"Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning." Så lyder riksdagens definition av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö som Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar för.
Sveriges miljömål är centrala för att visa vägen mot en hållbar utveckling och Agenda 2030.
Miljömålssystemet består av ett övergripande generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och områdesspecifika etappmål.
Det övergripande generationsmålet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.
Miljökvalitetsmålen och etappmålen finns för att underlätta miljöarbetet och göra generationsmålet mer konkret.
Uppföljning och utvärdering
Miljökvalitetsmålen följs upp varje år. Den årliga uppföljningen ger en aktuell bild av miljömålens utveckling och beskriver vilka åtgärder statliga myndigheter har gjort under föregående år för att nå miljömålen.
En fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen tas fram vart fjärde år. Den ger en djupare analys om förutsättningarna att nå miljömålen och syftar till att utgöra ett kunskapsunderlag för regeringens politik och prioriteringar.
Preciseringar för Säker strålmiljö
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet. Regeringen har fastställt fyra preciseringar för Säker strålmiljö:
Strålskyddsprinciper: Individens exponering för skadlig strålning i arbetslivet och i övriga miljön begränsas så långt det är rimligt möjligt.
Radioaktiva ämnen: Utsläppen av radioaktiva ämnen i miljön begränsas så att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas.
Ultraviolett strålning: Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning är lägre än år 2000.
Elektromagnetiska fält: Exponeringen för elektromagnetiska fält i arbetslivet och i övriga miljön är så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden inte påverkas negativt.
Utmaningar för Säker strålmiljö
Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö är nära att nås. Preciseringarna för Strålskyddsprinciper, Radioaktiva ämnen samt Elektromagnetiska fält är möjliga att nås till uppföljningsåret 2030. Däremot bedömer Strålsäkerhetsmyndigheten att målet för Ultraviolett strålning inte kan nås till 2030. För att nå preciseringen Radioaktiva ämnen är det viktigt att sänka radonhalten där referensnivån överskrids samt att Sverige upprättar ett hållbart system för omhändertagande för icke kärntekniskt radioaktivt avfall som genereras inom bland annat sjukvård och forskning.
Ultraviolett strålning – hudcancer orsakad av UV-strålning
Antalet hudcancerfall är mer än dubbelt så många jämfört med år 2000. Den främsta orsaken bakom hudcancer är exponering för UV-strålning från solen och solarier under en lång tid.
För att minska antalet hudcancerfall måste människors exponering minska. Detta kräver förändrade skönhetsnormer och solskyddsbeteende. I årliga enkätstudier svarar färre att det är viktigt att vara solbrun samtidigt som fler svarar att det är viktigt att skydda sig i solen. Allt fler svarar också att de skyddar sina barn. Det syns även tendenser mot ökad användning av solglasögon och solhatt samt att vara i skuggan. Däremot är det fortfarande ingen större förändring i antalet som uppger att de bränt sig. Eftersom det tar lång tid att utveckla hudcancer kan det dröja innan attityd- och beteendeförändringar leder till att hudcancerfallen minskar. Trots att hudcancerfallen fortfarande ökar, har ökningstakten minskat något under de senaste åren.
För att Strålsäkerhetsmyndigheten ska kunna arbeta förebyggande i takt med befolkningens förändrade attityder och vanor kring sol är det fortsatt viktigt att följa och tillämpa den senaste forskningen inom medicin, beteende och meteorologi.
Inandning av den radioaktiva gasen radon utgör en hälsorisk som framförallt ökar risken för lungcancer. Årligen diagnostiseras omkring 4 000 lungcancerfall i Sverige och Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att cirka 500 av dessa orsakas av radon.
Det är önskvärt att öka antalet radonmätningar såväl på arbetsplatser som i bostäder. Detta för att få ett bättre underlag för åtgärder som sänker radonhalten i luft där referensnivån (200 Bq/m3) överskrids. Medvetenheten om radon hos både allmänhet och fastighetsägare behöver öka. Det är viktigt att berörda myndigheter gör fler riktade och anpassade informationskampanjer samt att kommunerna bedriver en effektiv tillsyn.
