Säker strålmiljö

"Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning." Så lyder riksdagens definition av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö som Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar för.

Sveriges miljömål är centrala för att visa vägen mot en hållbar utveckling och Agenda 2030. Miljömålssystemet består av ett övergripande generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och områdesspecifika etappmål.

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.

För att underlätta miljöarbetet och göra generationsmålet mer konkret finns miljömålen och etappmålen.

Miljökvalitetsmålen följs upp varje år och vart fjärde år sker en fördjupad utvärdering. Ett hundratal indikatorer används för att följa upp och bedöma om Sverige är på rätt väg för att nå målen.

Preciseringar för Säker strålmiljö

Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet. Regeringen har fastställt fyra preciseringar för Säker strålmiljö:

  • Strålskyddsprinciper: Individens exponering för skadlig strålning i arbetslivet och i övriga miljön begränsas så långt det är rimligt möjligt.
  • Radioaktiva ämnen: Utsläppen av radioaktiva ämnen i miljön begränsas så att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas.
  • Ultraviolett strålning: Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning är lägre än år 2000.
  • Elektromagnetiska fält: Exponeringen för elektromagnetiska fält i arbetslivet och i övriga miljön är så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden inte påverkas negativt.

Vilka är utmaningarna för Säker strålmiljö?

Den långsiktiga trenden med ett ökat antal årliga fall av hudcancer bedöms fortsätta, men ökningstakten har minskat på senare år. Den främsta orsaken till att fler fall av hudcancer diagnosticeras är exponering för UV-strålning från solen och solarier som skett historiskt. För att vända trenden måste människors exponering minska, vilket kräver en förändring av människors attityder till solande kopplat till skönhetsnormer och solskyddsbeteende. I årliga enkätstudier anger tillfrågade i minskande grad att de anser det viktigt att vara solbrun, vilket på sikt kan leda till färre sjukdomsfall och att färre dör av hudcancer.

För att vända trenden måste människors exponering minska, och det krävs också en förändring av människors livsstil och attityder kring exempelvis utseende och solning, vilket kan leda till minskad incidens och mortalitet. Därför är det fortsatt viktigt att följa forskningen inom medicin, beteende och meteorologi för att på ett effektivt sätt kunna utföra ett förebyggande arbete i takt med hur befolkningens solvanor och attityder till sol förändras.

Det är sedan länge väl känt att inandning av den radioaktiva gasen radon utgör en hälsorisk som framförallt ökar risken för lungcancer. Årligen diagnostiseras omkring 4 000 fall av lungcancer i Sverige varav Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att cirka 500 av fallen orsakas av radon. Det är önskvärt att öka antalet radonmätningar på såväl arbetsplatser som i bostäder för att få ett bättre underlag för åtgärder som sänker radonhalter där referensnivån för radonhalten i luft på 200 Bq/m3 överskrids. Det finns därför ett stort behov av att öka medvetenheten om radon hos både allmänhet och fastighetsägare. Berörda myndigheter behöver göra fler riktade och anpassade informationskampanjer. Det är även viktigt att kommunerna bedriver en effektiv tillsyn.

Indikatorer för Säker strålmiljö

Indikatorer används för att följa upp och bedöma om Sverige är på rätt väg för att nå miljö­kvalitets­målen. Preciseringarna för Säker strålmiljö följs upp med hjälp av följande indikatorer:

  • Stråldos till allmänheten
  • Cesium-137 i mjölk 
  • Hudcancerfall
  • Exponeringstrender för radiovågor i allmän miljö

Stråldos till allmänheten – indikator för preciseringen Strålskyddsprinciper

Kärntekniska anläggningar släpper under kontrollerade former ut radioaktiva ämnen till både luft och vatten. Dessa utsläpp mäts kontinuerligt. Utsläpp av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar ger upphov till mycket låga stråldoser till människa och ligger långt under de gränsvärden Strålsäkerhetsmyndigheten anger i sina föreskrifter.

Trend

Trenden är att utsläppen minskar och att stråldoserna är fortsatt låga.

Cesium-137 i mjölk – indikator för preciseringen Radioktiva ämnen

Radioaktivt cesium-137 från nedfallen efter de atmosfäriska kärnvapenproven på 1950- och 60-talet och från Tjernobylolyckan 1986 finns fortfarande kvar i marken, och kan via betet överföras till korna och deras mjölk.

Trend

Cesiumhalten i mejerimjölk har minskat stadigt sedan Tjernobylolyckan 1986. Den stråldos som människan idag exponeras för genom intag av mjölk är obetydlig i jämförelse med dosen från naturligt förekommande strålningskällor.

Hudcancerfall (malignt melanom och tumör i huden) – indikator för preciseringen Ultraviolett strålning

Hudcancer tillhör de vanligaste tumörsjukdomarna och antalet diagnosticerade fall har ökat med fem till sex procent årligen under två decennier.

Den främsta orsaken till att fler fall av hudcancer diagnosticeras är exponering för UV-strålning från sol och solarier som skett historiskt. UV-strålning från sol och solarier är den främsta yttre riskfaktorn för hudcancer enligt WHO:s organ för cancerforskning. Enligt preciseringen om UV-strålning ska antalet årliga fall av hudcancer vara lägre än år 2000.

Trend

Antalet fall av hudcancer har ökat under lång tid. Minskad exponering för UV-strålning är avgörande för att minska antalet hudcancerfall. Det kräver en förändrad livsstil och nya attityder kring utseende och solning. Enligt enkätundersökningar förbättras attityder till solande, vilket bidrar till att exponeringen minskar. Detta förväntas minska antalet cancerfall på sikt.

Exponeringstrender för radiovågor i allmän miljö – indikator för preciseringen Elektromagnetiska fält

Trådlös informationsteknologi, till exempel mobiltelefoni, använder radiovågor för att förmedla information. Strålsäkerhetsmyndigheten genomför årligen mätningar av radiovågsexponering i allmän miljö.

Trend

De medelnivåer som hittills uppmätts indikerar en något uppåtgående trend men på en nivå som med god marginal underskrider gällande referensvärdesnivåer som är satta för att skydda mot säkerställda hälsorisker.