Ordlista kärnkraft: I-L

Vad är icke-joniserande och joniserande strålning? Vad betyder kärnteknisk anläggning? Vad är ett kärnämne? Och vad menas med lågaktivt avfall? Nedan hittar du svaren.

IAEA (International Atomic Energy Agency)

IAEA är Förenta Nationernas (FN:s) atomenergiorgan. IAEA har två huvuduppgifter. Den ena är att kontrollera att kärnämnen som är avsedda för fredligt bruk inte används för militära ändamål (se Icke-spridningsfördraget). Den andra är att ge råd och teknisk hjälp inom kärnenergiområdet och verka för att kärnenergin används för fredliga ändamål.

Icke-joniserande strålning

Strålning som inte förmår slå sönder atomer eller molekyler. Exempel på icke-joniserande strålning är ultraviolett-strålning (UV), synligt ljus, elektromagnetiska fält (radiovågor och mikrovågor).

Icke-spridning

Med icke-spridning menas åtgärder som på både nationell och internationell nivå syftar till att hindra spridning, anskaffning och tillverkning av massförstörelsevapen, däribland kärnvapen.

Icke-spridningsfördraget

Fördraget om icke-spridning av kärnvapen (NPT) är ett internationellt avtal som Sverige, liksom de flesta andra länder, har undertecknat. I fördraget förbinder vi oss bland annat att förhindra att kärnämne kommer till användning för tillverkning av kärnvapen. Detta åtagande verifieras av det internationella atomenergiorganet, IAEA. Se Kärnämneskontroll. Fördraget trädde i kraft den 5 mars 1970.

INES-skalan

INES är en skala som används för att snabbt och konsekvent nå ut till allmänhet och medier med information om den säkerhetsmässiga betydelsen av händelser som rör strålkällor. Händelser klassas i sju olika nivåer där nivå 1–3 kallas incidenter och nivå 4–7 för olyckor.

Inneslutning

Se Reaktorinneslutning.

Inspektion

Inspektion utgör en del av Strålsäkerhetsmyndighetens tillsynsarbete för att följa upp säkerhetsarbetet på de kärntekniska anläggningarna. En inspektion innebär att myndigheten på plats undersöker hur tillståndshavarna uppfyller lagarnas och föreskrifternas krav inom olika områden.

Internpumpsreaktor

En typ av kokvattenreaktor där vattnet som ska kyla reaktorn cirkulerar med hjälp av pumpar som är placerade inuti reaktortanken. Se även Externpumpsreaktor.

IRRS (Integrated Regulatory Review Service)

En granskning som syftar till att se hur ett land lever upp till de internationella standarder som FN:s atomenergiorgan, IAEA, har satt upp. Granskningen omfattar alla myndighetsnivåer, inklusive regeringen. I granskningen ingår även en egenvärdering. Sverige genomgick sin första IRRS-granskning i februari 2012. En uppföljningsgranskning genomfördes i april-maj 2016.

Isotop

En av flera nuklider som har samma atomnummer, men olika masstal. De flesta grundämnen har flera isotoper. Uran-235 och uran-238 är två isotoper av uran. Uran-238 har tre neutroner fler än uran-235.

Joniserande strålning

Strålning som har tillräckligt med energi för att lösgöra elektroner ur ett ämnes atomer eller slå sönder molekyler. Joniserande strålning i form av alfa, beta, gamma och neutroner uppkommer när radioaktiva ämnen sönderfaller. Joniserande strålning kan också produceras på konstgjord väg med hjälp av röntgenutrustningar eller acceleratorer.

Kallt avställd reaktor

När temperaturen i en kärnreaktor ligger avsevärt under drifttemperaturen. För en kokvattenreaktor innebär det att temperaturen är under 100° C. För en tryckvattenreaktor innebär det att temperaturen är omkring 35° C.

KBS-3-metoden

Den metod som Svensk kärnbränslehantering AB (SKB) har utvecklat och föreslagit för slutförvaring av använt kärnbränsle kallas för KBS-3-metoden. Metoden bygger på tre skyddsbarriärer: kopparkapseln, bentonitleran och urberget.

Klyvbart material

För att ett grundämne ska kunna användas som kärnbränsle måste det vara klyvbart. Exempel på klyvbara material är uran-235, plutonium-239 och uran-233, som är nuklider av tunga grundämnen. När en neutron träffar en atom kan den klyvas i en kärnklyvning (fission).

Klyvningsprodukter

De grundämnen som bildas när atomer klyvs. Vid varje klyvning av en uranatom bildas två eller flera klyvningsprodukter. Många av dem är radioaktiva och sönderfaller i nya klyvningsprodukter. Exempel på radioaktiva klyvningsprodukter som bildas i en kärnreaktor är jod-131, cesium-137 och cesium-134.

Kokvattenreaktor

En reaktortyp där vanligt vatten används som kylmedel och moderator. I en kokvattenreaktor produceras vattenångan inuti reaktorn. Ångan leds från reaktorn till turbinerna som driver generatorn som producerar elström. Vattenångan kondenseras därefter i en kondensor och pumpas tillbaka till reaktorn. Sju av Sveriges tio kärnreaktorer är kokvattenreaktorer. Den engelska förkortningen är BWR (boiling water reactor).

