Gott skydd inomhus under de första dygnen efter en kärnvapenexplosion minskar effektivt stråldoser från radioaktivt nedfall
Vid en kärnvapenexplosion är det viktigt att skydda sig under de första dygnen för att begränsa stråldoser som orsakas av nedfall – radioaktiva ämnen som sprids i luften över stora områden. Strålningen från nedfallet kan orsaka strålskyddsproblem på hundratals kilometers avstånd. Tillgång till gott skydd, exempelvis skyddsrum eller källare, begränsar effektivt stråldoserna. I en ny rapport har Strålsäkerhetsmyndigheten med hjälp av nya beräkningar tagit fram ett underlag för kommuner och andra myndigheter för att öka kunskapen om kärnvapenexplosioner.
Strålningen från nedfallet efter en kärnvapenexplosion kan ge akuta strålskador och på sikt en förhöjd cancerrisk. För att bidra till att förbättra beredskapen har Strålsäkerhetsmyndigheten gjort nya beräkningar om strålskyddskonsekvenser av nedfall från kärnvapenexplosioner. Resultaten publiceras i en rapport och är en del av myndighetens uppdrag att ta fram kunskaps- och beslutsunderlag för händelser som kan ge strålskyddskonsekvenser.
I rapporten lyfts vikten av tillgång till gott skydd, till exempel skyddsrum, skyddade utrymmen eller källare med tjocka väggar, där det går att stanna under flera dygn.
Under de första dygnen domineras stråldoser från kärnvapennedfall helt av strålningen från radioaktiva ämnen på marken, vilken är en viktig skillnad jämfört med utsläpp vid en allvarlig kärnkraftsolycka, där inandningsdosen dominerar. Den tid det tar för nedfallet att anlända, beroende på avstånd och väder, bör användas för att uppsöka ett gott skydd.
– Eftersom det är svårt att förutse exakt var nedfallet hamnar kan risken att människor är oskyddade när nedfallet kommer öka om man försöker utrymma till annan plats när en kärnvapenexplosion är konstaterad. Strålningen från nedfallet minskar också snabbt med tiden, så att söka skydd i ett närbeläget skyddsrum eller annat skyddat utrymme under de första dygnen är därför effektivt, säger Anders Axelsson, utredare vid Strålsäkerhetsmyndigheten.
Myndigheten anser att jodtabletter inte fyller någon praktisk funktion som skyddsåtgärd vid kärnvapenexplosioner.
– På de avstånd där jodtabletter skulle kunna vara motiverade måste man ändå uppsöka ett gott skydd för att undvika höga stråldoser från markbeläggningen. I ett sådant skydd blir även stråldoserna till sköldkörteln så låga att jodtabletter inte är motiverade, säger Anders Axelsson.
Strålsäkerhetsmyndighetens arbete med strålskydd vid kärnvapenexplosioner kommer att fortsätta i samverkan med andra ansvariga myndigheter. Bland annat är det angeläget att utreda andra effekter av nedfallet än de som studerats i den här rapporten, framför allt effekter på livsmedelsproduktion.
Ytterligare information: Myndighetens pressjour, tfn 08-799 40 20.