Så här fungerar haverifiltret

Svenska kärnkraftverk har haverifilter. Det träder automatiskt i funktion om alla andra säkerhetssystem skulle sluta fungera vid ett haveri. Då måste ångan släppas ut för att inte inneslutningen ska skadas, något som kan få allvarliga konsekvenser för människor och miljö. Inneslutningen är kärnkraftverkets sista säkerhetsbarriär.

Även en stoppad reaktor kan överhettas och måste kylas. I ångan, som fortsätter bildas om reaktorn inte kyls, finns radioaktiva partiklar. Filtret hindrar dem från att komma ut ur reaktorbyggnaden.

Foto: © 2013. Grafik: Solveig Hellmark
  1. Om nytt vatten inte pumpas in och kyler härden kokar det befintliga vattnet i reaktorn till ånga. Då smälter härden. Eftersom ånga tar cirka 1 500 gånger större plats än vatten stiger trycket i inneslutningen som riskerar att skadas. Då kan radioaktiva ämnen spridas till omgivningen.
  2. Vid högt tryck i inneslutningen öppnas ett sprängbleck automatiskt och släpper ut ångan till haverifiltret.
  3. Haverifiltret är fyllt med vatten. Ångan kondenseras och ombildas till vatten igen.
  4. Filtret fångar upp cirka 99,9 procent av de radioaktiva ämnena, såsom jod och cesium. Vissa gaser som ingår i ångan kondenseras inte utan släpps ut via haverifiltrets skorsten. Det är främst ädelgaser.