhetsmyndighetens UV-vetenskapliga råd lämnar årligen en rapport avseende effekter av ultraviolett strålning. Syftet med rapporterna är att kartlägga det aktuella kunskapsläget, samt att lämna råd till SSM inom olika områden som är av betydelse för förebyggande av hudcancer.

I denna rapport för år 2017 redovisas aktuella tidstrender för malignt melanom och övrig hudcancer, att basalcellscancer främst orsakas av solexponering på fritiden, trender för solrelaterat beteende i Sverige, vilka informationsvägar som påverkar ungas solbeteende, en översikt av antioxidanter och nikotonamider och deras korrelation till hudcancer, hur ett förändrat klimat påverkar UV-strålningen, samt en uppdatering om vitamin D och cancerrisk.

Antalet fall av hudcancer i den svenska befolkningen ökar fortfarande. Sett till de senaste 20 åren har den årliga ökningen av nya fall accelererat och hudcancer är den cancertyp som ökar snabbast i Sverige. Rådet rekommenderar SSM att noggrant följa utvecklingen av samtliga former av hudtumörer samt verka för preventiva insatser för att minska de negativa trenderna.

Tidigare har kronisk solexponering ansetts vara den främsta orsaken till basalcellscancer. Nyare studier visar dock att det istället är den intermittenta solexponeringen som ger den största risken, liknande det som ses vid malignt hudmelanom. Man kan även se ett skifte i vilka yrkeskategorier som är främst drabbade. Tidigare hade utomhusarbetare, såsom bönder och fiskare, de högsta incidenssiffrorna. Nu ligger läkare, tandläkare och jurister, yrken som är typiska inomhusarbeten högst gällande incidens i basalcellscancer. Rådet rekommenderar myndigheten att följa incidensutvecklingen då den är viktig för identifiering av specifika högriskgrupper som skulle kunna gynnas speciellt av preventiva åtgärder.

SSM har sedan 2005 skickat ut ett frågeformulär gällande solrelaterat beteende till svenskar i åldern 18-74 år. Tidstrender från 2005 till 2012 samt för 2015 redovisas. Generellt ses en något minskad positiv attityd till solning och fler oroar sig för hud cancer. Dock tycker man fortsatt att en solbränd hud är mer hälsosamt och attraktiv än en icke-solbränd hud. Vid solexponering i Sverige finns en tendens till ett minskat riskbeteende, men vid exponering utomlands syns ingen sådan tendens. Rådets rekommendation är att myndigheten fortsätter med det frågeformulär som användes under 2005-2012, samt att SSM bör fortsätta informera allmänheten och specifika riskgrupper om hur man bör agera i solen. Information i samband med solsemestrar utomlands bör också intensifieras.

Informationsvägar som tidigare använts för påverkan av barn och ungas solbeteende, samt vilka nya informationsvägar som potentiellt kan påverka i framtida insatser redovisas. Information kan ske genom interpersonell kontakt, genom policies och miljöförändring eller genom olika mediekanaler. Rådets rekommendation till myndigheten är att främst försöka påverka genom skolor för barn upp till 11 år, via arbetsplatser och vid fritid- och turisttillfällen. Dessutom bör påverkan genom sociala myndigheter undersökas.

Antioxidanter och nikotinamider behövs för att kroppen skall fungera normalt. Vi får i oss dessa ämnen genom kosten eller genom kosttillskott. Det har föreslagits att antioxidanter och nikotinamider kan skydda huden mot skador som skulle kunna leda till hudcancer. Nya rön visar att de även kan hjälpa cancerceller att överleva och därmed gynna utveckling av en befintlig cancer. Antioxidanter finns bl.a. i vissa solskyddsmedel. Rådet rekommenderar myndigheten att noga följa forskningen inom området.

Jordens klimat blir varmare vilket också påverkar den mängd UV-strålning som når jordens yta. Förändringar i klimatet påverkar även vårt beteende när det gäller utomhusaktiviteter och resande, vilket i sin tur påverkar mängden UV-strålning man utsätter sig för. Rådets rekommendation är att följa observerade trender i ozon och UV-strålning och forskning kring framtida UV-klimat.

Hudcancer är som tidigare nämnts den cancerform som ökar mest i vårt land. Det är även klarlagt att UV-exponering ökar risken för hudcancer. Forskning gällande korrelationen mellan låga vitamin-D nivåer och ökad risk för cancersjukdom visar inte på ett entydigt svar. Rådets fortsatta rekommendation är därmed att vitamin D-frågan ska behandlas separerat från frågor gällande hudcancerprevention. Ökad solexposition för att öka vitamin D produktionen i kroppen rekommenderas ej.

Behov av ytterligare forskning

Antalet hudcancerfall ökar hos den svenska befolkningen. UV-strålning från solen och från solarier är den främsta yttre riskfaktorn för hudcancer enligt Världshälsoorganisationen WHO:s organ för cancerforskning. Den finns en stark koppling mellan att bränna sig ofta, speciellt i yngre år, och att drabbas av malignt melanom som är den farligaste formen av hudcancer. Så våra solvanor är troligtvis den främsta anledningen till att allt fler drabbas av hudcancer. Det brunbrända utseendeidealet som fortfarande är rådande i Sverige tros driva den överdrivna exponeringen av UV-strålning. För att vända trenden måste människors exponering minska. Det kräver förändring av människors livsstil och attityder kring exempelvis utseende och solning. För att kunna bryta dessa negativa trender är det mycket viktigt att förbättra strategierna för förebyggande arbete, vilket kan leda till minskad incidens och mortalitet.

  • Författare: SSM:s vetenskapliga råd för ultraviolett strålning
  • Utgivare: SSM
  • Utgivningsdatum: 2018-06-05
  • Antal sidor: 58

Förtydligande 11 maj 2022

Strålsäkerhetsmyndigheten har fått frågor om rekommendationen i pressmeddelandet angående UV-rådsrapporten 2017 som gäller kosttillskott och hudvårdsprodukter med antioxidanter om man har eller har haft malignt melanom.
Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor har gjort ett förtydligande, eftersom resultaten som rapporten hänvisar till inte kan anses motivera att alla patienter med melanom bör avstå från antioxidanter. Risken för näringsbrister överväger den eventuella risken med försämrad prognos.

”Resultat från studier av melanomceller i möss antyder risk för påverkan av antioxidanter, men det kan inte översättas till effekter av hudvårdsprodukter och kosttillskott med antioxidanter. Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor har tidigare uttryckt att den som har eller har haft malignt melanom bör undvika hudvårdsprodukter och kosttillskott som innehåller antioxidanter, tills det finns mer fakta, men man vill inte riskera att patienter som behöver tillskott av medicinska skäl undviker att ta dessa när det är påkallat utifrån nutritionsstatus.

Huruvida hudvårdsprodukter som innehåller antioxidanter bör undvikas av melanompatienter är i nuläget inte klarlagt. Flera patienter har dessutom uppmärksammat att det är svårt att hitta produkter som inte innehåller antioxidanter. I de studier som gjorts har man i laboratoriet givit möss antioxidanttillskott och sett att melanom tillväxer fortare hos dem än hos möss med melanom som inte fått tillskotten. Denna studie har dock inte en tillräckligt stark evidensgrad för att motivera rekommendationer om hudvårdsprodukter och kosttillskott. Det finns en farhåga från UV-rådets ledamöter att en sådan rekommendation kan skapa omotiverad osäkerhet och oro.”