Ordlista kärnkraft: E-H

Vad är en effekthöjning? Vad är fission och fusion? Och vad betyder halveringstid? Nedan hittar du svaren.

Effekthöjning

Innebär att man utvinner mer elektrisk kraft ur en kärnreaktor genom att öka effekten i reaktorn eller genom att göra elproduktionen effektivare. Det går att öka produktionen av elektricitet på i huvudsak två sätt, att höja värmeeffekten i reaktorn eller att öka verkningsgraden genom att bland annat byta till effektivare turbiner och generatorer. Ofta kombinerar man dessa sätt.  I Sverige måste tillståndshavare få ett nytt tillstånd från regeringen innan de får höja värmeffekten (den termiska effekten) i en kärnreaktor.

Externpumpsreaktor

En typ av kokvattenreaktor där vattnet som ska kyla reaktorn cirkulerar med hjälp av pumpar som är placerade utanför reaktortanken. Se även internpumpsreaktor.

Fission

Innebär att en tung atomkärna delas (klyvs) i två ungefär lika tunga delar, oftast samtidigt som neutroner avges. Fission är den reaktion som utnyttjas i en kärnreaktor. Ett annat ord för fission är kärnklyvning.

Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA)

Äger och driver kärnkraftverket i Forsmark.

FUD-program

FUD står för Forskning-Utveckling-Demonstration och är ett forskningsprogram som Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) driver. Enligt kärntekniklagen ska SKB redovisa sina resultat till Strålsäkerhetsmyndigheten vart tredje år.

Fusion

En kärnreaktion där två lätta atomkärnor slås samman. Ett annat ord för fusion är kärnsammanslagning.

Fysiskt skydd

Åtgärder för att skydda verksamheter och anläggningar där det finns radioaktiva ämnen eller strålningsalstrande utrustning mot intrång i byggnader och andra utrymmen, obehörigt handhavande och stöld av ämnen och utrustningar, sabotage eller annan påverkan som kan medföra skadlig verkan av strålning.

Färskt kärnbränsle

Kärnbränsle som ännu inte har använts i en kärnreaktor.

Gammastrålning

Elektromagnetisk strålning som uppstår när radioaktiva ämnen sönderfaller. Gammastrålning har lång räckvidd, vilket innebär att det krävs ett tjockt strålskydd i till exempel bly eller betong för att skydda mot strålningen. 

Grafitreaktor

En kärnreaktor där grafit används som moderator, det vill säga reglerar kärnklyvningen.

Granskning

Granskning utgör en viktig del i Strålsäkerhetsmyndighetens arbete för att följa upp att de som driver kärntekniska anläggningar tar ansvar för säkerheten. I granskningen analyserar och bedömer myndigheten underlag, rapporter, anmälningar och ansökningar från anläggningarna. Myndigheten genomför också granskningar i samband med att kärnkraftverken begär tillstånd om att få höja den termiska effekten (effekthöjning), transporter av radioaktiva ämnen samt hanteringen av använt kärnbränsle och avfall.

Halveringstid

Halveringstiden är den tid som det tar innan radioaktiviteten hos ett radioaktivt ämne minskat till hälften. Olika radioaktiva ämnen har olika halveringstider. Jod-131 har en halveringstid på åtta dagar och cesium-137 30 år. Använt kärnbränsle består av flera radioaktiva ämnen som har olika halveringstider och därför går det inte att ange halveringstiden för bränslet i sin helhet. För uran-238 är halveringstiden 4,5 miljarder år.

Haveriberedskap

Beredskapen som en kärnteknisk anläggning har för att hantera och begränsa konsekvenserna av en allvarlig kärnteknisk olycka med risk för radioaktiva utsläpp. Haveriberedskap innebär att det finns upprättade beredskapsorgansationer och åtgärdsplaner samt att övningar genomförs regelbundet.

Haverifilter

Filtrerar radioaktiva ämnen vid ett utsläpp. Det innebär att konsekvenserna för omgivningen kan minska väsentligt vid en olycka. Haverifiltren installerades på alla svenska kärnreaktorer efter kärnkraftsolyckan i Three Mile Island (Harrisburg) 1979.

Haverihantering

Planering och genomförande av åtgärder på en kärnteknisk anläggning för att begränsa konsekvenserna av en allvarlig kärnteknisk olycka.

Haverilarm

Haverilarm är den högsta larmnivån som används om det har skett ett utsläpp av radioaktiva ämnen eller om det finns risk för ett utsläpp som motiverar skyddsåtgärder utanför anläggningen. Allmänheten i den inre beredskapszonen (mellan 12 och 15 kilometer) runt ett kärnkraftverk larmas med tyfon- och telefonlarm.

Husturbindrift

Husturbindrift innebär att en reaktoranläggning försörjs med elektricitet enbart från den egna kärnreaktorn. Vid ett avbrott på det yttre elnätet ska man kunna övergå till husturbindrift i väntan på återinkoppling på nätet.

Härdnödkylning

Härdnödkylning innebär att tillföra vatten till reaktorhärden för att kyla bränslet om den normala kylningen av någon orsak skulle försvinna (till exempel vid rörbrott i primärsystemet).

Härdsmälta

Allvarlig härdskada som innebär att kärnbränslet i en reaktor blir så varmt att hela eller delar av reaktorhärden smälter. Härdsmältan kan leda till att det blir ett hål i reaktortanken och att radioaktiva ämnen läcker ut i reaktorinneslutningen.

Högaktivt avfall

Starkt radioaktivt avfall som måste hanteras och förvaras på ett sådant sätt att strålningen inte når ut till omgivningen. Använt kärnbränsle är högaktivt avfall. När kärnbränslet byts ut i en reaktor placeras det därför i vattenbassänger på kärnkraftverket. Vattnet i bassängerna skyddar mot strålning och kyler bränslet som avger värme. Efter ett par år transporteras bränslet till Centralt mellanlager för använt kärnbränsle (Clab), där det förvaras i vattenbassänger under 40–50 år. Då har radioaktiviteten i bränslet minskat med 90 procent.

Högsta tillåtna gränsvärde (HTG)

Högsta tillåtna gränsvärde är ett begrepp som används för kokvattenreaktorer och som har betydelse för bränslekapslingens och primärsystemets integritet. Gränsvärdet får inte överskridas när kärnreaktorn är i drift. För tryckvattenreaktorer kallas motsvarande begrepp säkerhetsgränser (Safety Limits).