Det krävs tillstånd för att uppföra, inneha eller driva en kärnteknisk anläggning. Du som redan har tillstånd behöver ansöka om nytt tillstånd för ändringar som går utanför ramen för redan givna tillståndet. På den här sidan finns information om processen för tillståndsprövning och hur en ansökan går till.
Det är normalt regeringen som fattar beslut om tillstånd för att bedriva kärnteknisk verksamhet, enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, den så kallade kärntekniklagen. Strålsäkerhetsmyndigheten får dock besluta om tillstånd för sådana verksamheter där den totala mängden radioaktivt material som hanteras i anläggningen är begränsad enligt 16 § förordning (1984:14) om kärnteknisk verksamhet, den så kallade kärnteknikförordningen. Kärntekniklagen hänvisar också till strålskyddslagen (2018:396) och delar av miljöbalken (1998:808), som också ingår i prövningen enligt kärntekniklagen.
Du som ansöker om tillstånd måste beakta de krav som ställs i lagar, förordningar och Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter.
Följande är exempel på kärntekniska anläggningar och ändringar som är tillståndspliktiga:
Ny kärnkraftsreaktor
Forskningsreaktor
Höjning av den termiska effekten i en kärnkraftsreaktor
Anläggningar för lagring av kärnämne
Anläggningar för lagring av kärnavfall
Nya kärntekniska anläggningar och tillståndspliktiga förändringar av befintliga anläggningar prövas parallellt enligt både kärntekniklagen och miljöbalken.
Avveckling av kärntekniska anläggningar kräver inget ändrat tillstånd enligt kärntekniklagen. Däremot måste en ansökan göras till mark- och miljödomstolen för att få tillstånd enligt miljöbalken för nedmontering och rivning.
Så ansöker du om tillstånd
Tillståndsansökan skickas till Strålsäkerhetsmyndigheten som prövar ansökan enligt kärntekniklagen, vilket även innebär prövning enligt strålskyddslagen och delar av miljöbalken. Ansökan skickas också till mark- och miljödomstolen som prövar den enligt miljöbalken. Under processens gång sker en viss samordning mellan de parallella prövningarna.
Du ansöker till Strålsäkerhetsmyndigheten genom ett förfarande som vi kommer överens om. Om ansökan gäller en ny reaktor, kontaktar du enheten för tillståndsprövning av kärnreaktorer. Om ansökan gäller andra kärntekniska anläggningar, kontaktar du enheten för tillståndsprövning av kärntekniska anläggningar.
När ansökningshandlingarna tas fram ska samråd enligt miljöbalken genomföras med allmänheten, intresseorganisationer, kommuner och myndigheter. Samrådet ger berörda möjlighet att lämna synpunkter på innehållet och utformningen av den miljökonsekvensbeskrivning som ska bifogas ansökan.
Miljökonsekvensbeskrivningen ska bland annat innehålla:
Uppgifter om den planerade verksamheten
Alternativa lösningar för verksamheten
Beskrivning av förväntade miljöeffekter av verksamheten
Uppgifter om åtgärder som planeras för att förhindra negativa miljöeffekter
Samrådet syftar till att skapa samsyn kring vad som behöver belysas i miljökonsekvensbeskrivningen och lyfta fram problem och alternativa lösningar. Om en kärnteknisk anläggning kan antas orsaka betydande miljöpåverkan i andra länder måste dessa länder också involveras i samrådet och ges möjlighet att lämna synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen.
Under Strålsäkerhetsmyndighetens beredning av ansökan inhämtas yttranden från berörda parter, både avseende behov av kompletteringar och sakfrågor. Allmänheten kan ta del av ansökningshandlingarna och lämna synpunkter. Strålsäkerhetsmyndigheten ska också informera och inhämta synpunkter från Danmark, Finland och Norge om tillstånd för förläggning, uppförande och drift av kärntekniska anläggningar eller ändringar i tillståndsvillkoren.
När Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av ansökan är klar, kan myndigheten i vissa fall besluta om tillståndet. Detta gäller om den totala mängden radioaktiva ämnen i anläggningen är begränsad enligt 16 § kärnteknikförordningen, exempelvis vid markförvar av mycket lågaktivt kärnavfall. I andra fall skriver vi ett yttrande till regeringen. Om vårt yttrande förordar tillstånd, kan det innehålla förslag till tillståndsvillkor som innebär att tillståndshavaren behöver stegvisa godkännanden från oss för uppförande av anläggningen, provdrift och rutinmässig drift samt tillhörande strålsäkerhetsredovisningar.
När vi har lämnat vårt yttrande och mark- och miljödomstolen har prövat ansökan, överlämnas ärendet till regeringen. Regeringen beslutar om tillåtlighet enligt miljöbalken och tillstånd enligt kärntekniklagen, samt eventuella tillståndsvillkor. Innan regeringen kan fatta beslut om tillåtlighet enligt miljöbalken, måste den aktuella kommunen yttra sig om ärendet genom att tillstyrka eller avstyrka det. Detta beror på att kommunen har absolut vetorätt i tillåtlighetsprövningen, med undantag för slutförvar av kärnavfall. Om regeringen beslutar att ge tillåtlighet, återgår ärendet till mark- och miljödomstolen som beslutar om tillstånd enligt miljöbalken samt eventuella tillståndsvillkor.
Sverige har även skyldighet att underrätta Europeiska kommissionen om verksamheten kan orsaka utsläpp som kan påverka andra medlemsländer. Denna rapportering görs av Strålsäkerhetsmyndigheten, baserat på underlag från sökanden.
Du som ansöker om tillstånd för att bedriva kärnteknisk verksamhet vid en kärnteknisk anläggning ansvarar för att ta fram underlag enligt både kärntekniklagen och miljöbalken. Underlaget enligt kärntekniklagen ska visa att du som tillståndshavare och den planerade anläggningen har förutsättningar att uppfylla de krav som ställs i lagar, förordningar och föreskrifter. Detta innebär bland annat att du ska visa att det finns förutsättningar för att konstruera, lokalisera, uppföra, driva och avveckla anläggningen så att radiologiska nödsituationer undviks. Om en radiologisk nödsituation ändå skulle inträffa, måste du också visa att konsekvenserna kan hanteras.
Handläggningstid
Strålsäkerhetsmyndighetens handläggningstid varierar stort och är beroende av exempelvis anläggningen komplexitet och om liknande tillstånd har beretts tidigare eller om verksamheten är den första i sitt slag. Om ansökan inte är komplett kommer sökanden att få en eller flera begäranden om kompletteringar.
Granskningen av ansökan om ett nytt kärnkraftverk förväntas pågår under flera år. För enklare anläggningar kan en kortare handläggningstid förväntas. Om det är regeringen som fattar beslutet om tillstånd enligt kärntekniklagen, följer deras handläggningstid. Därefter går ärendet tillbaka till mark- och miljödomstolen för beslut om tillstånd enligt miljöbalken
Överklagande av beslut
Beslut om tillstånd som fattats av Strålsäkerhetsmyndigheten kan överklagas till regeringen inom tre veckor från att beslutet har mottagits av sökanden. Det är bara du som ansökt om tillstånd som kan överklaga.
Om regeringen har fattat beslutet om tillstånd, kan det överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen, men enbart med avseende på om beslutet strider mot någon rättsregel. Domstolen upphäver inte ett regeringsbeslut om det är uppenbart att ett konstaterat fel saknar betydelse för avgörandet.
För mer information om överklagan av regeringsbeslut hänvisar vi till Högsta förvaltningsdomstolen.
Avgiften för Strålsäkerhetsmyndighetens granskning beror på vilken typ av kärnteknisk anläggning tillståndsansökan gäller. För tillstånd för en kärnkraftsreaktor är avgiften 101 400 000 kronor. Denna avgift betalas i tre steg efter fakturering, med cirka en tredjedel per faktura: när ansökan lämnas in och senast ett år respektive två år efter att ansökan lämnats in.
Ytterligare avgifter tillkommer för den stegvisa prövningen efter att tillstånd har erhållits.
Om Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av en ansökan medför kostnader som väsentligt överstiger avgiften, kan myndigheten besluta om timdebitering som tillägg till den fasta avgiften.
