Bra rutiner för uppföljning av potentiella strålskador inom sjukvården

För att få bättre bild av hur sjukvården följer upp patienter som fått höga stråldoser till huden i samband med interventionella röntgenprocedurer har Strålsäkerhetsmyndigheten gjort en granskning av sjukvårdens rutiner, och hur man jobbat med att minska både stråldoser generellt och strålskador på huden. Interventionella röntgenprocedurer är ingrepp där röntgenutrustning används för att föra in och leda anordningar i kroppen för att ställa en diagnos eller att genomföra en behandling. Granskningen omfattar de regioner som har ett universitetssjukhus, men den här typen av behandlingarna utförs även på andra sjukhus.

Resultatet visar att det förekommer hudreaktioner hos patienter som genomgått interventionella röntgenprocedurer, men att de påträffas relativt sällan. Fyra fall av övergående hudreaktioner observerades under perioden 2020-2021 hos de granskade tillståndshavarna. Antalet fall kan dock vara högre eftersom granskningen visat att det förekommer att inte alla patienter som skulle följas upp enligt rutinerna de facto följdes upp.

– Vi ser att det till stor del finns rutiner för att fånga upp och följa upp patienter som erhållit höga huddoser i samband med interventionella röntgenprocedurer, men flera av de granskade regionerna har också potential att förbättra utformningen och implementering av de här rutinerna.  De har själva redovisat att samtliga patienter som skulle följts upp inte följts upp i praktiken, säger Lars Jangland, inspektör på Strålsäkerhetsmyndigheten och en av författarna till rapporten.

Uppföljningen initieras oftast av att stråldosen till huden överskridit ett fastställt värde. Det bestrålade området på patienten inspekteras då av vårdpersonal vid ett återbesök en tid efter ingreppet. I vissa fall ombeds patienten själv kontrollera huruvida en hudreaktion uppstått. Det förekommer även att formerna för uppföljning anpassas till den registrerade stråldosen. Hos flertalet av tillståndshavarna tas även hänsyn till vilken stråldos patienten fått från tidigare genomgångna procedurer.

– En utmaning för sjukhusen är att det är glest mellan tillfällena då den här typen av händelse behöver följas upp.  Flera av regionerna som granskats uppger att detta kan vara en orsak till att det är lite svårare att upprätthålla bra rutiner säger Lars Jangland.

För att underlätta för vårdgivarna att ändå ha fungerande rutiner på plats tror han att det kan vara en framkomlig väg att använda olika tekniska lösningar som uppmärksammar personalen när uppföljning av enskilda patienter kan vara aktuellt, snarare än att förbättra en kultur eller arbetsrutin som ska upprätthållas av enskilda medarbetare.

– När vi gör en sådan här granskning så märker vi att vårdgivarna själva ser över sina rutiner, och vilken följsamhet de har för sina egna rutiner, vilket är väldigt bra. Vi vill gärna ha en inriktning i vår tillsyn där Strålsäkerhetsmyndigheten granskar hur sjukhusen själva följer upp sitt strålskyddsarbete, säger Lars Jangland.

Trots utmaningarna på området bedömer Strålsäkerhetsmyndigheten att strålskyddet för patienterna för tillfället är gott, men att riskerna skulle kunna öka, exempelvis om nya interventionella röntgenprocedurer med högre stråldoser skulle börja användas.

Ytterligare information: Lars Jangland, inspektör på enheten Patienter och arbetstagare, på Strålsäkerhetsmyndigheten, via myndighetens presstjänst, tfn 08-799 40 20

Om interventionella röntgenprocedurer

Interventionella röntgenprocedurer är ingrepp där röntgenutrustning används för visuell vägledning, i syfte att föra in och leda anordningar i kroppen för att ställa en diagnos eller att genomföra en behandling. Exempel på interventionella röntgenprocedurer, där det kan förekomma strålningsinducerade hudreaktioner, är behandling av hjärtinfarkt och stroke. Eftersom röntgenstrålningen används under längre tid på ett och samma område på kroppen kan det uppstå en hudreaktion där.

Om granskningen

De sju tillståndshavare som granskats är Region Skåne, Region Stockholm, Region Uppsala, Region Västerbotten, Region Örebro län, Region Östergötland och Västra Götalandsregionen. Strålsäkerhetsmyndigheten begärde in en redovisning av regionernas rutiner för uppföljning av patienter som fått höga stråldoser till huden i samband med interventionella röntgenprocedurer samt uppgifter om hur många patienter som följdes upp respektive hur många hudreaktioner som konstaterats under perioden 2020-2021. Totalt följdes 600 patienter upp och det konstaterades 4 övergående hudreaktioner vid de granskade regionerna under perioden.