Slutförvar för använt kärnbränsle
Den 16 mars 2011 lämnade Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) in ansökningar om tillstånd att få bygga en inkapslingsanläggning och ett slutförvar för använt kärnbränsle. Strålsäkerhetsmyndigheten har granskat ansökningarna. Under granskningsarbetet har vi till vår hjälp haft nationella och internationella experter. Ansökningarna har även skickats ut på nationell remiss till högskolor, universitet, berörda kommuner, andra myndigheter och intresseorganisationer.
I enlighet med vår roll som beredande myndighet lämnade vi den 23 januari 2018 vårt yttrande till regeringen, i vilket vi tillstyrkte SKB:s ansökningar om tillstånd att få bygga en inkapslingsanläggning och ett slutförvar för använt kärnbränsle.
Den 27 januari 2022 beslutade regeringen att bevilja SKB tillstånd enligt kärntekniklagen att uppföra, inneha och driva en anläggning för slutförvar av använt kärnbränsle. Beslutet innehåller villkor om att Strålsäkerhetsmyndigheten ska göra en fortsatt stegvis prövning av anläggningen.
För varje steg, uppförande, provdrift och rutinmässig drift, kommer SKB att behöva lämna in ytterligare ansökningar till Strålsäkerhetsmyndigheten. Ansökningarna måste beredas och bedömas mot våra föreskriftskrav, i enlighet med den stegvisa prövningsprocess som rekommenderas av FN:s internationella atomenergiorgan, IAEA (International Atomic Energy Agency) och är i enlighet med internationell praxis.
Bakgrund
Enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, även kallad kärntekniklagen, måste den som producerar kärnkraft ta hand om avfallet från kärnkraftsreaktorerna.
SKB, som bildades av kärnkraftsbolagen på 1970-talet, planerar att bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle.
I ett slutförvar ska det använda kärnbränslet kunna förvaras strålsäkert i 100 000-tals år. Det beror på att kärnbränslet är mycket farligt för omgivningen och att det tar lång tid för radioaktiviteten att minska.
SKB har föreslagit att slutförvaret ska byggas i Östhammars kommun, nära kärnkraftverket i Forsmark. Där är det tänkt att det använda kärnbränslet ska förvaras i kapslar cirka 500 meter ner i berggrunden.
SKB planerar att börja bygga slutförvaret i början av 2020-talet, men först måste regeringen godkänna planerna.
SKB har lämnat in tre ansökningar om att bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle:
- Ansökan för det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle (Clab) och inkapslingsanläggningen i Oskarshamn. Vid Clab mellanlagras det använda kärnbränslet före slutförvaringen. I inkapslingsanläggningen vill SKB kapsla in kärnbränslet i kapslar som består av en gjutjärnsinsats med ett omgivande kopparhölje.
- Ansökan för slutförvarsanläggningen. I denna ansökan finns plats och metod för slutförvaret beskrivna.
- Ansökan för hela slutförvarssystemet (Clab, inkapslingsanläggning och slutförvarsanläggning).
De två första ansökningarna granskar vi mot kraven i kärntekniklagen och strålskyddslagen, som ställer krav på den som bygger eller driver en så kallad kärnteknisk anläggning. Den tredje ansökan granskar vi mot kraven i miljöbalken, som är en samling lagar med syftet att skydda människa och miljön.
Regeringen beslutade den 26 augusti 2021 att bryta ut och ge tillstånd till den delen av ansökan som rör utökning av kapaciteten i det centrala mellanlagret Clab.
Viktigt att slutförvarets barriärer håller
SKB planerar att innesluta det använda bränslet i kapslar och förvara dessa på cirka 500 meters djup i det svenska urberget. Kapslarna består av en gjutjärnsinsats, som svarar för kapselns mekaniska hållfasthet, och ett kopparhölje, som utgör kapselns korrosionsbarriär. För att ytterligare avskilja bränslet kommer kapslarna att omges av bentonitlera som utgör barriärsystemets buffert. Buffertens roll är att minimera mängden grundvatten som når kapselväggen och hindra radioaktiva ämnen att transporteras bort vid ett eventuellt läckage.
