Strålsäkerhetsmyndigheten ställer krav på den som bedriver verksamhet med strålning. Genom inspektioner följer vi upp att kraven uppfylls. Foto: Hans Alm

För ett strålsäkert samhälle

Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden.

Aktuellt

Strålning på gott och ont - andra poddavsnittet om Strålsäkerhetens historia

I det andra avsnittet av Strålsäkerhetens historia får du höra om när mätstationer för radioaktivitet monterades upp runt om i Sverige, något som så småningom blev en viktig del i den svenska kärnenergiberedskapen. Du får också höra om hur radon kom att uppmärksammas som ett hälsoproblem. Och självklart får du höra mer om Rolf Sievert som ledde verksamheten vid Radiofysiska institutionen i Solna och som av många betraktas som strålskyddets fader.

Lyssna på avsnittet

Nya beredskapszoner införs 1 juli 2022

Regeringen har beslutat om nya beredskaps- och planeringszoner för verksamheter med joniserande strålning. Runt de svenska kärnkraftverken innebär det en inre och en yttre beredskapszon samt en planeringszon med en ungefärlig utsträckning om 5, 25 respektive 100 kilometer. Förändringen är viktig för att förbättra möjligheterna att genomföra effektiva skyddsåtgärder i samband med en kärnkraftsolycka. De nya zonerna ska vara implementerade i beredskapsplaneringen senast den 1 juli 2022.

Läs om zonerna
Bild på medarbetare från Strålsäkerhetsmyndigheten

Forskningsutlysningar inom strålningsdosimetri och strålningsbiologi

Strålsäkerhetsmyndigheten finansierar forskning för omkring 80 miljoner kronor per år. Vilken forskning vi väljer att finansiera beror på flera faktorer. Bland annat utgår vi från hur läget i omvärlden – både nationellt och internationellt – påverkar vårt behov av ny kunskap. Just nu finns det forskningsmedel för kompetensstöd till en forskargrupp inom området strålningsbiologi och för ett doktorandprojekt inom strålningsdosimetri.

Till utlysningarna

Lika många brände sig – men tendens mot sundare solvanor

Svenskarna prioriterar sin hälsa. Samtidigt är andelen svenskar som bränt sig under 2021 densamma som under 2020 – men allt fler upplever att det inte är hälsosamt att bli solbrun. Det är den största attitydförändringen som setts i svenska solvanor sedan 2016, visar myndighetens rapport ”Sveriges solvanor 2021”.

Forsmarks anläggning är i gott skick

Driften vid Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA) har varit stabil och händelser med påverkan på djupförsvarets första nivå har minskat i antal. En signifikant brist finns som gäller transport- och personslussens hållfasthet. FKA har även arbete kvar med att förstärka organisation, ledning och styrning då det ännu är för tidigt att se tydliga och varaktiga effekter av det åtgärdsarbete som gjorts. Därför kvarstår den samlade bedömningen från förra året att strålsäkerheten är acceptabel.

Information med anledning av händelserna i Ukraina

Strålsäkerhetsmyndigheten har sedan slutet av januari följt utvecklingen i Ukraina. Vi anpassar löpande vår bevakning efter rådande läge och genomför kontinuerligt beräkningar av spridning av radioaktiva ämnen från ett eventuellt utsläpp i Ukraina.

Vid en händelse som leder till utsläpp av radioaktiva ämnen i Ukraina begränsas konsekvenserna i Sverige av det stora avståndet mellan länderna. Om en sådan händelse skulle inträffa är det livsmedelsproduktion som eventuellt kan påverkas i Sverige.

Vid kriser och allvarliga händelser är det extra viktigt att vara källkritisk. Sök information från olika källor för att få en bild av läget och sprid inte vidare obekräftade rykten.