Radioaktiva ämnen – omhändertagande av icke kärntekniskt avfall
I dagsläget saknar Sverige en planerad åtgärd för hur det icke kärntekniska radioaktiva avfall som genereras av bland annat sjukvård och forskning ska omhändertas och slutförvaras. Befintliga och planerade slutförvar drivs av företag som samägs av ägarna av kärnkraftverken, och är i första hand avsedda för radioaktivt avfall från kärnkraftsindustrin. De har därmed ingen skyldighet, och ofta inte heller förutsättningar, att ta emot avfall från icke kärntekniska anläggningar. Effekten av att det saknas en hållbar lösning för detta icke kärntekniska avfall kan på längre sikt vara en ökad risk för att människor och miljön utsätts för oönskad strålning.
För att ta ett steg mot en hållbar lösning för omhändertagande av icke kärntekniskt avfall, har Regeringen gett Strålsäkerhetsmyndigheten i uppdrag att kartlägga omhändertagandet av radioaktivt avfall från icke kärnteknisk verksamhet. Uppdraget ska redovisas den 31 oktober 2024.
Indikatorer används för att följa upp och bedöma om Sverige är på rätt väg för att nå miljökvalitetsmålen. Preciseringarna för Säker strålmiljö följs upp med hjälp av följande indikatorer:
Stråldos till allmänheten
Cesium-137 i mjölk
Hudcancerfall
Exponeringstrender för radiovågor i allmän miljö
Stråldos till allmänheten – indikator för preciseringen Strålskyddsprinciper
Kärntekniska anläggningar släpper under kontrollerade former ut radioaktiva ämnen till både luft och vatten. Dessa utsläpp mäts kontinuerligt. Utsläpp av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar ger upphov till mycket låga stråldoser till människa och ligger långt under de gränsvärden Strålsäkerhetsmyndigheten anger i sina föreskrifter.
Trend
Trenden är att utsläppen för närvarande är relativt konstanta eller svagt nedåtgående.
Cesium-137 i mjölk – indikator för preciseringen Radioktiva ämnen
Radioaktivt cesium-137 från nedfallen efter de atmosfäriska kärnvapenproven på 1950- och 60-talet och från Tjernobylolyckan 1986 finns fortfarande kvar i marken, och kan via betet överföras till korna och deras mjölk.
Trend
Cesiumhalten i mejerimjölk har fortsatt minska sedan Tjernobylolyckan 1986. Den stråldos som människan idag exponeras för genom intag av mjölk är obetydlig i jämförelse med dosen från naturligt förekommande strålningskällor.
Hudcancerfall (malignt melanom och tumör i huden) – indikator för preciseringen Ultraviolett strålning
Hudcancer är en av de vanligaste tumörsjukdomarna i Sverige. Det finns huvudsakligen tre former av hudcancer: malignt melanom, skivepitelcancer och basalcellscancer. Överexponering för UV-strålning är den främsta riskfaktorn för alla vanliga hudcancerformer.
Trend
Antalet hudcancerfall har ökat under lång tid. Under de senaste tio åren har antalet fall av malignt melanom ökat med nästan 40 procent och övrig hudcancer med nästan 60 procent i genomsnitt. Antalet personer som dör till följd av hudcancer har också ökat, men i mindre omfattning.
Exponeringstrender för radiovågor i allmän miljö – indikator för preciseringen Elektromagnetiska fält
Trådlös informationsteknologi, till exempel mobiltelefoni, använder radiovågor för att förmedla information. Strålsäkerhetsmyndigheten genomför årligen mätningar av radiovågsexponering i allmän miljö.
Trend
Mätningarna indikerar en något nedåtgående trend för radiovågor i allmän miljö. De uppmätta nivåerna ligger på cirka en tusendel av gällande referensvärden som är satta för att skydda mot säkerställda hälsorisker.
