Finansiering av slutförvar
De som har tillstånd för kärnkraftsreaktorer, det vill säga reaktorinnehavarna, ansvarar enligt lag för att hantera det kärnavfall och det använda kärnbränsle som uppkommer vid kärnkraftverken. Reaktorinnehavarna ansvarar även för att finansiera hanteringen och slutförvaringen. De betalar därför kontinuerligt avgifter till kärnavfallsfonden.
Reaktorinnehavarna ansvarar enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) för att
- hantera och slutförvara kärnavfall och använt kärnbränsle
- avveckla (nedmontera och riva) sina kärnkraftsreaktorer
- genomföra den forskning som krävs.
I Sverige har vi lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet (finansieringslagen). Enligt finansieringslagen ansvarar reaktorinnehavarna för att betala för arbetet som ska utföras enligt kärntekniklagen. Därför betalar reaktorinnhavarna kontinuerligt en avgift till kärnavfallsfonden. Det är en fond som den statliga myndigheten Kärnavfallsfonden har hand om. Syftet med avgifterna är att det ska finnas pengar för att hantera kärnavfallet under flera decennier framöver. Det kan alltså gälla även efter att reaktorinnehavarna eventuellt inte finns kvar.
Reaktorinnehavarnas kostnader för radioaktivt avfall från driften av kärnkraftverk ingår inte i kärnavfallsfonden. De betalar istället en avgift direkt till SKB som har i uppdrag att ta hand om reaktorinnehavarnas kärnavfall och använda kärnbränsle.
Avgifter och säkerheter
Hur stora avgifterna till kärnavfallsfonden är beror på hur mycket el som producerats från en kärnkraftreaktor. Avgiften baseras på ett visst antal ören per kilowattimme. För en reaktor som inte producerar el kan ett fast belopp bestämmas.
Reaktorinnehavarna behöver förutom att betala avgifter till kärnavfallsfonden även ställa säkerheter för
- ett finansieringsbelopp som ska motsvara de avgifter som är planerade att betalas in till fonden framöver
- ett kompletteringsbelopp som ska täcka om oväntade händelser gör att arbetet med kärnavfallsprogrammet blir dyrare än beräknat.
Processen för att bestämma avgifter
Det finns en process för hur avgifterna till kärnavfallsfonden uppdateras minst vart tredje år:
- Reaktorinnehavarna lämnar in beräkningar till Riksgälden för hur stora kostnaderna förväntas bli. SKB gör beräkningarna på uppdrag av reaktorinnehavarna och publicerar underlaget i planrapporter.
- Utifrån SKB:s beräkningar lämnar Riksgälden förslag till regeringen på avgifter och säkerheter.
- Regeringen fattar därefter beslut. Vanligtvis fattas beslut om avgifter för en period på tre år.
Tillståndshavare till andra kärntekniska anläggningar än reaktorer ansvarar också för det kärnavfall som uppkommer i deras verksamhet. De betalar också avgifter till kärnavfallsfonden och ställer säkerheter för ett finansieringsbelopp. Efter att dessa tillståndshavare lämnat in sina kostnadsberäkningar till Riksgälden, beslutar Riksgälden om avgifter och säkerheter.
Finansiering ur kärnavfallsfonden
Kärnavfallsfonden finansierar (åtminstone delvis) olika aktörers arbete med kärnavfallsfrågor. Det gäller exempelvis
- SKB:s arbete med hantering, slutförvaring och forskning
- Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av olika slutförvar
- reaktorinnehavarnas arbete med att avveckla sina reaktorer.
Enligt finansieringslagen kan pengar från kärnavfallsfonden även användas till statens och kommunernas kostnader för att informera allmänheten om kärnavfallsfrågor. Med staten menas statliga myndigheter som Strålsäkerhetsmyndigheten. Tidigare fick även Kärnavfallsrådet pengar från Kärnavfallsfonden. Kärnavfallsrådet var regeringens tvärvetenskapliga råd mellan 1992–2022.
Ideella föreningar fick från 2004 till 2017 pengar från Kärnavfallsfonden för arbete i samband med processen att välja plats för slutförvarsanläggningar för använt kärnbränsle. Syftet var att ge ideella föreningar bättre möjligheter att delta i samrådsprocessen enligt miljöbalken. Från 2017 till 2023 har ideella föreningar istället fått pengar från statens budget, vilket Strålsäkerhetsmyndigheten varit med att besluta om.
2023 hänvisar regeringen organisationer till att framöver ansöka om bidrag från den summa pengar Naturvårdsverket har för att dela ut till ideella miljöorganisationer.
Begrepp i finansieringslagen
I begreppet restprodukt ingår
-använt kärnbränsle
-kärnavfall som uppkommer vid en kärnteknisk anläggning efter det att anläggningen är permanent avstängd.
I finansieringslagen används tillståndshavare för den som har tillstånd till en kärnteknisk verksamhet som ger eller har gett upphov till restprodukter.
De tillståndshavare som har tillstånd till och äger kärnkraftsreaktorer kallas även för reaktorinnehavare.