Radioaktiva ämnen

I Sverige består miljöövervakningen av joniserande strålning av flera kompletterande delar. Dessa är varningssystem och beredskap, övervakning kring kärntekniska anläggningar samt långa tidsserier och karteringar på nationell nivå.

Varningssystem och beredskap

Genom att kontinuerligt mäta gammastrålningen i omgivningen kan vi upptäcka förändringar i miljön på ett tidigt stadium om ett större utsläpp skulle inträffa. Mätningarna sker med hjälp av tre olika system.

  1. För att tidigt få en varning om halter av radioaktivitet i luften ökar markant har myndigheten 28 mätstationer. Mätstationerna är utspridda över hela Sverige och data från dem förs automatiskt över till Strålsäkerhetsmyndigheten.
  2. För att även mycket små eller avlägsna utsläpp ska kunna registreras används ett långsammare men känsligare mätsystem. Strålsäkerhetsmyndighetens sex luftfilterstationer används till de mätningarna.
  3. Det tredje systemet består av mätningar på kommunnivå. Alla kommuner utför mätningar av strålnivån på bestämda platser var sjunde månad. Dessa mätningar ger information om hur bakgrundsstrålningen är normalt i dessa områden. På så sätt upprätthålls även beredskapen om en ny olycka skulle inträffa, som till exempel Tjernobylolyckan.

Övervakning kring kärntekniska anläggningar

I Sverige finns fyra kärnkraftverk varav ett är avstängt, en bränslefabrik och en forskningsanläggning. Kring dessa anläggningar finns ett omfattande lokalt miljö-övervakningsprogram där anläggningarna mäter koncentrationen av radioaktiva ämnen i många olika provslag, till exempel mossa, ormbunke, olika sädesslag, fisk, sediment, blåstång och musslor. Syftet med övervakningen är främst att upptäcka eventuella större utsläpp som inte upptäckts vid kontrollmätningar av utsläppt vatten och luft samt att ge en bild av långsiktiga förändringar av radionuklidhalter i närmiljön som ett underlag för bedömningar av biologisk påverkan i recipienten.

Långa tidsserier och karteringar på nationell nivå

För att följa hur koncentrationen av radioaktiva ämnen på sikt förändras i människor och miljön (till exempel i vatten, mjölk, fisk, ren och älg) upprepas mätningar varje år i fastlagda delprogram. På så sätt får vi värdefull kunskap om hur radioaktiva ämnen uppträder i miljön. Efter Tjernobylolyckan har en stor del av trendövervakningen varit inriktad på cesium-137 (137Cs). Karteringar genomförs med syfte att få en heltäckande nationell bild av tillståndet vad gäller till exempel markstrålning från radioaktiva ämnen i marken, radioaktiva ämnen i dricksvatten från privata brunnar och radon i bostäder. Sådana nationella karteringar är viktiga för att kunna uppskatta stråldosen till allmänheten.