Forskningsprojekt

Strålsäkerhetsmyndighetens forskningsanslag används för många olika projekt inom strålsäkerhetsområdet. Dessutom finansieras tjänster vid universitet och högskolor. Myndigheten deltar även i nordiska och europeiska samarbeten.

Strålsäkerhetsmyndighetens forskningsverksamhet är både kunskapsbefrämjande och kompetensbefrämjande. Den kunskapsbefrämjande verksamheten avser experiment, datainsamling samt kod- och modellutveckling. Den kompetensbefrämjande verksamheten består i bidrag till universitet och högskolor.

Vissa av de projekt som myndigheten stödjer är kortsiktiga och möter direkta behov i verksamheten, exempelvis att stärka myndighetens tillsynsarbete. Andra projekt är mer långsiktiga och bidrar till att öka förståelsen för processer och mekanismer.

Här är av några av de större projekt som myndigheten finansierar eller delfinansierar:

Accident Phenomena of Risk Importance (APRI)

Strålsäkerhetsmyndigheten har i samarbete med de kraftbolag som driver reaktorer i Sverige sedan 1992 bedrivit forskning kring svåra haverier i kärnkraftverk. Den huvudsakliga inriktningen med forskningen är att studera olika fenomen som uppträder i haveriförloppet under en härdsmälta. Genom att studera fenomenen kan modeller och koder som används för att analysera haveriförloppet vidareutvecklas.

Syftet med forskningen är att studera om den svenska haverihanteringen och skyddet av inneslutningen som den sista barriären är effektiv eller om den går att utveckla ytterligare. Forskningen inom APRI utförs på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och på Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg.

Haldenprojektet i Norge

Haldenprojektet är ett internationellt forskningssamarbete inom ramen för OECD:s kärnenergibyrå (NEA). Sverige har deltagit i projektet sedan starten 1958. Forskningen rör främst frågor kring kärnbränsle, reaktormaterial och samspelet människa-teknik-organisation (MTO).

Haldenreaktorn stängde 2018 men fortfarande finns det mycket data kvar att analysera från de material- och bränsletester som genomförts. Forskningen inom MTO fortsätter i Haldenprojektets regi och utförs framförallt i fullskalesimulatorer av kontrollrum och med hjälp av VR-teknik (virtual reality). Där studeras till exempel hur man kan utforma och uppgradera kontrollrum och olika operatörssystem för att få dem så användbara som möjligt. Här pågår även studier som rör planering och träning för avveckling av kärntekniska anläggningar.

RadoNorm

RadoNorm är ett forskningsprojekt inom EU:s ramprogram för forskning och innovationer, Horizon 2020. Projektet syftar till att studera naturligt förekommande radioaktiva ämnen som människor exponeras för, främst radon. Allt ifrån att beräkna exponering av stråldoser, utvärdera hälsorisker till utbildning och kommunikation kring radon är en del av RadoNorm.

56 institutioner i 22 EU-länder deltar i projektet som pågår i fem år och som leds av den tyska institutionen Bundesamt für strahlenschutz. I Sverige deltar Stockholms universitet som studerar hälsoeffekter av radon kombinerat med cigarettrök eller andra aerosoler. Strålsäkerhetsmyndigheten deltar i RadoNorm genom olika arbetsinsatser, så kallade in-kind bidrag.

Reduction Of Severe Accident Uncertainties (ROSAU)

ROSAU är ett femårigt internationellt samarbetsprojekt inom ramen för OECD:s kärnenergibyrå (NEA). Forskningsprojektet ska på experimentell väg studera fenomen som uppträder i inneslutningen under ett svårt haveri. Huvudansvarig för projektet är USA:s kärnkraftsinspektion (NRC) och utförare av experimenten är Argonne National Laboratory (ANL) i USA. De fenomen som ska studeras handlar om hur en härdsmälta sprider sig under vatten och hur den angriper betong i inneslutningens bottenplatta.

Sverige kommer att bidra med både experimentell och analytiska forskningsinsatser till projektet. Forskningen i Sverige kommer att utföras av Kungliga Tekniska Högskolan (KTH).

