Kommunens tillsyn - tillsynsvägledning
Kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder ansvarar för tillsyn ifråga om radonhalten i bostäder och lokaler som allmänheten har tillträde till. På den här sidan svarar vi på vanligt förekommande frågor och svar, för att hjälpa dig som handläggare på en kommun att utföra din tillsyn på ett effektivt, rättssäkert och likvärdigt sätt.
Vid mätning i ett flerbostadshus, vilka lägenheter, och hur många, ska radon mätas i?
För mätning av radon i flerbostadshus kan ett urval av lägenheter mätas för att få en bild av radonläget i fastigheten. Antalet lägenheter där radonmätning bör göras beror på om det finns lägenheter med markkontakt eller inte. Med markkontakt avses att utrymmet är beläget direkt på bottenplatta eller ovan kryputrymme med dålig ventilation (luftomsättning).
I flerbostadshus där det finns lägenheter med markkontakt bör mätning göras i:
- alla lägenheter med markkontakt
- minst 20 procent av lägenheterna i högre belägna våningsplan
- minst en lägenhet per våningsplan.
I flerbostadshus där det inte finns lägenheter med markkontakt bör mätningarna göras i
- minst 20 procent av antalet lägenheter
- minst en lägenhet per våningsplan.
I både fall gäller minst 20 procent för en huskropp (en avgränsad del/hel fastighet som har ett eget ventilationssystem). Lägenheter som angränsar till hiss- eller ventilationsschakt, eller andra utrymmen som går vertikalt genom fastigheten, bör väljas eftersom markradon kan ta sig upp genom sådana utrymmen. Radonmätningar bör även prioriteras i de lägenheter där byggnadsmaterialet kan antas bidra till förhöjd radonhalt.
Om en byggnad har kryputrymme, anses den då ha markkontakt?
Det finns olika typer av kryputrymme och de kan se ut på lite olika sätt. Om kryputrymmet har dålig ventilation (luftomsättning) ska byggnaden ses som att den har markkontakt.
Hur ska mätning göras på hotell, vandrarhem eller studentkorridor?
Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar att metodbeskrivningen för arbetsplatser används för mätning av radon på hotell och på vandrarhem. I urval av vilka lokaler som ska mätas behöver verksamheten identifiera platser där många personer vistas och mäta där, till exempel kan lobby, restaurang och bar vara sådana platser. Om lobbyn däremot ligger i nära anslutning till entrén och har dörrar som ofta öppnas och stängs är det inte motiverat att mäta där.
Studentkorridorer bör mätas som enskilda bostäder men om det finns gemensamma utrymmen, till exempel tv-rum eller kök där studenter samlas så räcker det med en radonmätare per lägenhet/rum och en radonmätare i det gemensamma rummet.
Hur ser myndigheten på att kommunerna kan ställa krav på radonmätning i etableringsbostäder i tillfälliga byggnader, typ baracker?
Strålsäkerhetsmyndigheten anser att även boenden i tillfälliga byggnader omfattas av krav på radonmätningar. Däremot ska en rimlighetsbedömning göras utifrån 3 kap. 5 § strålskyddslagen när det gäller själva åtgärderna. Om den som ansvarar för boendet anger att boendet ska vara verksamt i endast ett fåtal år till och sedan läggas ner kanske det inte är rimligt att ställa krav på en ny ventilation i byggnaden. Om det tillfälliga boendet blir en mer permanent lösning, ska samma krav ställas som om det hade varit ett permanent boende. Det kan också vara bra att tänka på att när radonmätning genomförs så bör bostäderna vara bebodda eftersom det påverkar radonhalten.
Är det lämpligt att mäta radon i ett kök?
En individuell bedömning behöver göras om ett kök är lämpligt att mäta i eller inte. I till exempel enrumslägenheter kan det vara värdefullt att få ytterligare en mätpunkt genom att mäta i köket om köket är så pass stort att man vistas där under längre tider. I metodbeskrivningen för radon i bostäder finns inget som motsäger att man mäter i ett kök.
Hur hanterar kommunen en bostadsrättsförening där förhöjda radonhalter uppmätts i en lägenhet och där föreningen vill utföra åtgärder men boende vägrar?
Som tillsynsmyndighet ställer kommunen krav på fastighetsägaren, i det här fallet bostadsrättsföreningen, som behöver hitta ett sätt att svara upp mot de krav ni ställer. Hur ansvaret är fördelat mellan bostadsrättsföreningen och ägaren av lägenheten är en civilrättslig fråga och där kommunen som tillsynsmyndighet får avgöra om det är rimligt att ställa vidare krav. Strålsäkerhetsmyndigheten kan tyvärr inte ge ytterligare råd i den här typen av frågor.
Vad finns det för lagstöd för att kräva mätning av radon när mätning har utförts tidigare men för mer än tio år sen?
Det finns inget direkt lagstöd för hur ofta radonmätning ska genomföras men Strålsäkerhetsmyndigheten anser att radon bör mätas minst vart tionde år. Denna rekommendation framgår i myndighetens metodbeskrivningar för mätning av radon. Eftersom kommunens miljökontor i sin tillsyn följer myndighetens metodbeskrivningar blir mätning vart tionde år i praktiken ett krav. Även om radonhalten var under 200 Bq/m3 vid en tidigare mätning kan den öka och vara över referensnivån efter 10 år då sprickor kan ha uppstått i byggnadens grund eller åtgärder utförts som kan påverka radonhalten.
Vilken metodbeskrivning ska användas vid mätning av radon i skolor och förskolor?
Vid mätning av radonhalten i skolor och förskolor ska metodbeskrivningen för mätning av radon på arbetsplatser användas. Vägledningen för mätning av radonhalten i skolor och förskolor förtydligar hur urval av lokaler i skolor och förskolor kan göras vid mätning av radonhalten samt redogör för vad som bör göras när den nationella referensnivån för radonhalt överskrids efter en långtidsmätning.
Vem är ansvarig för att mäta och åtgärda radon i skola och förskola?
Ansvaret för att mäta och utföra radonåtgärder i en lokal kan åligga både en fastighetsägare och en verksamhetsutövare beroende på vem som har rådighet över verksamheten. Med rådighet avses den som kan utöva bestämmanderätten över verksamheten. När det gäller arbetsplatser, inklusive skolor, är arbetsgivaren ansvarig för att känna till radonhalter i arbetsplatsens lokaler. När det gäller vem som faktiskt initierar radonmätning så beror det på vilket avtal arbetsgivaren har med fastighetsägaren. I hyresavtal kan det ingå villkor för olika miljöfaktorer i en fastighet som fastighetsägaren ska se till att kontrollera och rätta till om det är några problem.