Så uppfyller Sverige kraven i kärnsäkerhetskonventionen
Sverige redovisar i en nationell rapport hur kraven i kärnsäkerhetskonventionen uppfylls. Rapporten tar också upp förändringar i kärnkraftssektorn, bland annat effekthöjning av befintliga reaktorer, ökat fokus på ny kärnkraft och stärkt förmåga att hantera radiologiska nödsituationer.
På uppdrag av regeringen koordinerar Strålsäkerhetsmyndigheten vart tredje år sammanställningen av en nationell rapport som beskriver hur Sverige lever upp till kraven i kärnsäkerhetskonventionen (Convention on Nuclear Safety – CNS). Rapporten omfattar redovisningar från regeringen, Strålsäkerhetsmyndigheten och kärnkraftsindustrin.
Under den aktuella rapporteringsperioden från mars 2022 till och med februari 2025 har inga allvarliga händelser inträffat vid svenska kärnkraftsanläggningar.
– Den största förändringen på industrisidan är att Forsmarks reaktor 1 har fått tillstånd för provdrift med höjd effekt. För oss som myndighet har de nya politiska målsättningarna om ny kärnkraft inneburit en omställning och uppskalning för att kunna hantera eventuella framtida ansökningar om att bygga nya reaktorer, något som inte gjorts på många år i Sverige, säger Pia Eriksson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten och sammanhållande i arbetet med Sveriges nationella rapport.
Rapporten tar också upp att Strålsäkerhetsmyndighetens nya föreskrifter för kärnkraftsreaktorer har trätt i kraft, att Sverige har genomgått en IRRS-granskning (Integrated Regulatory Review Service) ledd av det internationella atomenergiorganet (IAEA), samt att beredskapen för radiologiska nödsituationer har stärkts. Radiologiska nödsituationer är olyckor eller händelser där radioaktiva ämnen riskerar att spridas och påverka människor eller miljö.
Utmaningar med kompetens och tillståndsprövning
Vid granskningskonferensen för den föregående nationella rapporten identifierades två utmaningar för Sverige; att bygga upp den nationella kompetensen inför planerna på ny kärnkraft samt att anpassa regelverket och fortsätta utveckla processen för tillståndsprövning av nya reaktorer. Båda dessa frågor hanteras nu av Sverige genom bland annat strategiska satsningar för kompetensutveckling, översyn och uppdateringar av regelverket samt stärkt nationell samordning mellan myndigheter och internationellt erfarenhetsutbyte inför tillståndsprövning.
– Svensk kärnkraft är i förändring och vi arbetar kontinuerligt med att utveckla och anpassa regelverket och tillståndsprocessen så att de kan möta nya teknologier och framtida reaktorer. Det är en viktig del i att säkerställa att svensk kärnkraft fortsätter att drivas säkert och hållbart även framöver, säger Catarina Danestig Sjögren, chef för avdelningen Normering och kunskapsutveckling på Strålsäkerhetsmyndigheten.
Ytterligare information: Pia Eriksson, utredare på enheten för internationell policyutveckling, via Strålsäkerhetsmyndighetens presstjänst, tfn 08-799 40 20.