En stegvis prövningsprocess
Om regeringen beviljar tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) till en kärnteknisk verksamhet följer en fortsatt stegvis prövningsprocess. Strålsäkerhetsmyndigheten ska då granska och godkänna ansökningar innan en anläggning kan börja byggas och senare tas i drift.
Kärnteknisk verksamhet kräver två tillstånd
- ett tillstånd enligt kärntekniklagen
- ett tillstånd enligt miljöbalken (1998:808) (miljöbalken).
Tillståndsprocesserna sker parallellt och regeringen fattar beslut.
Bakgrund till att pröva stegvist
Efter att en kärnteknisk verksamhet beviljats tillstånd enligt kärntekniklagen av regeringen granskar Strålsäkerhetsmyndigheten det fortsatta arbetet i en stegvis prövningsprocess. Det beror på att alla detaljer inte kan vara klara i ansökan om tillstånd. Att uppföra och driva kärntekniska anläggningar är processer som tar lång tid att genomföra. De konstruktionslösningar som var planerade vid ansökningstillfället, kan behöva förändras under tiden en anläggning byggs och drivs.
Att fortsätta granska stegvist är i enlighet med internationell praxis. Det rekommenderas också av det internationella atomenergiorganet IAEA, som är FN:s internationella organisation med medlemsländer som samarbetar inom kärnkraftsområdet.
En stegvis prövningsprocess
Från uppförande till rutinmässig drift
Efter att en kärnteknisk verksamhet (som ett slutförvar) fått tillstånd enligt kärntekniklagen ska Strålsäkerhetsmyndigheten godkänna vissa steg innan anläggningen kan börja drivas.
Myndigheten ska godkänna ansökningar
- inför uppförande
- inför provdrift
- inför rutinmässig drift.
Verksamhetsutövaren lämnar in ansökningar där det bland annat ingår uppdaterade säkerhetsredovisningar. Det är Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) som lämnar in ansökningar för slutförvar.
Efter stegvis prövning – rutinmässig drift och avveckling
Efter att myndigheten godkänt rutinmässig drift startar den fas som också kallas rutinmässig drift. I denna fas gör myndigheten bland annat:
- löpande tillsyn med bland annat inspektioner och granskningar av årliga rapporter
- granskningar av tillståndshavarens återkommande helhetsbedömningar som enligt kärntekniklagen ska göras minst vart tionde år.
När rutinmässig drift är klar startar avvecklingsfasen. Innan nedmontering och rivning av en kärnteknisk anläggning får påbörjas krävs
- ett tillstånd enligt miljöbalken
- ett godkännande från Strålsäkerhetsmyndigheten.
Slutlig förslutning – regeringens beslut och ansvar
De flesta kärntekniska anläggningar som kärnkraftsreaktorer kan monteras ned och rivas. Allt material kan föras bort och området kan friklassas. När det gäller ett geologiskt slutförvar under jorden, kommer förvaret att finnas kvar när verksamheten avslutats. Det ska förvara kärnavfall och använt kärnbränsle under lång tid. Därför är det viktigt att verksamhetsutövaren redovisar att slutförvaret är säkert på lång sikt redan under tillståndsprövningen och även under myndighetens fortsatta prövning och tillsyn.
Efter att driften av ett slutförvar är klar och allt avfall har placerats i det måste slutförvaret slutligt förslutas (stängas igen permanent). Då fylls alla tillfartsvägar igen upp till markytan. Det är viktigt att göra det på ett sätt som bidrar till att isolera avfallet från människor och miljö.
Enligt kärntekniklagen krävs det ett tillstånd från regeringen innan ett geologiskt slutförvar slutgiltigt kan förslutas. Regeringen ska i samband med att tillståndet beviljas besluta om de villkor som ska vara uppfyllda för att förvaret ska anses vara slutligt förslutet. Staten ansvarar för det geologiska slutförvaret efter förslutning.