Att mäta radon
Det enda sättet att upptäcka radon är att mäta. Strålsäkerhetsmyndigheten har tagit fram metodbeskrivningar för hur radonmätningar i bostäder och på arbetsplatser ska göras för att mätningarna ska kunna användas som underlag för myndighetsbeslut.
Nedan beskrivs framförallt radonmätningar som görs i syfte att få en skattning av radonhaltens årsmedelvärde. Det förekommer även radonmätningar i annat syfte, exempelvis så kallad "sniffning" som syftar till att hitta var markradon tränger in i en byggnad.
Hur radonmätningen går till
En radonmätning bör pågå i minst två månader under eldningssäsong, som normalt är mellan den 1 oktober och den 30 april. Ju längre tid, desto noggrannare blir radonmätningen.
Den vanligaste mätmetoden är spårfilm. Om du ska beställa en radonmätning kan du göra på följande sätt:
- Beställ dina radonmätare (mätdosor) via ett ackrediterat mätlaboratorium. Dosorna skickas till dig via posten.
- Placera ut dosorna enligt medföljande anvisningar, i minst två rum. I en enrumslägenhet placeras två dosor ut i samma rum.
- När mättiden är slut skickar du tillbaka radonmätarna till mätfirman, tillsammans med ett protokoll som du fyllt i.
- Efter några veckor får du mätresultaten.
För detaljerad information om hur radonmätningar ska utföras, se information nedan samt i metodbeskrivningarna längst ner på den här sidan.
Mättiden är viktig
Radonhalten varierar ofta kraftigt både under dygnet och med årstiderna. Variationerna beror bland annat på temperatur- och vindförhållanden, hur ventilationssystemet fungerar och hur ofta du vädrar. Därför är det viktigt att mäta under lång tid, minst två månader, för att kunna göra en skattning av årsmedelvärdet.
Behöver du en radonmätning snabbt, för att få ett ungefärligt värde, så kan du göra en korttidsmätning. Då mäter du under en kortare tidsperiod. Om mätningen sker med spårfilm måste du mäta i minst sju dagar. En korttidsmätning är dock bara rådgivande, den kan inte användas för något myndighetsbeslut.
Mätresultatet gäller inte för evigt
Eftersom radonhalten bland annat påverkas av boendevanor, ventilationen och eventuella transportvägar för radon så kan förutsättningarna ändras med tiden. Till exempel så kan sättningar i huset bilda nya sprickor i husgrunden och skapa nya transportvägar för radon. Därför bör du göra en ny radonmätning med jämna mellanrum. Det finns inget lagkrav som anger hur ofta en mätning ska genomföras men Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar att en ny mätning görs om:
- Det har gått mer än 10 år sedan den senaste mätningen genomfördes.
- Det har genomförts byggnadsåtgärder som kan påverka radonhalten (se Mätning av radon i bostäder – metodbeskrivning)
Mätning av radon i bostäder
Syftet med mätningen är att ta reda på om radonhalten i bostaden är högre än referensnivån 200 Bq/m3. För de bostäder där radonhalten ligger över referensnivån bör, och i vissa fall ska, åtgärder vidtas för att få ner halten så lågt som det är möjligt och rimligt.
Fastighetsägaren är ansvarig för att mätningar görs och att åtgärder vid behov vidtas. Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd har det operativa tillsynsansvaret och kan förelägga om att mätning eller åtgärd ska göras. I vissa fall kan det finnas resultat av genomförda radonmätningar hos din kommun. Om du vill ta reda på resultat från tidigare radonmätningar, kontakta kommunens miljökontor.
Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att det finns närmare 400 000 bostäder i Sverige som har högre radonhalt än referensnivån. För att hitta och åtgärda alla bostäder med radonhalter över referensnivån behöver mätningar göras i alla småhus. I flerbostadshus behöver mätningar göras i alla lägenheter med markkontakt och åtminstone i ett urval av övriga lägenheter. I vår metodbeskrivning för bostäder finns rekommendationer om hur ett sådant urval kan göras. Beroende på resultatet av mätningen i dessa lägenheter kan det bli nödvändigt att mäta i fler lägenheter. Eftersom respektive kommun har det operativa tillsynsansvaret kan de alltid förelägga om att radonmätning ska göras.
Mätning av radon på arbetsplatser
På arbetsplatser är det Arbetsmiljöverket som har det övergripande tillsynsansvaret, och de har också utfärdat hygieniska gränsvärden. Arbetsgivaren har ansvaret för att dessa inte överskrids. De hygieniska gränsvärdena är uttryckta som radonexponering till arbetstagarna, det vill säga genomsnittlig radonhalt som arbetstagaren utsätts för multiplicerat med den tid som arbetstagaren är exponerad. Detta innebär att höga radonhalter kan accepteras i lokaler där arbetstagare endast vistas tillfälligt. Utifrån mätning av radonhalten och en uppskattning av hur lång tid arbetstagare vistas i olika lokaler görs en beräkning av exponeringen.
Många arbetsplatser har tidsstyrd ventilation, eftersom ventilationen inte behöver gå när ingen är på plats. Radonhalten kan stiga kraftigt när ventilationen är avstängd, vilket innebär att en integrerande mätning kommer att ge en överskattning av den radonhalt som människor verkligen utsätts för. I Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning för arbetsplatser används därför begreppen "långtidsmätning" och "Uppföljande mätning".
En långtidsmätning görs under minst två månader med exempelvis spårfilmsdosa. Om den visar ett högt värde och det föreligger en misstanke om att det är en överskattning jämfört med vad människor utsätts för så kan en uppföljande mätning göras med ett radoninstrument som kan presentera tidsupplösta värden. Utifrån denna uppföljande mätning kan en bättre uppskattning av radonexponeringen till arbetstagaren göras.
Mätning av radon i lokaler som både är arbetsplatser och lokaler dit allmänheten har tillträde
I skolor, förskolor och en del andra lokaler gäller referensnivån 200 Bq/m3 för att skydda eleverna. Samtidigt gäller Arbetsmiljöverkets hygieniska gränsvärde för de anställda.
Radonhalten ska hållas så låg som det är rimligt och möjligt. Om referensnivån överskrids gäller anmälningsplikt för arbetsgivare till Strålsäkerhetsmyndigheten enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2018:10) om radon på arbetsplatser.
Mätningen görs enligt "Metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser" samt "Vägledning för mätning av radonhalten i skolor och förskolor". Vägledningen för mätning av radonhalten i skolor och förskolor förtydligar hur urval av lokaler i skolor och förskolor kan göras vid mätning av radonhalten samt redogör för vad som bör göras när den nationella referensnivån för radonhalt överskrids efter en långtidsmätning.
Mätning av radon i vatten
Det enda sättet att ta reda på om dricksvattnet innehåller höga radonhalter är att göra en analys. Det finns flera olika metoder, men de måste utföras på rätt sätt för att resultatet ska vara tillförlitligt.
Vattnet måste vara friskt och inte ha stått i rören någon längre tid. Det är viktigt att radonet inte får tillfälle att avgå till luften när provet tas. För att radonet inte ska försvinna ut genom flaskan måste en specialflaska användas. En sådan får du hemskickad från ett ackrediterat mätlaboratorium eller i vissa kommuner från kommunens miljökontor när du har anmält att du vill mäta radon.