Alla skydd – barriärer – måste fungera som avsett under den långa tid bränslet slutförvaras. Därför är det viktigt att undersöka hur, och av vad, barriärernas material skulle kunna påverkas. En del i det är tester som visar hur koppar korroderar eller hur bentonitleran sväller i kontakt med grundvatten.
Strålsäkerhetsmyndigheten kontrollerar att resultaten av SKB:s tester och företagets analys av slutförvarets strålsäkerhet är rimliga. För att göra det utför vi även egna analyser, beräkningar och försök. Vi får till exempel kopparbitar från SKB, som våra experter testar. Vi tar också hjälp av bland annat externa experter i geovetenskap för att granska risker med jordskalv i berggrunden där slutförvaret är planerat att placeras.
För att förstå hur ett slutförvar fungerar och utvecklas över tid krävs ett tvärvetenskapligt angreppssätt som ställer krav dels på expertkunskaper inom många olika vetenskapliga discipliner, dels på att förstå systemet som helhet och hur barriärerna samverkar för att upprätthålla förvarets skyddsförmåga.
Våra experter har bland annat kunskaper om bygg- och anläggningsteknik, geovetenskaper, kemi, materialvetenskap, strukturell integritet, kärnfysik och radioekologi. Vissa arbetar på Strålsäkerhetsmyndigheten, medan andra finns runtom i Sverige och utomlands.
Vi har granskat slutförvarets strålsäkerhet
Strålsäkerhetsmyndigheten har bedömt om både platsen och metoden för slutförvaret är tillräckligt strålsäkra. Slutförvaret får inte utsätta människor och miljö för mer strålning än en hundradel av så kallad bakgrundsstrålning. Det gäller både nu och för framtida generationer.
Den 23 januari 2018 lämnade vi vårt yttrande till regeringen, i vilket vi tillstyrkte SKB:s ansökningar om en inkapslingsanläggning och ett slutförvar för använt kärnbränsle. Mark- och miljödomstolen lämnade samma dag sitt yttrande i den parallella prövningen enligt miljöbalken. Strålsäkerhetsmyndigheten tillstyrkte att SKB ges tillstånd och att verksamheten ses som tillåtlig. Domstolen rekommenderade i sitt yttrande att ytterligare underlag behövs, särskilt avseende kopparkapselns långsiktiga beständighet, för att verksamheten ska kunna bedömas som tillåtlig.
I juni 2018 bereddes SKB av regeringen tillfälle att komplettera miljöbalksärendet i enlighet med de brister som mark- och miljödomstolen identifierat i underlaget angående kärnbränsleförvaret. Regeringen gav SKB tillfälle att samtidigt yttra sig avseende ansökningarna enligt kärntekniklagen. SKB inkom i mars 2019 med de efterfrågade kompletteringarna. Regeringen skickade därefter ut kompletteringarna på remiss, till bland annat Strålsäkerhetsmyndigheten.
Den 30 september 2019 konstaterade vi i vårt remissyttrande till regeringen att SKB:s kompletterande redovisning med utökat underlag stärker myndighetens tidigare ställningstaganden om tillstånd för slutförvar av använt kärnbränsle.
Regeringen skickade den 23 september 2021 en remiss till bland andra Strålsäkerhetsmyndigheten. Syftet var att inhämta synpunkter på dels två nyligen genomförda studier som avser kopparkapselns konstruktionsmaterial, koppar och segjärn, och dels på de etapper av det så kallade LOT-försöket som SKB avslutade 2019. LOT-försöket (LOT; Long term test of buffer material) är en serie långtidsförsök som utförs av SKB i Äspölaboratoriet utanför Oskarshamn med syftet att utvärdera den initiala utvecklingen av bentonitlera, och i viss utsträckning även koppar.
Regeringen önskade få myndighetens bedömningar på huruvida resultaten i de båda forskningsstudierna har någon betydelse för regeringens beslut rörande SKB:s tillståndsansökan och ifall det finns ytterligare information från LOT-etapperna S2 och A3 som behöver redovisas.
