Fakta om UV-index
UV-index är ett internationellt standardiserat mått på den mest hälsoskadliga delen av UV-strålningen som når en horisontell jordyta vid en given plats och tidpunkt. UV-index beräknas genom att UV-strålningens totala styrka som når jordytan summeras och viktas mot de våglängder som fastställts orsaka hudrodnad. Resultatet divideras med en intensitetsfaktor för att få en linjär enhetslös skala som är lätt igenkänningsbar.
Världshälsoorganisationen (WHO) har fastställt en internationellt standardiserad skala för UV-index med färgkoder baserad på risken för en genomsnittlig vuxen person med ljus hy att bränna sig i solen. Skalan är linjär vilket betyder att ett dubbelt så stort UV-index betyder dubbelt så stor risk att bränna sig i solen.
| UV-index | Risk för en genomsnittlig vuxen med ljus hy |
|---|---|
| Grön: 1-2 | Låg |
| Gul: 3-5 | Måttlig |
| Orange: 6-7 | Hög |
| Röd: 8-10 | Mycket hög |
| Lila: 11+ | Extrem |
På natten är UV-index noll (0) och stiger sedan gradvis under dagen när solen går upp för att nå sitt högsta värde när solen står som högst på himlen. När solen börjar gå ned når allt mindre UV-strålning jordytan och UV-index sjunker igen.
Vad påverkar UV-index?
Förutom att variera under dygnet beror UV-index på geografisk plats och vilken tid på året det är. Platser runt ekvatorn och höglänta områden är närmre solen och har därför högre index än platser närmare polerna.
I Sverige under sommaren är UV-index vanligen mellan 4-7 när solen står som högst. Månaderna kring vintersolståndet står solen så lågt i Sverige att UV-index sällan är högre än 2. De högsta värdena på jorden är i bergstrakter kring ekvatorn där UV-index kan vara högre än 20.
Hur beräknas UV-index?
UV-index kan mätas i realtid eller beräknas med modeller. Vid modellberäkningar tar man bland annat hänsyn till förekomsten av luftburna partiklar i atmosfären som sprider UV-strålning och markens reflektionsförmåga. Vissa modeller tar hänsyn till förekomsten av moln men eftersom UV-index varierar snabbt, särskilt vid ett uppsprucket molntäcke, är flertalet beräkningar baserade på en klar himmel. Den molnfria prognosen blir då ett mått på högsta möjliga UV-index vid en given tidpunkt när himlen är molnfri.
Modellberäkningarna tar även hänsyn till ozonskiktets tjocklek vid den aktuella platsen. Ett tunt ozonskikt i tillsammans med att solen står högt ger högre UV-strålning. I Sverige har det inte gått att mäta några påtagliga förändringar av ozonlagrets tjocklek idag jämfört med 1950-talet.
En begränsning i beräkningen av UV-index är modellernas upplösning. Värdet på UV-index som man får på en specifik plats är ett genomsnitt för ett relativt stort område, i beräkningarna som presenteras på vår hemsida är detta område 40x40 km. Eftersom UV-index ökar desto närmre solen man är får det effekten att UV-index på ett högt berg i området är högre än det som anges, som tumregel ökar UV-index med 10 % per 1000 meter.
Förekomsten av snö ökar också UV-index eftersom snö reflekterar UV-strålning med upp till 80 %. En solig dag på vintern kan därför UV-index nästintill dubblas.
Ett öppet landskap med stor andel av himlavalvet synligt, som vid en strand eller i en båt på öppet hav, ger också högre UV-index eftersom luftens molekyler sprider UV-strålning. Av den anledningen exponeras du för viss UV-strålning även i skugga.