Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av ansökan
Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) lämnade in ansökningar om slutförvaring enligt kärntekniklagen till Strålsäkerhetsmyndigheten i mars 2011. Efter granskningen lämnade Strålsäkerhetsmyndigheten yttranden till regeringen i januari 2018. Myndigheten tillstyrkte ansökningarna och rekommenderade regeringen att ge tillstånd.
Alla kärntekniska anläggningar, inklusive slutförvar, kräver två tillstånd. Det krävs
- ett tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen)
- ett tillstånd enligt miljöbalken (1998:808).
Det sker parallella tillståndsprocesser. Nedan beskrivs Strålsäkerhetsmyndighetens granskning i processen enligt kärntekniklagen.
Översikt 2011-2022
2011–2018: Strålsäkerhetsmyndigheten var beredande myndighet och granskade SKB:s ansökningar enligt kärntekniklagen inför regeringens beslut om tillstånd. Det gällde dels en ansökan om ett slutförvar för använt kärnbränsle, dels en ansökan om en inkapslingsanläggning. Efter granskningen lämnade myndigheten yttranden till regeringen.
2018–2022: Under regeringens prövning (utredning) svarade myndigheten på remisser från regeringen.
27 januari 2022: Regeringens fattade beslutade om att ge tillstånd enligt kärntekniklagen. I en parallell process beslöt regeringen samtidigt om att ge tillåtlighet enligt miljöbalken.
Myndighetens granskning 2011–2018
I mars 2011 lämnade SKB in sina ansökningar i processen enligt kärntekniklagen om en inkapslingsanläggning och ett slutförvar för använt kärnbränsle. Vid ett flertal tillfällen begärde Strålsäkerhetsmyndigheten kompletteringar av SKB.
De lagar och bestämmelser som styrt myndighetens granskning är
- kärntekniklagen
- strålskyddslagen (2018:396)
- miljöbalken (i miljöbalken finns vissa delar som ska tillämpas även vid prövning av tillstånd enligt kärntekniklagen).
Ett tvärvetenskapligt team på cirka 80 experter genomförde myndighetens granskning. Även nationella och internationella experter bidrog till granskningen. OECD/NEA samordnade en internationell granskning som gjordes av delar av ansökan. För att bland annat göra expertbedömningar i avgränsade frågor gav Strålsäkerhetsmyndigheten också uppdrag åt externa konsulter. Det finns rapporter om uppdragen i myndighetens publikationsserie Technical Notes.
Som en del av granskningen skickade Strålsäkerhetsmyndigheten ut SKB:s ansökningar på nationell remiss i två omgångar. Berörda kommuner, intresseorganisationer, myndigheter, universitet och andra intressenter fick möjlighet att lämna synpunkter på ansökningarna för det planerade slutförvaret för använt kärnbränsle. I första remissomgången (2011–2012) frågade myndigheten efter synpunkter på om hur pass fullständiga SKB:s ansökningar var. I andra remissomgången (2014–2016) frågade myndigheten efter synpunkter på sakfrågor.
Detta har vi granskat
Myndighetens granskning har bestått i att bedöma om SKB tillräckligt väl har
- motiverat valet av Forsmark i Östhammar kommun som plats för slutförvaret
- motiverat valet av KBS-3-metoden med tre barriärer som samverkar
- beskrivit hur förvaret ska konstrueras och byggas
- beskrivit hur förvaret sedan ska drivas, avvecklas och förslutas
- visat att slutförvaret har förutsättningar att bli säkert under en mycket lång tid (100 000-tals år), vilket kallas slutförvarets långsiktiga strålsäkerhet.
När Strålsäkerhetsmyndigheten granskat klart ansökningarna lämnades yttranden till regeringen den 23 januari 2018. Myndigheten rekommenderade regeringen att enligt kärntekniklagen ge SKB tillstånd till ett slutförvar för använt kärnbränsle och tillstånd till en inkapslingsanläggning.
Strålsäkerhetsmyndigheten var även remissinstans i processen enligt miljöbalken. Redan 2016 lämnade Strålsäkerhetsmyndigheten ett remissyttrande med bilagor till mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt med sin preliminära bedömning.
Remissvar under regeringens prövning 2019–2021
Strålsäkerhetsmyndigheten svarade på remisser under regeringens prövning som följde efter myndighetens granskning. Regeringen fattade beslut om att ge tillstånd enligt kärntekniklagen den 27 januari 2022. Myndigheten genomförde även vissa egna utredningar, forskning och konsultuppdrag. Dessa bidrog till att underbygga granskningen av de frågor som mark- och miljödomstolen efterfrågade ytterligare information om i sitt yttrande till regeringen enligt miljöbalken 2018. Det gällde bland annat om korrosion av kopparkapseln.
Stegvis prövningsprocess efter regeringens beslut 2022
Regeringen beslutade att godkänna ett slutförvar för använt kärnbränsle i januari 2022. Nu pågår en stegvis prövningsprocess enligt kärntekniklagen utifrån regeringens tillståndsvillkor. Det innebär att Strålsäkerhetsmyndigheten fortsätter granska SKB arbete.
SKB behöver godkännanden från myndigheten inför
- uppförandet
- provdrift
- rutinmässig drift av slutförvaret.
Enligt SKB:s beräkningar tar hela projektet fram till förslutning cirka 70 år.
Långsiktig strålsäkerhet
I ansökningarna om ett slutförvar för använt kärnbränsle beskriver SKB sina planer för hur de ska bygga förvaret så att det uppfyller SSM:s föreskriftskrav och blir så säkert som möjligt under mycket lång tid. Med långsiktig strålsäkerhet avses tiden efter slutlig förslutning av förvaret. Säkerhet uppnås genom att förhindra och fördröja spridning av radioaktiva ämnen från slutförvaret med hjälp av tekniska och naturliga barriärer. Med hjälp av barriärerna isolerar förvaret det använda kärnbränslet alternativt fördröjer utsläpp av radioaktiva ämnen. Förvaret kan på detta sätt skydda människor och miljö under 100 000-tals år. Under så lång tid kan människor inte kontrollera och övervaka förvaret. Slutförvaret ska därför utformas så att det inte behöver underhåll eller övervakning efter slutlig förslutning.
Kommande generationer kan dock komma att vilja kontrollera slutförvarets omgivning under en viss tid efter den slutliga förslutningen vilket brukar benämnas tidshorisonten för institutionell kontroll.