UV-strålning och hälsoeffekter
Varje år drabbas cirka 70 000 personer av någon form av hudcancer i Sverige. Hudcancer är den näst vanligaste cancerformen hos både män och kvinnor. Det finns ett starkt samband mellan att bränna sig och att drabbas av hudcancer. Om du ser till att skydda dig är det ändå möjligt att njuta av solen.
Många svenskar tycker att det är skönt att sola och att bli solbruna. Varje år reser hundratusentals svenskar på solsemester utomlands. Men tyvärr finns det också en baksida med solens starka strålar. Cirka 70 000 personer i Sverige drabbas årligen av någon form av hudcancer, inklusive basalcellscancer. Hudcancer är den näst vanligaste cancerformen hos både män och kvinnor, efter prostata- respektive bröstcancer, enligt cancerstatistik från Socialstyrelsen. Våra solvanor är den främsta anledningen till att allt fler drabbas av hudcancer.
Stark koppling mellan att bränna sig och få hudcancer
Det finns en stark koppling mellan att bränna sig ofta och att drabbas av malignt melanom, som är den farligaste formen av hudcancer. Särskilt farligt är det att bränna sig som ung.
I Sverige har malignt melanom som ökat under många år. Under 2021 konstaterades cirka 4 800 nya fall av sjukdomen. Detta är dubbelt så många som för 20 år sedan.
UVA- och UVB-strålning bakom hudcancer
UV-strålning kan delas in tre grupper, UVA, UVB och UVC. Både UVA- och UVB-strålning orsakar hudcancer.
UVA-strålning
UVA är den strålning som är minst energirik och tränger längst in i huden. UVA gör huden mörkare. Strålningen får huden att åldras i förtid och orsakar hudcancer. UVA tränger in i ögonen och långvarig exponering kan leda till ögonsjukdomar som gråstarr.
UVB-strålning
UVB är mer energirik än UVA och tränger inte in lika djupt i huden som UVA. Det är framför allt UVB-strålningen som gör att vi bränner oss om vi solar för mycket.
UVB stimulerar nybildning av vissa celler i huden och gör den tjockare, samt ökar mängden pigment i huden. Det förtjockade hudskiktet och den ökade mängden pigment begränsar strålningen och gör att vävnaderna får ett ökat skydd. UVB påverkar även de ytligare delarna av ögat och kan ge upphov till akuta skador som snöblindhet. UVB startar även produktionen av D-vitamin i huden.
Mätning av svenskarnas solvanor
Sedan 2005 har Strålsäkerhetsmyndigheten undersökt svenskarnas solvanor. Undersökningen visar hur mycket svenskarna exponeras för solens UV-strålning och vilka attityder vi har till solning och till solskydd. Enkäten genomförs årligen med 1 000 personer i åldern 18–74 år.
Undersökningarna visar sammantaget att vi känner till riskerna med att sola. Nästan alla vet att solens strålar kan orsaka cancer och att solen är som starkast mellan klockan 11 och 15. De tillfrågade vet också att kläder skyddar mot solens strålar. Trots kunskapen om riskerna är det många som bränner sig och få som skyddar sig tillräckligt bra.
Solen och D-vitamin
Solens UV-strålning gör att huden kan bilda D-vitamin. Hur länge en person behöver vara i solen för att bilda D-vitamin är individuellt. I Sverige är solen alltför svag på vintern för att produktionen av D-vitamin ska stimuleras. Dessutom kan D-vitamin som bildats på sommaren inte lagras i kroppen under en längre tid. D-vitamin tillsätts därför i mjölk och matfett. D-vitamin finns även naturligt i olika födoämnen som fet fisk, fiskolja och ägg. Livsmedelsverket reglerar vitaminberikning i Sverige och ger råd om kost och kosttillskott med D-vitamin.
Hur länge en person behöver vara i solen för att D-vitamin ska bildas beror på pigmentering. Personer med naturligt mörkare hy behöver mer tid, och personer med ljusare hy behöver kortare tid för att uppnå optimal D-vitaminproduktion. Det är därför väldigt svårt att ge en generell tidsram som passar för alla.
UV-strålning är cancerframkallande
Solljuset och dess UV-strålning är sedan 1992 klassat som cancerframkallande för människor av Världshälsoorganisationens (WHO) forskningsorgan för cancer, International Agency for Research on Cancer (IARC).
Sedan 2009 är alla sorters UV-strålning och även användning av solarium klassat som cancerframkallande i den högsta riskkategorin (klass 1).
IARC:s cancerklassificering
- Klass 1: Cancerframkallande för människor
- Klass 2A: Troligen cancerframkallande för människor
- Klass 2B: Möjligen cancerframkallande för människor
- Klass 3: Inte möjligt att klassificera