Studsvik Cladding Integrity Program (SCIP)

SCIP är ett femårigt internationellt samarbetsprojekt inom ramen för OECD:s kärnenergibyrå (NEA). SCIP-projektet drivs av Studsvik Nuclear AB och har pågått sedan 2004. Det övergripande syftet är att studera hur kärnbränsle beter sig under olika förhållanden genom att utsätta det för mekaniska tester. Tester och undersökningar görs i Studsviks laboratorier för radioaktivt material, så kallade heta celler. Bland annat studerar de nya typer av bränslen som bestrålats i en reaktor för att undersöka hur det beter sig vid höga temperaturer, något som kan ske om det av någon anledning inte går att kyla reaktorhärden. Det görs även tester på använt kärnbränsle för att se hur det kan påverkas under mellanlagring och transport. 

Studsvik Material Integrity Life Extension (SMILE)

SMILE är ett projekt inom OECD:s  kärnenergibyrå (NEA) där Sverige står som värd. Projektet leds av Studsvik Nuclear AB som även utför en stor del av forskningen. Syftet är att studera hur kärnkraftsreaktorer åldras och påverkas efter många år i drift. Delar av bestrålade komponenter kommer att plockas ut från de avvecklade reaktorerna i Oskarshamns och Ringhals kärnkraftverk för att undersökas i detalj. Forskningen kommer bygga vidare på den kunskap som finns inom åldringshantering av kok- och tryckvattenreaktorer samt fylla de gap som finns i dagsläget om degraderingsmekanismer av strukturmaterial i reaktormiljö. Vid långtidsdrift av reaktorer, som drivs längre än den planerade drifttiden, är detta viktig kunskap ur ett strålsäkerhetsperspektiv. Projektet planeras att pågå från 2021 till och med 2025.

Forskningsorganisationer

Här är några exempel på forskningsorganisationer vi stödjer:

European Radioecology Alliance (ALLIANCE)

Strålsäkerhetsmyndigheten var med och grundade European Radioecology Alliance (ALLIANCE). ALLIANCE är en transnationell ledningsstruktur. Organisationen arbetar för att upprätthålla och förbättra den radioekologiska kompetensen.

ALLIANCE identifierar även vetenskapliga och pedagogiska utmaningar kring att bedöma effekterna av radioaktiva ämnen på människa och miljö. Dessutom integrerar organisationen forsknings- och utvecklingsprogrammen inom Europa.

Multidisciplinary European Low Dose Initiative (MELODI)

Strålsäkerhetsmyndigheten är sedan 2011 medlem i Multidisciplinary European Low Dose Initiative (MELODI). MELODI är en transnationell organisation som ska identifiera den mest angelägna forskningen inom lågdoshälsorisker samt förena och integrera forskningsprogrammen för olika finansierings- och forskningsorgan.

Nordisk Kärnsäkerhetsforskning (NKS)

Myndigheten bidrar till det nordiska samarbetet på kärnsäkerhetsområdet genom att stödja samverkansprojektet Nordisk Kärnsäkerhetsforskning (NKS). Samarbetet omfattar reaktorsäkerhet, strålskydd, beredskap och miljökonsekvenser. Det bedrivs som stöd till gemensamma forskningsprojekt, årliga utlysningar och seminarier.

Svenskt kärntekniskt centrum (SKC)

Svenskt kärntekniskt centrum (SKC) är en centrumbildning som består av Kungliga tekniska högskolan, Uppsala universitet, Chalmers tekniska högskola, Westinghouse, Strålsäkerhetsmyndigheten samt alla tillståndshavare för kärnkraftverk i drift i Sverige. SKC stödjer forskning, utbildning och utveckling inom det kärntekniska området i Sverige. Det görs bland annat genom att utlysa ett antal doktorandtjänster varje år inom kärnteknik och medverka till att skapa starka forskargrupper inom området. Några exempel på forskningsområden inom SKC är kärnkraftssäkerhet, termohydraulik och kärnkemi. SKC finansieras av tillståndshavarna för kärnkraftverken i Sverige, Westinghouse och Strålsäkerhetsmyndigheten.

Delfinansiering av doktorandtjänster

Strålsäkerhetsmyndigheten delfinansierar även doktorandtjänster inom ramen för många forskningsprojekt.