Strålsäkerhetsmyndigheten svarade på remissen den 15 oktober 2021. Vibedömde att de båda forskningsstudierna i grunden avser aspekter kring kopparkapselns skyddsförmåga som har beaktats och som tidigare har granskats av myndigheten och att studierna inte påverkar vår bedömning att SKB:s slutförvarskoncept har förutsättningar att uppfylla myndighetens föreskriftskrav. Baserat på myndighetens granskning av SKB:s kvalitetsarbete i samband med, och resultat från, de nyligen avslutade LOT-etapperna bedömdes inga skäl föreligga för ytterligare redovisning rörande LOT-försöken.
Strålsäkerhetsmyndigheten konstaterade i granskningen att de senast erhållna resultaten är i linje med den information som varit känt sedan tidigare faser av LOT, vilken beaktades och bedömdes inom ramen för myndighetens beredning av SKB:s tillståndsansökan, såväl som med den konventionella vetenskapliga förståelsen för kopparkorrosionsprocesser.
Nyheter om slutförvaret för använt kärnbränsle
- 23 januari 2018: Strålsäkerhetsmyndigheten lämnar yttrande om slutförvar
- 1 oktober 2019: Strålsäkerhetsmyndigheten godkänner SKB:s kompletteringar om slutförvar
- 11 mars 2021: Resultat av LOT-tester i linje med tidigare kunskap
- 15 oktober 2021: Strålsäkerhetsmyndigheten svarar på remiss om slutförvar vid Forsmark
Regeringen har beviljat tillstånd till slutförvaret för använt kärnbränsle
Den 27 januari 2022 beslutade regeringen att bevilja SKB tillstånd enligt kärntekniklagen att uppföra, inneha och driva en anläggning för slutförvar av använt kärnbränsle. Beslutet innehåller villkor om att Strålsäkerhetsmyndigheten ska göra en fortsatt stegvis prövning av anläggningen. Regeringen har även beslutat om tillåtlighet enligt miljöbalken. Det ärendet överlämnas av regeringen till Mark- och miljödomstolen som ska utfärda tillstånd och föreskriva villkor för verksamheten enligt miljöbalken.
Regeringens beslut om slutförvaret för använt kärnbränsle
Kommunal vetorätt
Östhammars och Oskarshamns kommuner har enligt miljöbalken, i egenskap av värdkommuner, kommunal vetorätt vad gäller SKB:s ansökningar. De två kommunerna behöver i och med detta tillfrågas av regeringen inför ett eventuellt beslut.
Den 11 juni 2018 tillstyrkte Oskarshamns kommun ett regeringsbeslut om en inkapslingsanläggning och en utökning av mellanlagret Clab.
Den 13 oktober 2020 beslutade sig kommunfullmäktige i Östhammars kommun för att säga ja till att SKB etablerar ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark.
Mångsidig kunskap om slutförvarsfrågan
Strålsäkerhetsmyndigheten och våra föregångare, Statens strålskyddsinstitut och Statens kärnkraftinspektion, har granskat kärnkraftsindustrins program för slutförvaring av använt kärnbränsle i mer än 40 år och därigenom utvecklat en god förmåga att analysera den långsiktiga strålsäkerheten hos ett slutförvar.
- Statens kärnkraftinspektion genomförde under 1990-talet två stora säkerhetsanalyser. I en säkerhetsanalys undersöks aspekter som kan påverka ett slutförvar i framtiden, till exempel klimatförändringar. Den ena analysen granskades av internationella experter och fick mycket gott betyg.
- Strålsäkerhetsmyndigheten har bland annat utvecklat egna beräkningsmodeller, exempelvis modeller för hur radioaktiva ämnen sprids i miljön.
Vi samarbetar dessutom med ett stort antal nationella och internationella experter och expertgrupper. De representerar många olika specialområden och de flesta av dem har arbetat med slutförvarsfrågan under lång tid.
Bakgrundsstrålning
Bakgrundsstrålning är den strålning som ständigt finns på en viss plats.
I fråga om joniserande strålning utgörs bakgrundsstrålningen huvudsakligen av kosmisk strålning, strålning från marken och från radon i luften. Även den egna kroppen avger ständig strålning.
Den naturliga bakgrundsstrålningen från kosmisk strålning och radioaktiva ämnen i vår omgivning och i kroppen ger i Sverige en årlig stråldos på cirka en millisievert (mSv). Stråldosen från radon är inte medräknad eftersom det finns stora variationer.