Ordlista kärnkraft: A-D

Vad betyder ALARA? Vad är en barriär? Och vad är skillnaden mellan alfa- och betastrålning? Nedan hittar du svaren.

Akut strålskada

Se Strålsjuka.

ALARA

Förkortning av engelska As Low As Reasonably Achievable – ”så låg som möjligt”. Det är en internationell strålskyddsprincip som innebär att all bestrålning vid användning av strålkällor ska begränsas så mycket som det är möjligt, med hänsyn till ekonomiska och sociala faktorer.

Alfastrålning

Alfastrålning är en form av joniserande strålning som uppkommer när tunga radioaktiva ämnen sönderfaller, exempelvis radon, uran och plutonium. Alfastrålningen har en räckvidd i luft på bara några få centimeter och den stoppas av tunt papper. Den kan inte tränga genom huden men kan skada oss om det alfastrålande ämnet kommer in i kroppen genom inandningsluft eller dricksvatten. 

Anrikat uran

Anrikat uran innehåller högre halt av isotopen uran-235 än naturligt uran.

Anrikning

Processen som höjer andelen av en viss isotop i ett grundämne kallas för anrikning. Det sker när man tillverkar kärnbränsle. Då ökas halten av isotopen uran-235 (235U) från 0,7 procent (naturligt uran) till 3–4 procent.

Använt kärnbränsle

Kärnbränsle som har bestrålats i en kärnreaktor kallas för använt kärnbränsle. När kärnbränslet har använts är det fortfarande mycket aktivt och behöver kylas under lång tid. Det använda kärnbränslet förvaras därför i drygt ett år i vattenbassänger på kärnkraftverket. Därefter transporteras det utbrända bränslet till det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle (Clab) i Oskarshamn.

Avfallskonventionen

En internationell överenskommelse som handlar om hur kärnavfall ska hanteras på ett säkert sätt. De övergripande målen för konventionen är att skydda människor, samhälle och miljö mot skadlig strålning och att lindra skadeverkningarna vid en eventuell olycka. Bland annat anger konventionen att man inte får tvinga ett land att ta emot kärnavfall från andra länder. Avfallskonventionen trädde i kraft 2001 och administreras av FN:s atomenergiorgan IAEA. Sverige är ett av de många länder som har skrivit på avtalet.

Barriärer (kärnkraftverk)

En barriär i kärnkraftssammanhang syftar på en naturlig eller en konstruerad anordning som fördröjer eller förhindrar spridning av radioaktiva ämnen. En kärnreaktor är uppbyggd med flera barriärer: den första säkerhetsbarriären är bränslet, den andra bränslets kapslingsrör, den tredje reaktortanken och den fjärde reaktorinneslutningen.

Becquerel (Bq)

Becquerel är måttenheten för radioaktivt sönderfall. 1 becquerel = 1 sönderfall per sekund. Måttenheten används för att beskriva mängden av ett radioaktivt ämne i till exempel luften, marken eller i livsmedel. I dessa sammanhang anges becquerel per kubikmeter luft, per kvadratmeter eller per kilo.

Bentonit

Bentonit är en lera som bildas genom naturlig omvandling av vulkanisk aska. Bentonit sväller i vatten, vilket är ett av skälen till att leran används vid slutförvar av radioaktivt avfall, så att avfallet hålls avskilt från den omgivande miljön. I dag används leran vid anläggningen för slutförvar av kortlivat radioaktivt avfall (SFR) i Forsmark. Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) planerar att använda bentonit i slutförvaret av utbränt kärnbränsle.

Betastrålning

Betastrålning är en form av joniserande strålning som uppkommer när vissa radioaktiva ämnen sönderfaller, till exempel cesium-137, kobolt-60 och jod-131. 

Blandoxidbränsle (MOX-bränsle)

Kärnbränsle består av en blandning av urandioxid, upparbetat eller tillverkat av färskt eller utarmat uran, och upparbetat plutoniumdioxid. Blandoxidbränsle kallas även för MOX-bränsle, där MOX står för Mixed Oxide.

Bor

Ett grundämne som bland annat har förmågan att absorbera neutroner och stoppa kärnreaktioner i en kärnreaktor. Styrstavarna i en kärnreaktor, som har till uppgift att reglera kärnklyvningen, är därför ofta fyllda med bor. Styrstavarna har samma funktion som bromspedalen i en bil.

