Kärnkraft

Kärnkraft

Kärnkraften står för cirka 30 procent av elproduktionen i Sverige. Det finns totalt sex kärnreaktorer i drift, fördelade på tre kärnkraftverk: Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Forsmarks kärnkraftverk har tre reaktorer i drift. Oskarshamns kärnkraftverk stängde två av tre reaktorer 2017 och vid Ringhals kärnkraftverk stängdes två av fyra reaktorer 2019 och 2020.

Det finns sex kärnreaktorer i drift i Sverige, fördelade på tre kärnkraftverk. Ägarna planerar att driva dessa till omkring år 2040. De två reaktorerna vid Barsebäcks kärnkraftverk stängdes 1999 respektive 2005. Dessa håller nu på att avvecklas tillsammans med Oskarshamn 1 och 2 samt Ågesta. Utöver kärnreaktorerna i drift och under avveckling finns det ytterligare ett antal kärntekniska anläggningar i Sverige, för tillverkning av kärnbränsle och lagring av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall.

Det är alltid den som driver en kärnteknisk anläggning som har det fulla ansvaret för att anläggningen är säker och att personalen och omgivningen skyddas mot skadlig verkan av joniserande strålning. Den som driver en kärnteknisk anläggning ansvarar också för att avvecklingen sker på ett säkert sätt.

Strålsäkerhetsmyndigheten har expertkompetens inom kärnkraftsäkerhet och strålskydd. Myndigheten ställer krav på strålsäkerheten och följer genom tillsyn upp att den som driver eller avvecklar en kärnteknisk anläggning tar sitt ansvar och uppfyller alla gällande krav.

Aktuellt

Regeringsuppdrag om befintlig och framtida kärnkraft

Den 25 augusti 2022 gav regeringen Strålsäkerhetsmyndigheten i uppdrag att se över vilken utveckling av regelverket och andra åtgärder som behövs för att det ska finnas förutsättningar att nyttja både befintlig och framtida kärnkraft. Uppdraget omfattar att identifiera behov av utveckling av de regler eller andra åtgärder som kan påverka förutsättningarna för nyttjande av befintlig och ny kärnkraft, som till exempel små modulära reaktorer, så kallade SMR, baserad på känd såväl som ny reaktorteknik.

Läs uppdraget

Nya beredskapszoner för verksamheter med joniserande strålning

Den 1 juli 2022 implementerades nya beredskaps- och planeringszoner för verksamheter med joniserande strålning. Runt de svenska kärnkraftverken innebär det en inre och en yttre beredskapszon samt en planeringszon med en ungefärlig utsträckning om 5, 25 respektive 100 kilometer. Förändringen är viktig för att förbättra möjligheterna att genomföra effektiva skyddsåtgärder i samband med en kärnkraftsolycka.

Dekorativ bild, lila bakgrund med en beslöjande våg och texten Strålsäkert samt en liten sköld

Strålsäkert: Härdsmälta, kärnkraftens akilleshäl - om forskning kring svåra haverier

Vad händer vid en härdsmälta i en kärnkraftsreaktor? Och hur kan forskning bidra till att öka säkerheten och minimera risken för svåra haverier med utsläpp till miljön - om det handlar Strålsäkert den här gången.

Till poddavsnittet

Historiska anläggningar och sanering av mark – vad har vi lärt oss?

Flera kärntekniska anläggningar som byggdes för länge sedan har eller ska avvecklas, eller är under avveckling just nu. Vilka lärdomar har industri och myndighet dragit av tidigare arbeten och vad är skillnaden på att avveckla en äldre anläggning jämfört med en mer modern? Det är frågor vi ställer oss i det här avsnittet av Avvecklingsresan, en samtalsserie om hur avvecklingen av kärntekniska anläggningar går till.