Kondensationsbassäng

En vattenbassäng som finns i reaktorinneslutningen vid de flesta kokvattenreaktorer. Om ånga strömmar ut från reaktorns kylsystem, till exempel vid ett rörbrott, leds den ned i bassängen och kondenseras till vatten. På så sätt kan trycket i reaktorinneslutningen minskas på ett säkert sätt.

Konsekvenslindrande system

De konsekvenslindrande systemen består av ett antal samverkande systemtekniska åtgärder som begränsar belastningarna på reaktorinneslutningen vid ett härdsmälteförlopp och som i förekommande fall begränsar de radioaktiva utsläppen till omgivningen.

Kontrollerat område

Områden på en kärnteknisk anläggning där det finns risk för strålning. Områdena är indelade i tre zoner beroende på hur hög risken är för strålning. För varje zon finns det särskilda tillträdesregler. Personal som arbetar på kontrollerat område har dosimeterar som mäter strålningen som de utsätts för. Kontrollerat område kallas även klassat eller zonindelat område.

Kontrollrum

Den del i kärnkraftverket där man styr och övervakar kärnreaktorns el- och processystem.

Korrosion

För det mesta en oönskad nedbrytning av ett material genom fysikalisk-kemiska reaktioner. Det är en process som de flesta material utsätts för, såväl metalliska som icke-metalliska. Material korroderar där det finns vatten, andra vätskor eller frätande gaser. En del material, som exempelvis koppar, anses vara mer motståndskraftiga mot kemisk påverkan än andra. Korrosion är därför en viktig process att beakta när det gäller slutförvaring av använt kärnbränsle. Det material som används för att kapsla in bränslet måste kunna stå emot korrosionsangrepp under mycket lång tid.

Kortlivat avfall

Radioaktivt avfall som innehåller kortlivade nuklider och har en halveringstid som är kortare än 30 år.

Kriticitet

Det tillstånd då en kärnreaktor eller en annan anordning som innehåller klyvbart material kan upprätthålla en kedjereaktion av kärnklyvningar.

Kuts

Se Bränslekuts.

Kärnavfall

Använt kärnbränsle och annat radioaktivt material från en kärnteknisk anläggning.

Kärnbränsle

Kärnbränsle är ett naturlig förekommande grundämne som kan utnyttjas som bränsle för att utvinna energi i en kärnkraftsreaktor. Kärnbränslet som används i de svenska kärnkraftverken består främst av uran-235 (235U) och uran-238 (238U).

Kärnenergi

Energi som frigörs vid kärnreaktioner, när atomkärnor faller sönder eller slås samman.

Kärnenergiberedskap

Den svenska beredskapen för kärnenergiolyckor vilken består av ett nätverk av myndigheter på olika nivåer i samhället, med olika ansvarsområden och roller. Beredskapen syftar till att hantera och begränsa konsekvenserna av en olycka med risk för radioaktiva utsläpp för att på bästa sätt skydda människor och miljö. Beredskapen innebär att det finns upprättade beredskapsorgansationer och åtgärdsplaner samt att övningar genomförs regelbundet.

Kärnkemi

Del av kemin som behandlar kärnvetenskapens kemiska aspekter.

Kärnklyvning

Se Fission.

Kärnreaktion

Process som innebär att en atoms kärna förändras. Atomkärnan reagerar med en annan partikel och dess massa, laddning eller energitillstånd ändras.

Kärnreaktor (reaktor)

Anläggning där kärnenergi utvecklas genom en kedjereaktion av kärnprocesser. Vanligen avses en reaktor där tunga atomkärnor klyvs.

Kärnteknisk anläggning

Sammanfattande benämning på anläggningar där man utvinner kärnenergi (kärnkraftverk), tillverkar kärnbränsle, upparbetar kärnbränsle eller hanterar eller lagrar kärnavfall. Även forskningsreaktorer räknas hit.

Kärnteknisk verksamhet

En term som framför allt används i lagtext om verksamhet som innebär att man uppför, innehar eller driver en kärnteknisk anläggning, eller verksamhet där man hanterar kärnavfall. Verksamheten regleras framför allt i kärntekniklagen.

Kärnämne

Kärnämne är en benämning som framför allt används i lagtext för uran, plutonium, torium eller förening i vilken sådant ämne ingår, som används eller kan användas för att utvinna kärnenergi. Benämningen används också till använt kärnbränsle som inte har placerats i slutförvar.

Kärnämneskontroll

Kontroll av kärnämnen för att säkerställa att de endast används för fredliga ändamål. Kärnämneskontroll utförs av IAEA, Europeiska kommissionen och Strålsäkerhetsmyndigheten.

Larmnivåer

På kärnkraftverken finns larmnivåerna höjd beredskap och haverilarm. På bränslefabriken i Västerås och Centralt mellanlager för använt kärnbränsle i Oskarshamn finns larmnivån områdeslarm.

Lågaktivt avfall

Radioaktivt avfall med så låg aktivitet att det inte behöver skärmas av eller kylas.

Långlivat avfall

Radioaktivt avfall som innehåller långlivade nuklider och har en halveringstid som är längre än 30 år.

Lättvatten

Lättvatten är samma sak som vanligt vatten (H2O). Termen används ofta i kärnkraftssammanhang.

Lättvattenreaktor

Reaktor som använder lättvatten, det vill säga vanligt vatten (H2O) som kylmedel och moderator. De kärnreaktorer som finns i Sverige är av lättvattentyp.

Löpande tillsyn

Se Tillsyn.