Bridreaktor/breedreaktor

Se Snabbreaktor.

Bränsleelement

Se Bränsleknippe.

Bränslekapsel (bränslekapsling)

Ett rör som bränslekutsarna är staplade i. Kapslingsröret ska förhindra kemiska reaktioner mellan kärnbränslet och kylmedlet samt innesluta de radioaktiva ämnen som bildas i röret under bestrålningen. Kapslingsröret och bränslekutsarna kallas för bränslestav.

Bränsleknippe (bränsleelement, bränslepatron)

Ett bränsleknippe består av bränslestavarna och alla de delar som ingår i den bärande konstruktionen för stavarna, till exempel spridare och bottenplattor som håller stavarna på plats i reaktorhärden. Bränsleknippet hanteras som en enhet när den sätts i eller tas ur reaktorn. Bränsleknippe är synonymt med bränsleelement och bränslepatron.

Bränslekuts

Bränslekutsen är den minsta enheten av kärnbränslet i en kärnreaktor. Den består oftast av sammanpressad uranoxid och är oftast cylinderformad med en diameter på cirka 10 mm.

Bränslepatron

Se Bränsleknippe.

Bränsleskada

En bränsleskada orsakas i regel av att skräp, exempelvis en metallflisa, oavsiktligt hamnat i reaktor- och bassängvattnet (processvattnet). Om skräpet sedan fastnar i någon komponent av ett bränsleelement kan det skava hål på bränslekapslingen. Konsekvensen blir då att uran läcker ut i processvattnet.

Bränslestav

Ett stavformat bränsleelement som kapslar in kärnbränslets minsta beståndsdelar – bränslekutsarna. En bränslestav är ett cirka fyra meter långt rör. Bränslestavarna monteras ihop till kvadratiska knippen som kallas för bränsleknippe, bränsleelement eller bränslepatron.

BWR

Engelsk förkortning för boiling water reactor (kokvattenreaktor).

Centralt mellanlager för använt kärnbränsle (Clab)

I Sverige finns ett centralt mellanlager för använt kärnbränsle som brukar förkortas Clab. Det ligger vid Oskarshamns kärnkraftverk och togs i drift 1985. Clab består av flera bergrum där det använda kärnbränslet förvaras i vattenbassänger i väntan på slutförvaring. Medan kärnbränslet förvaras i Clab minskar bränslets temperatur och radioaktivitet kraftigt.

Diversifiering

I kärnkraftssammanhang avses en konstruktionsprincip där två eller flera alternativa system eller komponenter som oberoende av varandra utför samma säkerhetsuppgift men på principiellt olika sätt eller genom att ha olika egenskaper.

Djupförsvar (flernivåskydd)

Begreppet djupförsvar syftar på en internationellt vedertagen princip att säkerheten kring en kärnreaktor är uppbyggt i flera nivåer. Denna grundprincip för reaktorsäkerhet syftar till att:

  • förebygga fel genom robusta konstruktioner av hög kvalitet
  • motverka att tekniska eller organisatoriska fel leder till olyckor
  • lindra konsekvenserna av en eventuell olycka genom god krisberedskap

I kärnkraftverkens djupförsvar finns flera säkerhetssystem som fungerar oberoende av varandra. De har till uppgift att skydda barriärerna som finns i reaktoranläggningen.

Dos

Se Stråldos.

Dosekvivalent

En storhet som används i strålskyddssammanhang och som innebär att man tar hänsyn till den biologiska verkan som olika typer av strålning har (till exempel alfa-, beta- och gammastrålning). Den absorberade dosen multipliceras med en så kallad viktningsfaktor som varierar beroende på typ av strålning. I dagligt tal används oftast stråldos i stället för dosekvivalent.

Dosimeter

Dosimeter är ett instrument som anger hur stor stråldos en person utsätts för. Kallas även dosmätare.

Driftavfall

Driftavfall är exempelvis skyddskläder, verktyg, mätinstrument, emballage och reservdelar som har använts av personalen på en kärnteknisk anläggning och som kan ha blivit bestrålat. Driftavfall är låg- eller medelaktivt och förvaras i Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR).

Driftområde

Effektintervall inom vilket en kärnreaktor normalt arbetar. För en kokvattenreaktor visar driftområdet ett förhållande mellan reaktorns effekt och huvudcirkulationsflödet som är viktigt att övervaka och kontrollera under drift.