Strålsäkerhetsmyndigheten föreslår 21 insatser för att trygga kompetensen inom strålsäkerhet

Strålsäkerhetsmyndigheten har tagit fram ett förslag för kompetensförsörjning inom strålsäkerhetsområdet för den kommande tioårsperioden. Förslaget innehåller totalt 21 prioriterade insatser för att trygga kompetensen inom en rad områden som berör så väl kärnkraft, krisberedskap som medicinsk verksamhet.

Förslaget grundar sig på slutsatser från myndighetens tidigare regeringsuppdrag inom nationell kompetensförsörjning och innehåller en vision, ”Tryggad nationell kompetensförsörjning inom strålsäkerhetsområdet möjliggör samhällsnyttig användning av strålning och bidrar till att skydda människor och miljö från oönskade effekter nu och i framtiden”. Per Seltborg, forskningschef på Strålsäkerhetsmyndigheten ser det här som ett viktigt första steg för att skapa nationell samordning mellan olika parter.

– Vi hoppas att detta ska kunna skapa de strategiska förutsättningarna för fortsatt arbete med att ta fram mer konkreta handlingsplaner för att kunna åstadkomma verklig effekt. Den stora skillnaden jämfört med tidigare initiativ är att vi med detta föreslår att det strategiska initiativet ska utgå från regeringen och därigenom engagera de olika aktörer i landet som behöver samverka inom en mängd olika områden, säger han.

Förslaget innehåller 21 prioriterade insatser inom följande fem strategiska fokusområden:

  • Nationell samordning - Flera aktörer behöver involveras för att stärka  utvecklingen av kompetensförsörjningssystemet inom strålsäkerhetsområdet.
  • Forskningspolitik för livskraftiga forskningsmiljöer - Flera statliga forskningsfinansiärer behöver bidra till att nationell kompetens för dagens och framtidens behov utvecklas inom strålsäkerhetsområdet. I dag har endast Strålsäkerhetsmyndigheten detta uppdrag.
  • Internationell forskningssamverkan - Svenskt deltagande i internationella forskningsprogram möjliggör samfinansiering av resurskrävande forskning. Samverkan med andra länders experter möjliggör även värdefull kunskapsöverföring inom avancerade kompetensområden. 
  • Utbildningar för samhällets kompetensbehov - Det behövs en kärna av akademiska utbildningar inom strålsäkerhet på lärosätena, så att dessa kan hålla hög nivå och förse samhället med vetenskaplig expertis och kompetens. Ytterligare en förutsättning för att denna del av kompetensförsörjningssystemet ska fungera, är att arbetsgivarna avsätter tillräckligt med tid för medarbetarnas kompetensuppbyggnad och vidareutbildning.
  • Strålsäkerhetsområdets attraktionskraft - En breddad syn på kompetensområdet med ökade möjligheter till vidareutbildning, skulle ge utbildad personal en utökad arbetsmarknad och därmed sannolikt göra området mer attraktivt. Strålsäkerhetsområdets attraktionskraft kan även stärkas genom framhävandet av nyttor med strålning, samt genom större fokus på områdets inverkan på de globala målen för Agenda 2030.

Förslaget som har skickats till regeringen innehåller också förslag på insatser som behövs för att trygga kompetensförsörjningen på sikt. I arbetet med rapporten har nationella aktörer med ansvar eller intresse inom strålsäkerhetsområdet (lärosäten, industri, andra myndigheter m.fl.) ingått.

Ytterligare information: Christian Linde, handläggare på Strålsäkerhetsmyndigheten, via myndighetens pressjour,
tel. 08-799 40 20