Föreläggande: Feldeponerat radioaktivt avfall måste återtas
Strålsäkerhetsmyndigheten förelägger sju företag att omhänderta radioaktivt avfall som kan ha slutförvarats på ett felaktigt sätt. Avfallet kommer från både kärntekniska anläggningar och annan verksamhet och deponerades i slutförvaret vid Forsmark i Östhammars kommun från 1980-talet fram till år 2001.
Strålsäkerhetsmyndigheten har tidigare konstaterat att 75 containrar med totalt 2 844 tunnor kan innehålla låg- och medelaktivt radioaktivt avfall som förvarats på ett felaktigt sätt. Avfallet kan ha otillåtet innehåll bestående av radioaktiva ämnen, okända vätskor och eventuellt även kemiska och biologiska material som inte är tillåtna i förvaret.
– De här avfallstunnorna var ursprungligen tänkta för havsdumpning och därför gjöts avfallet i tunnorna in med betong för att det skulle sjunka. Det låg- och medelaktiva avfallet i tunnorna kommer från olika håll – verksamheter i Studsviksområdet i Sörmland, försvarsmakten, forskning och andra icke-kärntekniska verksamheter i Sverige. Det innehåller även visst material från kärnkraftverk, säger Jenny Zettersten som är inspektör på Strålsäkerhetsmyndigheten.
Avfallet har förpackats i tunnor av företagen Studsvik Nuclear AB och AB Svafo och har under perioden 1980 till 2001 deponerats i slutförvaret för kortlivat låg- och medelaktivt radioaktivt avfall (SFR) i Östhammars kommun. Förvaret drivs av Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), som ansvarar för strålsäkerheten i SFR och fick ett föreläggande 2022 om att avfallet ska tas ur deponeringen så att den långsiktiga strålsäkerheten upprätthålls.
Måste slutförvaras på strålsäkert sätt
Strålsäkerhetsmyndigheten har nu riktat ett föreläggande mot totalt sju företag, där även de tre kärnkraftverken i drift ingår, samt bolagen Barsebäck Kraft AB och Cyclife Sweden AB. Föreläggandet innebär att företagen måste omhänderta det avfall som de ansvarar för och efter analys av innehållet se till att det slutförvaras eller mellanlagras på ett strålsäkert sätt, senast den 1 september 2029. Tunnor som efter kontroll visar sig innehålla tillåtet avfall kommer att kunna återdeponeras i SFR.
Felaktigt deponerat avfall kan på sikt ge negativa strålsäkerhetsmässiga konsekvenser för människa och miljö, och därför har myndigheten fattat besluten om föreläggande.
– Förvaret är byggt för kortlivat låg- och medelaktivt avfall, och om långlivat avfall felaktigt deponeras där kan det leda till en ökad stråldos till människor och miljö i flera hundra år framöver. Om man exempelvis skulle borra en brunn på området om 100 år så kan vattnet innehålla långlivade nuklider som ger otillåtna stråldoser. Det finns också risk för att det grundvatten som förvaret fylls med efter förslutningen för med sig radioaktiva ämnen som inte får finnas där, säger Jenny Zettersten.
Strålsäkerhetsmyndigheten utövar löpande tillsyn mot de berörda företagen och slutförvaret och kommer att följa utvecklingen. Företagen behöver bland annat rapportera årligen om utvecklingen i frågan och hur de planerar att arbeta framåt.
Ytterligare information: Jenny Zettersten, inspektör på enheten för Tillsyn av allmänhet och miljö, via myndighetens presstjänst, tfn 08-799 40 20.
Så går återtag och återdeponering till
Återtaget av felaktigt deponerade behållare med avfall innebär att behållarna flyttas ur förvarsdelen i slutförvaret. Därefter behöver utredningar och mätningar göras för delar av avfallet, eventuellt på plats vid SFR. Om avfallet bedöms vara godkänt kan det sedan återdeponeras i slutförvaret.
Det avfall som inte kan återdeponeras, exempelvis långlivade nuklider, ansvarar avfallsägaren för att placera i ett mellanlager. Därefter sker en ny sortering och annan hantering inför ny slutförvaring, en process som följs av Strålsäkerhetsmyndigheten.