Sök

Din avgränsning ger 8 träffar.

• Radioaktiva ämnen i dricksvatten

  Förhöjda halter av radioaktiva ämnen i dricksvatten kan ge betydande stråldoser till människan. Yt- och dricksvatten kan förorenas av radioaktiva ämnen som kommer från naturliga källor eller ... förekommande ämnen avser främst olika isotoper av uran ( 234 U och 238 U), radium-226 ( 226 Ra), radon-222 ( 222 Rn), bly-210 ( 210 Pb) och polonium-210 ( 210 Po).

  Innehållstyp: Artiklar

• Dricksvatten

  finns för tritium, radon‑222 och total indikativ dos. Med total indikativ dos menas den beräknade sammanlagda stråldosen från alla radioaktiva ämnen, med undantag för tritium och radon‑222. Gränsvärdena ... Gränsvärdena är 100 Bq/l för tritium och radon‑222, respektive 0,1 mSv per år avseende total indikativ dos. Ett förenklat sätt att få en uppfattning om den totala indikativa dosen är att mäta total-α och total-β.

• Gammastrålning vid marknivån

  Strålsäkerhetsmyndigheten driver i dag 28 gammastationer, utspridda över hela landet. Dessutom pågår provdrift av ytterligare ett stort antal stationer, placerade kring ... Detta gäller till exempel radondöttrar, som uppstår då radon, som är en gas som kommer från marken, faller sönder till andra radioaktiva ämnen i luften. Dessa radondöttrar är kortlivade och syns på figuren...

  Innehållstyp: Artiklar

• Mjölk

  Mätning av radioaktivitet i mjölk började i mitten av 1950-talet i syfte att följa upp miljöpåverkan från de atmosfäriska kärnvapenproven. Under 1960-talets första hälft uppmättes ... risksynpunkt. Som jämförelse kan nämnas att svensken i genomsnitt får en stråldos på ca 3 mSv/år, från radon i bostäder, sjukvård och naturlig bakgrundsstrålning.

• Radioaktiva ämnen

  I Sverige består miljöövervakningen av joniserande strålning av flera kompletterande delar. Dessa är varningssystem och beredskap, övervakning kring kärntekniska ... markstrålning från radioaktiva ämnen i marken, radioaktiva ämnen i dricksvatten från privata brunnar och radon i bostäder. Sådana nationella karteringar är viktiga för att kunna uppskatta stråldosen till allmänheten...

  Innehållstyp: Artiklar

• Mätningar i Sverige efter Fukushima

  I samband med kärnkraftsolyckan i Japan 2011 mätte Strålsäkerhetsmyndigheten radioaktiva ämnen i luften och på marken. De halter som uppmättes var mycket ... på 0,2 mSv. Den naturliga strålningen som vi dagligen får från rymden, vår egen kropp och marken (radon undantaget) ger under ett år en stråldos på 1-2 millisievert (mSv). Omräknad per timme ger det en...

  Innehållstyp: Artiklar

• Cesium-137 i älgkött

  Efter Tjernobylolyckan har halterna cesium-137 ( 137 Cs) i viltkött varit förhöjda i vissa delar av landet, vilket skapat olust och oro bland jägare och andra ... skulle ge en årlig stråldos på en millisievert. Den årliga genomsnittliga bakgrundsdosen (exklusive radon och medicinsk diagnostik) är cirka 1,3 millisievert.   Sökbara miljödata Inom Strålsäkerhetsmyndighetens...

  Innehållstyp: Artiklar

• Cesium-137 i vildsvinskött

  Höga halter av cesium i vildsvinskött är relativt vanligt förekommande i områden som drabbats av nedfall från Tjernobylolyckan. Staten subventionerar därför ... jämföras med en normal årlig medeldos till Sveriges befolkning som är cirka 1-2 mSv/år, exklusive radon i inomhusluft och medicinsk diagnostik som kan bidra till högre stråldoser. Gruppens cesiumvärden...

  Innehållstyp: Artiklar