Hantering av radioaktivt avfall från kärntekniska anläggningar

Kärntekniskt avfall hanteras på olika sätt, bland annat beroende på hur radioaktivt det är. Hur avfallet hanteras och slutförvaras beror också på om det är vätskeformigt eller i fast form. Strålsäkerhetsmyndigheten ställer krav på de kärntekniska anläggningarnas avfallshantering. Dessa krav definieras i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter.

Allt radioaktivt avfall måste hanteras på ett strålsäkert sätt. Hur avfallet behandlas innan det går till slutförvaring anpassas efter

  • typ av avfall och hur radioaktivt det är
  • hur avfallet ska hanteras hos avfallsproducenten och vid slutförvaret
  • de bestämmelser som finns för hur radioaktivt avfall får transporteras
  • om det finns ett slutförvar i drift för det aktuella avfallet.

Avfall som i dag saknar slutförvar behöver mellanlagras på lämpligt sätt. Det kan ske genom att avfallet mellanlagras i bassänger, tankar eller i olika typer av behållare.

Så hanteras de olika avfallstyperna

Använt kärnbränsle måste först förvaras under cirka ett år i bassänger vid kärnkraftverken. Där kyls bränslet ner samtidigt som vattnet skyddar mot strålningen. Efter ett år har aktiviteten sjunkit så pass mycket att bränslet kan transporteras till det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle (Clab) i Oskarshamn.

I Clab lagras kärnbränslet i vattenbassänger som finns i bergrum ungefär 50 meter under marken. Under mellanlagringen avtar successivt bränslets radioaktivitet och värmeavgivning. Mellanlagringen behöver ske i omkring 40 år för att bränslets aktivitet ska minska till en hanterbar nivå inför den planerade inkapslingen och slutförvaringen. Exakt hur länge avfallet behöver mellanlagras inför slutförvaringen beror dels på bränslets egenskaper, dels på utformningen av slutförvaret.

Medelaktivt avfall gjuts vanligen in i behållare av plåt eller betong, tillsammans med cement eller bitumen (bindemedlet i asfalt). Ingjutningen stabiliserar avfallet och skapar en viss strålskärmning mot omgivningen.

Avfall som innehåller små mängder radioaktiva ämnen kan hanteras på ett enklare sätt. Delar av sådant avfall kan till exempel läggas i vanliga containrar som sedan placeras i slutförvar. Annat avfall kan friklassas och återvinnas efter kontrollmätning.

Slutförvaring av olika typer av radioaktivt avfall

Mycket lågaktivt avfall kan deponeras i markförvar vid de kärntekniska anläggningarna.

Kortlivat låg- och medelaktivt avfall från driften av kärnkraftverken och andra kärntekniska anläggningar skickas i behållare till slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) som är beläget i Forsmark. Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) har ansökt om att få bygga ut det befintliga SFR. Strålsäkerhetsmyndighetens granskning pågår och vi planerar att lämna vårt yttrande till regeringen 2019.

Långlivat låg- och medelaktivt avfall utgörs främst av inre reaktordelar. Den här typen av avfall kan inte förvaras i SFR, eftersom det innehåller för höga halter av långlivade radioaktiva ämnen. Det är tänkt att omhändertas i ett framtida slutförvar för långlivat radioaktivt avfall (SFL). Under tiden mellanlagras avfallet vid de kärntekniska anläggningarna.

Högaktivt avfall utgörs av det använda kärnbränslet från kärnkraftverk. Detta avfall innehåller stora mängder av såväl kortlivade som långlivade radioaktiva ämnen. Strålsäkerhetsmyndigheten har granskat företaget Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) ansökan om att få bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle. I vårt yttrande till regeringen som lämnades den 23 januari 2018 tillstyrker vi SKB:s ansökan.

Vår reglering och kontroll av avfallet

Strålsäkerhetsmyndigheten tar fram regler och kontrollerar att de kärntekniska anläggningarna hanterar sitt avfall på ett strålsäkert sätt.

Detta gör vi när det gäller avfall från kärntekniska anläggningar:

  • Tar fram föreskrifter med krav som anläggningarna måste uppfylla.
  • Utför inspektioner och andra typer av kontroller. Syftet är att följa upp att den som driver anläggningen sorterar, mäter, dokumenterar och tar hand om avfallet på ett strålsäkert sätt.
  • Granskar ansökningar om nya installationer eller andra förändringar i verksamheten som kan påverka avfallshanteringen.
  • Ställer krav på slutförvaring av kärnavfall och använt kärnbränsle.