För dig som kund av behandlingar med icke-joniserande strålning

Den nya anmälningsplikten innebär att verksamheter ska anmäla sig till Strålsäkerhetsmyndigheten. Att en verksamhet har anmält sig betyder inte att den är godkänd av myndigheten eller att behandlingen är riskfri. Däremot har verksamheten genom en anmälan fått kännedom om det nya regelverket och om det följs minskar risken för skador.

De nya föreskrifterna innebär bland annat att:

• Du ska få muntlig och skriftlig information om det förväntade behandlingsförloppet och riskerna med behandlingen.
• Du ska få information om vilka tillstånd som gör det olämpligt att genomgå en behandling samt råd om eftervård.
• Det ska göras en individuell bedömning som ska ligga till grund för just din behandling för att minska risken för skada.
• Vid varje behandlingstillfälle ska inställningar, ändringar och resultat dokumenteras.
• Om något avvikande sker, exempelvis en skada, har verksamheten en skyldighet att rapportera detta till Strålsäkerhetsmyndigheten.
• Apparater som används ska vara säkra och avsedda för behandlingen. En CE-märkt apparat uppfyller detta.

Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar att du helt undviker följande behandlingar:

• Borttagning av hudförändringar med laser eller IPL om du inte fått den undersökt av läkare först. En hudförändring kan vara en hudtumör eller förstadiet till en sådan.
• Behandlingar nära ögonen med laser, IPL och ultraljud. Det gäller även området mellan ögonbrynen och under ögonen. Behandlingar med laser och IPL inom ett område på två centimeter runt ögat får endast utföras under ansvar av legitimerad läkare.

Ångra en bokad behandling

Du kan i vissa fall ha rätt att ångra en bokad behandling utan avgifter. Du kan läsa mer om ångerrätt och avbokningsvillkor hos Konsumentverket. Där får du även fler tips om vad du ska tänka på innan du gör en estetisk behandling.

Strålningen från laser och IPL tillhör det som kallas optisk strålning. Strålningen kan vara såväl synlig som osynlig när strålningen är i det infraröda området (IR). När laser eller IPL används kan ljusutsläppet  vara konstant eller genereras i mycket korta pulser.

En laser kan avge intensivt och fokuserat ljus med en specifik våglängd i en smal ljusstråle. De lasrar som används för estetiska behandlingar är ofta mycket starka och kan ge omfattande skador på öga eller hud.

En IPL-enhet består av en kraftig blixtlampa som avger vitt ljus som består av alla våglängder i korta ljuspulser. Lampan kan ha olika filter för att endast släppa igenom vissa våglängder. Behandlingsområdet på huden är generellt större när IPL används jämfört med laser.

Så påverkas kroppen

När laser och IPL används vid estetiska behandlingar vill man att ljuset ska tränga in genom huden och påverka vissa delar på ett önskvärt sätt. Ljus med olika våglängd når olika långt in i huden och reagerar på olika sätt med dess beståndsdelar. Vissa beståndsdelar kan absorbera ljus av en viss våglängd och omvandla energin i ljuset till värme. En sådan beståndsdel kallas kromofor. 

Vanliga kromoforer vid kosmetiska behandlingar med laser och IPL är melanin, som är pigmentet i hud och hårsäckar, hemoglobin i ytliga blodkärl samt vatten i kollagen. När ljusenergin är tillräckligt hög kan hårsäckar förstöras, blodkärl koagulera och kollagen denaturera.

Laser används också för att avlägsna fett. Vid så kallad laserlipolys absorberas laserljuset av fettvävnaden som värms till en så hög temperatur att fettcellerna bryts ned till mindre beståndsdelar.

Vid borttagning av tatueringar är energin i laserljuset tillräckligt hög för att slå sönder bläcket i så små delar att de kan transporteras bort av kroppens immunsystem. För att ta bort tatueringar på detta sätt krävs mycket stark laser.

Risker

Strålningen från en laser eller IPL kan orsaka skador på näthinnan i ögat som i värsta fall kan leda till synbortfall. Vid en behandling ska behandlaren tillhandahålla speciella skyddsglasögon. Bestrålning av ögon eller området runt ögonen med stark laser eller IPL får endast utföras under ansvar av läkare.

Eftersom målet med behandlingen är att förstöra valda delar med värme, finns risk för brännskador av huden som kan vara väldigt svåra, med infektioner och ärrbildning som följd. På det djup som fettvävnaden ofta ligger, finns färre receptorer som reagerar på värme. Risken för svåra brännskador är stor, eftersom kroppen kan reagera med smärta för sent. Ibland kan det ta ett par dagar innan skador blir synliga.

Personer med mörkare hudton är en särskilt utsatt riskgrupp eftersom de har mer melanin i huden, vilket kan leda till att huden absorberar laserljuset och att brännskador kan uppstå. Risken för brännskador kan även öka om du använder vissa läkemedel eller krämer som gör huden extra ljuskänslig eller om du har några hudsjukdomar.

