Flera lagändringar och åtgärder föreslås för befintlig och framtida kärnkraft i Sverige

För att utveckla förutsättningarna att nyttja befintlig och framtida kärnkraft föreslår Strålsäkerhetsmyndigheten en rad förändringar av lagstiftningen och pekar på behov av ytterligare utredningar. Nya tekniska lösningar på kärnkraftsområdet kräver anpassningar så att tillståndsprocessen och den juridiska prövningen blir mer effektiv. Regeringen och Strålsäkerhetmyndigheten ska också fördela ansvaret mellan sig mer effektivt. Myndigheten konstaterar också att Sverige, med införande av det förslag till ny kärntekniklag som finns sedan tidigare, kommer att ha lagstiftning som tillåter drift av befintlig kärnkraft så länge som anläggningarna är säkra.

På uppdrag av regeringen utreder Strålsäkerhetsmyndigheten vilken utveckling av regelverket och andra åtgärder som behövs för att Sverige ska kunna nyttja både befintlig och framtida kärnkraft. Den 28 februari 2023 har myndigheten redovisat första delen av uppdraget med fokus på förutsättningar för att driva befintlig kärnkraft vidare och vilka behov av lagändringar som myndigheten ser som kan påverka förutsättningarna för nyttjande av ny kärnkraft, baserad på känd såväl som ny reaktorteknik. Ändringarna föreslås inom ramen för de internationella konventioner och EU-direktiv som Sverige ratificerat och genomfört i nationell reglering.

Strålsäkerhetsmyndigheten ser idag inte några hinder för att driva befintlig kärnkraft vidare. Sverige har gällande lagstiftning för befintliga kärnkraftsreaktorer som tillåter drift så länge som anläggningarna är säkra. Regeringen har sedan tidigare även föreslagit att förbudet mot att reaktorer uppförs på nya platser upphävs. Myndigheten föreslår som en följd av detta även att begreppet ”permanent avstängd reaktor” fasas ut.

– Vi har också identifierat en skillnad i hur olika energislag behandlas i miljöbalken när det gäller exempelvis möjlig lokalisering och den kommunala vetorätten. Det är viktigt att ha med sig att Strålsäkerhetsmyndigheten inte tar ställning till olika energislag. Vi har dock sett att förutsättningarna för olika typer av nybyggnationer kan skilja sig åt. Vi förordar starkt att det finns en lokal förankring av besluten kring de här frågorna, säger Aino Obenius Mowitz utredare på myndigheten.

Förslag på ändringar i tre lagar

Myndigheten föreslår ändringar i tre lagar: miljöbalken, kärntekniklagen och strålskyddslagen. Flera av förslagen syftar till att samma underlag inte ska behöva prövas av flera olika instanser, att fler beslut ska kunna tas av myndigheten istället för regeringen, samt att göra hanteringen av eventuella överklaganden mer enhetlig.

– Vi vill med de här förslagen renodla den tekniska prövningen genom att separera de olika juridiska processerna vilket vi bedömer ger viss förenkling av prövningsprocessen och förbättrad rättssäkerhet. Vi har även sett ett behov att modernisera regelverket för att effektivt kunna pröva ansökningar om ny kärnkraft och i enlighet med kraven på strålsäkerhet, säger Aino Obenius Mowitz.

Hela utredningen från Strålsäkerhetsmyndigheten bygger vidare på förslaget till ny kärntekniklag från 2019.

– Vi ser att förslaget till ny kärntekniklag i sig innebär en modern grund och bra förtydliganden för framtidens behov, i linje med den nya strålskyddslagen som trädde i kraft 2018, säger Aino Obenius Mowitz.

Arbetet med översyn av tillståndsprocessen samt identifiering av behov av ändringar av myndighetens föreskrifter kommer att fortsätta under våren och beskrivas i den andra delen av Strålsäkerhetsmyndighetens redovisning av regeringsuppdraget.

– Med den här första redovisningen har vi även pekat ut ett antal viktiga områden som behöver utredas vidare för att ge tydligare förutsättningar för ny kärnkraft, i flera fall i samverkan med andra myndigheter, till exempel när det gäller olika typer av finansieringsfrågor samt om reglering av beredskapsfrågor, säger Aino Obenius Mowitz.

Några av förslagen

  • Borttagna begränsningar för antal reaktorer, samt likvärdiga förutsättningar för olika energislag gällande deras möjliga placering och det kommunala vetot.
  • Upphävande av förbudet mot att återstarta en permanent avstängd kärnkraftsreaktor.
  • Den som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet behöver inte längre ha alla nödvändiga resurser i den egna organisationen, men är alltjämt skyldig att se till att de finns på plats. Även flera andra förslag på ändringar för att kärntekniklagen ska kunna tillämpas för nya typer av reaktorer och möjliga nya driftsformer.
  • Flera förändringar som ska förtydliga och förenkla var frågor prövas och vem som tar besluten. Bland annat ska ändringar i kärntekniklagen förtydliga och i vissa fall ta bort regler som tillämpas flera gånger eller vid prövningar av samma fråga i olika instanser.
  • Överklaganden föreslås gå till allmän förvaltningsdomstol så att myndighetens samtliga beslut hanteras av samma instans.
  • Införande av den föreslagna nya kärntekniklagen, med vissa justeringar. Syftet är att skapa en ny, modern grund för fortsatt drift och avveckling av befintliga kärntekniska anläggningar. Tillståndsprövning och tillsyn av eventuella nya kärnkraftsreaktorer av olika storlek och typ ska också möjliggöras.
  • Flera behov av utredning för att utveckla andra delar av svenska lagar och förordningar som påverkar förutsättningarna för ny kärnkraft och relaterade områden.

Ytterligare information: Aino Obenius Mowitz, utredare och projektledare vid Strålsäkerhetsmyndighetens enhet för nationell normering, via myndighetens pressjour, tfn 08-799 40 20.