Vi har blåbetong i väggar i vår lägenhet, hur farligt är det och vad kan man göra?

Det finns olika sorter av blåbetong som tillverkades mellan 1929 och 1975 på olika platser i landet. Halten av radium är förhöjd i blåbetong och den varierar i de olika blåbetongsorterna. Radium sönderfaller till radongas som kommer ut i luften och kan orsaker förhöjda radonhalter i inomhusluft.

Att du har blåbetongväggar i din lägenhet innebär inte automatiskt att radonhalterna blir förhöjda eller överstiger referensnivån. Det spelar även roll vilken sorts blåbetong som använts och hur ventilationen fungerar. Enda sättet att ta reda på om det finns ett radonproblem är att mäta. Om man mäter förhöjda radonhalter kan man anlita en radonkonsult för att sätta in åtgärder och därmed minska radonhalten.

Vid blåbetongväggar exponeras man även för gammastrålning men Strålsäkerhetsmyndigheten anser generellt att radon i inomhusluft från blåbetong är ett större problem jämfört med gammastrålning från blåbetong.

Vem gör vad inom radon?

Flera myndigheter och organisationer ansvarar för frågor om radon. Strålsäkerhetsmyndigheten samordnar arbetet. Vi har gjort en vägledning som visar vem som ansvarar för vad – så att du lättare hittar rätt med din fråga.

Anmälan av radon på arbetsplatser

Verksamheter med en radonhalt över referensnivån 200 Bq/m³, samt arbetsplatser där arbetstagare riskerar att få en årlig radonexponering som överskrider 0,72 MBqh/m³, omfattas av anmälningsplikt och ska anmälas till Strålsäkerhetsmyndigheten.

Utbildningar om radon

Strålsäkerhetsmyndigheten erbjuder förnärvarande en grundläggande
e-utbildning som fokuserar på bostäder och som främst  riktar sig till dig som arbetar med miljö- och hälsoskyddsfrågor på kommunal nivå.