Andra biverkningar är bland annat svullnad, rodnad och pigmentförändringar. Både laser och IPL kan orsaka hyper- och hypopigmentering som innebär att den behandlade huden blir mörkare eller ljusare än omkringliggande hud.

Vid tatueringsborttagning finns också en risk för allergiska reaktioner när tatueringsfärgämnen frisätts i kroppen.

Rådfråga alltid en läkare om du är osäker på om det är olämpligt för dig att genomföra en behandling med laser eller IPL.

Ultraljud är en ljudvåg med frekvens större än 20 kHz. Frekvensen är för hög för att det mänskliga örat ska uppfatta den som ljud.

Estetiska behandlingar med ultraljud förekommer under många olika begrepp och förkortningar bland annat HIFU (High Intensity Focused Ultrasound), LIFU (Low Intensity Focused Ultrasound), MFU (Micro Focused Ultrasound) och kavitation.  

Estetiska behandlingar med ultraljud är inte samma sak som de medicinska ultraljudsundersökningar som används inom vården för att bland annat ställa diagnoser.

Så påverkas kroppen

När ultraljudet går in i kroppen får det vävnaden att röra på sig, vilket leder till att den värms upp genom friktion. Ultraljudet kan fokuseras i specifika punkter där värmeökningen blir som störst. Vid rynkreducering och hudåtstramning kan till exempel kollagenet i huden värmas så att det denaturerar.

Vid vissa frekvenser kan ultraljudet skapa tryckskillnader i vävnaden som gör att det bildas små gasbubblor som kallas kavitationsbubblor. När dessa bubblor rör sig fram och tillbaka i vävnaden, och i synnerhet om de kollapsar, genereras krafter som påverkar vävnaden mekaniskt. Metoden kallas kavitation och används bland annat för att förstöra fettcellernas membran.

Risker

Eftersom ultraljud både värmer vävnaden och påverkar den mekaniskt, finns det risk för både brännskador och mekaniska vävnadsskador.

Brännskadorna kan i värsta fall vara väldigt svåra, med infektioner och ärrbildning som följd. På det djup som fettvävnaden ofta ligger, finns färre receptorer som reagerar på värme och risken för svåra brännskador är stor eftersom kroppen kan reagera med smärta för sent. Ibland kan det ta ett par dagar innan skador blir synliga.

Ögat är särskilt känsligt både för den värme och för de mekaniska effekter som ultraljudet genererar.

Det finns även en risk för nervskador som är större om nerverna ligger relativt ytligt som de gör i ansiktet.

Särskilt riskfyllda är HIFU-behandlingar eftersom högintensivt ultraljud fokuseras på ett litet område.

Rådfråga alltid en läkare om du är osäker på om det är olämpligt för dig att genomföra en estetisk behandling med ultraljud.

Icke-joniserande elektromagnetiska fält (EMF) är osynlig elektromagnetisk strålning med våglängd större än 1 mm eller en frekvens lägre än 300 GHz. EMF delas i sin tur in i områden som mikrovågor och radiofrekvensvågor (RF).

EMF används bland annat i tekniker som HIFEM (High-Intensity Focused ElectroMagnetic). En annan vanlig estetisk behandling är så kallad RF-behandling som förekommer som såväl enskild behandling som i kombination med andra behandlingar.

Så påverkas kroppen

Med HIFEM-tekniken fås ett kraftigt och varierande magnetfält att tränga in i vävnaden. Styrkan och frekvensen på magnetfältet är sådan att det genereras en växelström i området som får musklerna att dra ihop sig och slappna av mycket snabbt för att efterlikna effekten av intensiv träning.

Vid en RF-behandling leds energi in i vävnaden med en frekvens som får joner och molekyler att börja röra sig av den växelström som uppstår. Denna rörelse skapar värme. Energin kan riktas så att uppvärmningen sker antingen ytligt i huden eller djupare i vävnaden, beroende på vilken teknik som används.

Om syftet med behandlingen är rynkreducering är det vanligen kollagenet i huden man önskar värma så att det denaturerar. Om syftet är fettreducering, är det i stället fettceller i fettvävnaden som värms till en så hög temperatur att fettcellerna bryts ned till mindre beståndsdelar.

Risker

Estetiska behandlingar vars syfte är att värma vävnaden, innebär alltid en risk för måttliga till svåra brännskador om temperaturen blir för hög. Svåra brännskador kan leda till infektioner och ärrbildning. På det djup som fettvävnaden ofta ligger finns färre receptorer som reagerar på värme och risken för svåra brännskador är stor eftersom kroppen kan reagera med smärta för sent. Ibland kan det ta ett par dagar innan skador blir synliga.

