Säker strålmiljö

"Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning." Så lyder riksdagens definition av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö som Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar för.

Sveriges miljömål är centrala för att visa vägen mot en hållbar utveckling och Agenda 2030. Miljömålssystemet består av ett övergripande generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och områdesspecifika etappmål.

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.

För att underlätta miljöarbetet och göra generationsmålet mer konkret finns miljömålen och etappmålen.

Miljökvalitetsmålen följs upp varje år och vart fjärde år sker en fördjupad utvärdering. Ett hundratal indikatorer används för att följa upp och bedöma om Sverige är på rätt väg för att nå målen.

Preciseringar för Säker strålmiljö

Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet. Regeringen har fastställt fyra preciseringar för Säker strålmiljö:

  • Strålskyddsprinciper: Individens exponering för skadlig strålning i arbetslivet och i övriga miljön begränsas så långt det är rimligt möjligt.
  • Radioaktiva ämnen: Utsläppen av radioaktiva ämnen i miljön begränsas så att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas.
  • Ultraviolett strålning: Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning är lägre än år 2000.
  • Elektromagnetiska fält: Exponeringen för elektromagnetiska fält i arbetslivet och i övriga miljön är så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden inte påverkas negativt.

Vilka är utmaningarna för Säker strålmiljö?

Ultraviolett strålning: Den långsiktiga trenden med ett ökat antal årliga fall av hudcancer bedöms fortsätta. Nästan 500 personer per år avlider till följd av främst malignt melanom i huden. Ökningen av hudcancer som har skett speglar troligen ett förändrat beteende bland befolkningen som gör att den utsätts för mer UV-strålning. UV-strålning från solen och solarier är den främsta yttre riskfaktorn för hudcancer enligt WHO:s organ för cancerforskning. Att minska barns och vuxnas exponering för UV-strålning är därför av central betydelse för att på sikt minska antalet hudcancerfall. Undersökningar som myndigheten genomför visar en förändring när det gäller attityder till att vara solbrun. Trenden är tydlig och antyder att de tillfrågade anser att hälsan är viktigare än att vara solbrun. Årets enkät visar en signifikant minskning av både antalet personer som har använt solarium och av de som bränt sig i solarium under året. Strålsäkerhetsmyndigheten har enligt ett regeringsuppdrag i uppgift att genomföra ett förstärkt förebyggande arbete mot hudcancer. Under 2020 genomfördes en informationskampanj riktad till semesterfirare i Sverige, där ett antal kortfilmer producerades. Med utgångspunkt i SSM:s solråd uppmanar och informerar filmerna om hur man bäst skyddar sig mot solens skadliga UV-strålning.

Radioaktiva ämnen: Det är sedan länge väl känt att inandning av den radioaktiva gasen radon utgör en hälsorisk. Exponering för radon ökar framförallt risken för lungcancer. Årligen diagnostiseras omkring 4 000 lungcancer fall och Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att cirka 500 av dessa fall orsakas av radon. Det är önskvärt att öka antalet radonmätningar som underlag för att kunna sätta in åtgärder för att minska radonhalter där referensnivån överskrids. Det finns ett stort behov av att öka medvetenheten om radon hos både allmänhet och fastighetsägare, och det är även viktigt att kommunerna bedriver en effektiv tillsyn.

Indikatorer för Säker strålmiljö

Indikatorer används för att följa upp och bedöma om Sverige är på rätt väg för att nå miljö­kvalitets­målen. Preciseringarna för Säker strålmiljö följs upp med hjälp av följande indikatorer:

  • Stråldos till allmänheten
  • Cesium-137 i mjölk 
  • Hudcancerfall
  • Exponeringstrender för radiovågor i allmän miljö

Stråldos till allmänheten – indikator för preciseringen Strålskyddsprinciper

Kärntekniska anläggningar släpper under kontrollerade former ut radioaktiva ämnen till både luft och vatten. Dessa utsläpp mäts kontinuerligt. Utsläpp av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar ger upphov till mycket låga stråldoser till människa och ligger långt under de gränsvärden Strålsäkerhetsmyndigheten anger i sina föreskrifter.

Trend

Trenden är att utsläppen minskar och att stråldoserna är fortsatt låga.

Cesium-137 i mjölk – indikator för preciseringen Radioktiva ämnen

Radioaktivt cesium-137 från nedfallen efter de atmosfäriska kärnvapenproven på 1950- och 60-talet och från Tjernobylolyckan 1986 finns fortfarande kvar i marken, och kan via betet överföras till korna och deras mjölk.

Trend

Cesiumhalten i mejerimjölk har minskat stadigt sedan Tjernobylolyckan 1986. Den stråldos som människan idag exponeras för genom intag av mjölk är obetydlig i jämförelse med dosen från naturligt förekommande strålningskällor.

Hudcancerfall (malignt melanom och tumör i huden) – indikator för preciseringen Ultraviolett strålning

Hudcancer tillhör de vanligaste tumörsjukdomarna och antalet diagnosticerade hudcancerfall har stigit kraftigt de senaste decennierna. UV-strålning från solen och solarier är den främsta yttre riskfaktorn för hudcancer. Enligt preciseringen om UV-strålning ska antalet årliga fall av hudcancer vara lägre än år 2000.

Trend

Den långsiktiga trenden med ett ökat antal årliga fall av hudcancer bedöms ännu fortsätta. Att minska barns och vuxnas exponering för UV-strålning är av central betydelse för att på sikt minska antalet hudcancerfall.

Exponeringstrender för radiovågor i allmän miljö – indikator för preciseringen Elektromagnetiska fält

Trådlös informationsteknologi, till exempel mobiltelefoni, använder radiovågor för att förmedla information. Strålsäkerhetsmyndigheten genomför årligen mätningar av radiovågsexponering i allmän miljö.

Trend

De medelnivåer som hittills uppmätts indikerar en något uppåtgående trend men på en nivå som med god marginal underskrider gällande referensvärdesnivåer som är satta för att skydda mot säkerställda hälsorisker.