Nationell plan för radioaktivt avfall
Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar för att det finns en nationell plan för hantering av allt radioaktivt avfall. Planen beskriver vilka typer av radioaktivt avfall som uppstår, hur avfallet ska hanteras, transporteras och slutförvaras, och vem som ansvarar för att detta görs på ett strålsäkert sätt. I planen redovisas även avfallsmängder som produceras idag samt uppskattningar av framtida avfallsmängder.
Den nationella planen för radioaktivt avfall uppfyller kraven i ministerrådets kärnavfallsdirektiv (2011/70/Euratom) som alla medlemsländer i EU måste följa. I arbetet med att ta fram eller ändra planen ska Strålsäkerhetsmyndigheten på lämpligt sätt ge företrädare för berörda myndigheter, kommuner, allmänheten och näringslivet tillfälle att lämna synpunkter.
Strålsäkerhetsmyndigheten överlämnade den nationella avfallsplanen till EU-kommissionen den 20 augusti 2015.
Kärnteknisk verksamhet producerar merparten av det radioaktiva avfallet
Ungefär 95 procent av det radioaktiva avfallet i Sverige uppkommer i kärnteknisk verksamhet. Resterande del är avfall från andra verksamheter som använder strålning, exempelvis sjukvård, forskning och industrier.
Den nationella planen för radioaktivt avfall beskriver mer i detalj var i samhället radioaktivt avfall uppstår. Den redogör även för vilka strategier och program som styr omhändertagandet av avfallet, vilka lagar och föreskrifter som reglerar hanteringen av radioaktivt avfall samt vilka myndigheter som utövar tillsyn. Den nationella planen för radioaktivt avfall hänvisar till följande referenser:
- Miljömålsystemet och Säker strålmiljö
- Reaktorägarnas utvecklingsprogram (Fud-program)
- Finanseringssystemet
Avfallsmängder och prognoser
En viktig del i den nationella avfallsplanen är att redovisa de mängder använt kärnbränsle och radioaktivt avfall som produceras i Sverige samt uppskattningar av framtida kvantiteter. Redovisningen av avfallsmängder ska uppdateras årligen, till skillnad mot planen i sin helhet som uppdateras vid behov.