För att avsluta den tillståndspliktiga verksamheten måste tillståndshavaren vidta de åtgärder som behövs, för att på ett strålsäkert avveckla och riva anläggningar där verksamheten inte längre ska bedrivas, till dess all verksamhet vid anläggningarna har upphört, och allt kärnämne och kärnavfall har placerats i ett slutet slutförvar. Tillståndshavarens ansvar för avfallet kan därför fortsätta även långt efter att verksamheten i övrigt har avvecklats.
Om den kärntekniska anläggningen är en reaktor, så gäller föreskrifter för reaktorer i drift tills reaktorn är permanent avstängd och allt kärnämne i form av använt kärnbränsle har avlägsnats. Därefter gäller istället de föreskrifter som finns för andra kärntekniska anläggningar. Strålsäkerhetsmyndigheten kan också reglera avvecklingen av kärntekniska anläggningar genom att utfärda tillståndsvillkor.
Tillståndsplikten för kärntekniska anläggningar regleras enligt 5 § i kärntekniklagen. När det gäller bestämmelser som rör strålskyddet, hänvisar kärntekniklagen till strålskyddslagen.
Om du bedriver kärnteknisk verksamhet vid en kärnteknisk anläggning kan du även behöva tillstånd för verksamhet med joniserande strålning enligt kapitel 6 i strålskyddslagen.
Om du har tillstånd för kärnteknisk verksamhet vid en kärnteknisk anläggning kan det krävas ytterligare tillstånd, till exempel olika typer av transporttillstånd. Dessutom kan det finnas utrustning vid anläggningarna som är anmälningspliktig.
Nedan ges några förtydliganden för några olika typer av kärntekniska anläggningar.
Kärnkraftsreaktor
Tillstånd krävs för att uppföra, inneha eller driva en kärnkraftsreaktor, oavsett om syftet är att producera el till elnätet, för vätgasproduktion eller för fjärrvärme. Strålsäkerhetsmyndigheten granskar ansökan och regeringen fattar beslut om tillståndet.
Forskningsreaktor
Tillstånd krävs även för att uppföra, inneha eller driva en forskningsreaktor. En forskningsreaktor är en reaktor där en självunderhållande kärnreaktion kan ske och som används för forskningsändamål. Dess syfte är inte att producera energi. Strålsäkerhetsmyndigheten granskar ansökan och regeringen fattar beslut om tillståndet.
Om en prototyp av en reaktor tas fram som ett utvecklingssteg mot det långsiktiga målet att producera energi, så räknas inte denna prototyp som en forskningsreaktor.
Höjning av den termiska effekten i en kärnkraftsreaktor
Den termiska effekten anges i reaktorns tillstånd. Därför behövs en ansökan om tillstånd för att höja effekten. Strålsäkerhetsmyndigheten granskar ansökan och regeringen fattar beslut om tillståndet.
Anläggningar för lagring av använt kärnbränsle
I Sverige finns Centralt mellanlager för använt kärnbränsle (Clab). Strålsäkerhetsmyndigheten granskar ansökan och regeringen fattar beslut om tillståndet.
Anläggningar för lagring av kärnavfall
Det finns flera sätt hantera och lagra kärnavfall beroende på avfallets aktivitetsinnehåll. Om den totala mängden radioaktiva ämnen i avfallet i anläggningen är begränsad, såsom vid markförvar av mycket lågaktivt kärnavfall, fattar Strålsäkerhetsmyndigheten beslut om tillståndet. I andra fall granskar Strålsäkerhetsmyndigheten ansökan och regeringen fattar beslut om tillståndet.
Frågor eller synpunkter?
För frågor om tillståndsprocessen, kontakta Strålsäkerhetsmyndighetens växel 08-799 40 00 och fråga efter enhetschefen för tillståndsprövning av kärnreaktorer eller enhetschefen för tillståndsprövning av kärntekniska anläggningar.
Du kan också kontakta oss via registrator@ssm.se. Ange om ditt ärende gäller kärnreaktorer eller andra kärntekniska anläggningar.
Vi välkomnar även förslag på hur vi kan göra informationen på sidan tydligare.
Information om behandling av personuppgifter
Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar för behandlingen av de personuppgifter som lämnas i din ansökan eller anmälan. Vi hanterar dina personuppgifter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/679, den så kallade dataskyddsförordningen (GDPR).