Förutom felaktigt använd utrustning kan brännskador bero på att vävnadens absorption av energi oväntat varierar under själva behandlingen, vilket kan orsaka plötsliga temperaturökningar när hög energi okontrollerat avges till vävnaden.

Rapporter förekommer om att huden på det behandlade området blir extra känsligt för beröring efter behandling, liksom rodnad och svullnad.

Behandlingar som inducerar ström i kroppen bör inte utföras på personer med hjärtproblem, elektroniska implantat såsom pacemaker eller metallimplantat, exempelvis proteser eller kopparspiral.

Rådfråga alltid en läkare om du är osäker på om det är olämpligt för dig att genomföra en behandling med elektromagnetiska fält.

Fotobiomodulering (PBM) är en behandlingsmetod som tidigare kallades low-level laser therapy (LLLT), där laserljus med låg effekt användes för terapeutiska ändamål. Idag inkluderar termen även andra ljuskällor, såsom LED-lampor, som avger infrarött och synligt ljus.

En specifik tillämpning av fotobiomodulering är rödljusterapi, som använder ljus i det röda och nära-infraröda spektrumet (vanligen 600–1000 nm).

Så påverkas kroppen

Fotobiomodulering bygger på principen att ljuset går in i huden för att påverka cellernas funktion. I rödljusterapi stimuleras cellernas mitokondrier, vilket sägs leda till ökad produktion av energi och förbättrad cellfunktion.

Olika våglängder har olika penetrationsdjup beroende på hudens absorptions- och spridningsegenskaper. Blått ljus når endast de ytliga hudlagren medan nära-infrarött ljus kan nå flera centimeter beroende på vävnadens egenskaper.

Risker

Fotobiomodulering anses vara en säker metod när den används enligt rekommendationer. Tekniken bygger vanligtvis på lågeffektlaser (klass 1–2) eller LED-ljus, vilket innebär att risken för akuta skador som brännskador är minimal. Lätt hudrodnad eller irritation kan uppstå i sällsynta fall.

Ögonen kan skyddas vid exponering för ljus nära ansiktet för att minimera risken för ögonirritation.

Fotobiomodulering bör inte ersätta medicinsk behandling. Vid osäkerhet bör du rådfråga en läkare.

Det infraröda området är brett och delas upp i tre områden som benämns IRA, IRB och IRC,  eller near-infrared (NIR), mid-infrared och far-infrared, där IRA har mer energi än IRC. Solen är en naturlig källa till IR-strålning men det kan även skapas artificiellt med exempelvis LED-paneler eller med keramiska uppvärmningselement.

Så påverkas kroppen

IR-strålningen reagerar på olika sätt med hudens beståndsdelar och når olika djup beroende på vilken energi strålningen har. För det infraröda ljuset gäller att ju större energi ljuset har desto längre når det in i huden.

IRA-strålning med mest energi och kortast våglängd når längst in i huden. Strålningen absorberas till viss del av vatten men stimulerar även celler i vävnaden. IRA-strålning är den strålning som generellt sett används i det som kallas rödljusterapi, ofta tillsammans med synligt rött ljus.

IRB- och IRC-strålning absorberas i ännu högre grad av vatten och tränger därför inte in lika djupt i huden. IRC-strålning med minst energi når endast det ytligaste hudlagret medan IRB-strålningen når något längre.

Infrarött ljus är även känt som värmestrålning. När strålningen absorberas av framförallt vattenmolekyler i vävnad och hud, produceras värme och temperaturen stiger. Infraröd strålning används ofta för att öka blodcirkulationen och minska muskelspänningar.

Risker

Om kroppen utsätts för infraröd strålning, till exempel i en infraröd bastu, är den främsta risken överhettning. Kroppen har dock en naturlig förmåga att reglera värme, vilket gör att risken är låg för en frisk individ. Eftersom ögonen är känsliga för värme och också kan påverkas av strålningen, rekommenderas det att skydda dem vid långvarig exponering.

UV-strålning är indelat i tre områden, UVA, UVB och UVC, där UVA har minst energi av de tre. De kommersiella produkter som finns på marknaden idag och som används för att härda lim på exempelvis nagelsalonger och vid fransförlängning använder sig generellt sett av UVA-ljus, alltså UV-strålning med relativt liten energi.

Risker

All UV-strålning är av WHO klassat som cancerframkallande i för stor dos, oavsett om den kommer från solen eller om den är artificiellt framställd. Beroende på bland annat lampans effekt och vilken strålning den sänder ut, kan man räkna ut hur länge man kan sitta med oskyddad hud under lampan innan huden utsätts för skadliga doser av UV-strålning. Normalt sett är den tiden längre än det tar för limmet att härda.

Om man vill minimera sin exponering för UV-strålning kan man bära skyddshandskar utan fingertoppar och applicera solkräm där handskarna inte täcker innan behandlingen för naglar. Vid behandling av fransar är det viktigt att ha ögonen stängda och man bör täcka den exponerade huden .