Samverkan med andra aktörer

Vid radiologiska nödsituationer samverkar ett stort antal aktörer för att på bästa sätt skydda människor och miljö mot negativa konsekvenser av strålning. Svensk beredskap bygger på ansvarsprincipen, närhetsprincipen och likhetsprincipen. Varje aktör är skyldig att samverka med andra berörda aktörer för på bästa sätt inrikta och samordna samhällets resurser vid en samhällstörning.

Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar innebär dels att den som har ansvar för en verksamhet i normala situationer också har motsvarande ansvar vid en störning i samhället, dels att samhällsstörningar ska hanteras där de inträffar och av de som är närmast berörda och ansvariga och slutligen att aktörer inte ska göra större förändringar i organisationen än vad situationen kräver.

Kommunerna, länsstyrelserna och regeringen har geografiskt områdesansvar och ansvarar därmed för samordning och inriktning av resurser då det inträffar en samhällsstörning. Regeringen har det nationella områdesansvaret och svarar för den övergripande samordningen, prioriteringen och inriktningen av samhällets krisberedskap. Regeringen har delegerat delar av den operativa verksamheten till myndigheterna. Länsstyrelser och kommuner ansvarar för inriktning och samordning i deras respektive geografiska område och att inom området vidta skyddsåtgärder.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ser till att berörda aktörer får tillfälle att samordna krishanteringsåtgärderna, effektivt använda samhällets samlade resurser och samordna information till allmänhet och media.

Strålsäkerhetsmyndigheten är en expertmyndighet med ansvar för kärnsäkerhet och strålskydd vid såväl normala förhållanden som vid kris. I ansvaret ligger att samverka med andra aktörer i strålskydds- och kärnsäkerhetsfrågor så att samhällets samlade resurser ska kunna tillvaratas och användas effektivt vid en radiologisk nödsituation. Strålsäkerhetsmyndigheten samverkar främst med räddningstjänst, polis och länsstyrelser men även med andra berörda myndigheter, exempelvis Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Socialstyrelsen. Vi informerar även internationella organisationer som det internationella atomenergiorganet (IAEA) och EU, samt våra grannländer.