Frågor och svar med anledning av händelserna i Ukraina

Strålsäkerhetsmyndigheten har sedan slutet av januari följt utvecklingen i Ukraina. Vi anpassar löpande vår bevakning efter rådande läge och genomför kontinuerligt beräkningar av spridning av radioaktiva ämnen från ett eventuellt utsläpp i Ukraina. Vi får information om läget från olika källor, främst via internationella atomenergiorganet IAEA.

I samband med Rysslands invasion av Ukraina har vi fått in en del frågor om situationen i Tjernobyl, Ukrainas kärntekniska anläggningar, jodtabletter och vad vi som myndighet gör i händelse av en kris utomlands, där radioaktiva ämnen kan spridas i atmosfären. Vid en händelse som leder till utsläpp av radioaktiva ämnen i Ukraina begränsas konsekvenserna i Sverige av det stora avståndet mellan länderna. Om en sådan händelse skulle inträffa är det livsmedelsproduktion som eventuellt kan påverkas i Sverige.

Vid kriser och allvarliga händelser är det extra viktigt att vara källkritisk. Sök information från olika källor för att få en bild av läget och sprid inte vidare obekräftade rykten.

När behöver man jodtabletter?

Radioaktiv jod bildas vid kärnklyvning, både i kärnkraftsreaktorer och i samband med en kärnvapenexplosion. Vid en allvarlig kärnkraftsolycka kan radioaktiv jod som kommer in i kroppen via inandning ge det största bidraget till stråldosen på kort sikt. Intag av jodtabletter kan då vara en effektiv skyddsåtgärd. Det finns därför en planering för utdelning och intag av jodtabletter kring de svenska kärnkraftverken. Närmast kärnkraftverken delas jodtabletter ut på förhand inom beredskapszonerna. Det finns också lager av jodtabletter som vid behov kan användas för utdelning på större avstånd kring kärnkraftverken. Jodtabletter är ett läkemedel som bara ska tas vid kärnkraftsolyckor, på uppmaning av länsstyrelsen.

Det är inte motiverat att ta jodtabletter i samband med nedfall från en kärnvapenexplosion. Vid nedfall av radioaktiva ämnen från en kärnvapenexplosion kommer det största bidraget till stråldoserna från radioaktiva ämnen på marken och inte från inandning av radioaktivt jod, även på kort sikt. Den viktigaste skyddsåtgärden för att minska stråldosen i områden med högre nedfall är därför att vistas inomhus i lokaler som erbjuder gott skydd, till exempel skyddsrum. Inomhusvistelse i sådana lokaler ger också ett tillräckligt skydd mot stråldoser till sköldkörteln.

Om skyddsrum, på MSB:s webbplats

Svar på vanliga frågor om kärnvapen, på FOI:s webbplats

Behöver jag använda jodtabletter med anledning av kriget i Ukraina?, på 1177 Vårdguidens webbplats

Fakta om jodtabletter

Hur kan Sverige påverkas av ett radioaktivt utsläpp i Ukraina?

Ett utsläpp av radioaktiva ämnen späds ut i atmosfären. Koncentrationen av radioaktiva ämnen blir därför låg på stora avstånd. Vid en kärnkraftsolycka eller en kärnvapenexplosion i Ukraina begränsas konsekvenserna i Sverige av det stora avståndet mellan länderna. Om en sådan händelse skulle inträffa och vindarna för utsläppet mot Sverige är det inte aktuellt med jodtabletter, inomhusvistelse eller utrymning. Den påverkan som eventuellt kan ske i Sverige är i första hand på livsmedelsproduktion.

Kärntekniska anläggningar klassificeras utifrån möjliga konsekvenser i samband med en allvarlig olycka. Störst konsekvenser kan det bli vid en olycka på ett kärnkraftverk eller vid en kärnvapenexplosion. Vid andra händelser, till exempel olyckor på avfallsanläggningar eller forskningsanläggningar, är de möjliga konsekvenserna mindre. Konsekvenserna av en olycka är då begränsade till själva anläggningen eller närområdet. En olycka på en sådan anläggning i Ukraina påverkar alltså inte Sverige.

Så påverkas livsmedel av radioaktiva ämnen, på Livsmedelsverkets webbplats

Om radioaktivt nedfall, på Jordbruksverkets webbplats

Svar på vanliga frågor om kärnvapen, på FOI:s webbplats

Hur är strålningssituationen vid kärnkraftverken i Ukraina?

Information om strålningssituationen vid kärnkraftverken i Ukraina hittar du på webbplatsen för Ukrainas kärnsäkerhetsmyndighet (SNRIU).

Hur många kärnkraftverk finns det i Ukraina?

I Ukraina finns fyra kärnkraftverk med sammanlagt 15 reaktorer. Dessa står för cirka hälften av Ukrainas elproduktion.

• Zaporizhzhya kärnkraftverk med sex reaktorer 
• South-Ukraine kärnkraftverk med tre reaktorer
• Khmelnitsky kärnkraftverk med två reaktorer
• Rivne kärnkraftverk med fyra reaktorer

Alla kärnkraftreaktorer är tryckvattenreaktorer (lättvattenreaktorer) av rysk design. Konstruktionen skiljer sig avsevärt från de fyra avställda reaktorerna i Tjernobyl. Detaljerad information om kärnkraftreaktorerna i drift i Ukraina redovisas av World Nuclear Association och internationella atomenergiorganet IAEA.

Kärnkraftverken i Ukraina ägs av det statliga bolaget Energoatom

Genomförs det mätningar av strålning som jag kan ta del?

Via European Radioactivity Data Exchange Platform (EURDEP) kan man ta del av mätresultat, nästan i realtid, från 39 europeiska länder. Strålsäkerhetsmyndighetens 28 gammastationer mäter kontinuerligt gammastrålningen två meter över marken i Sverige. Resultatet rapporteras direkt till EURDEP och görs tillgängligt via datautbytesplattformen.

Var finns information från svenska myndigheter om kriget i Ukraina?

Ryssland har inlett en invasion i Ukraina. På krisinformation.se finns samlad information från svenska myndigheter om kriget i Ukraina. Där finns även tips om vad man kan göra för att hantera oro.

Myndigheter med särskilt ansvar vid en kris

När det uppstår en kris som berör flera delar av samhället är det MSB:s ansvar att ta fram samlade beskrivningar av läget. Lägesbeskrivningarna förmedlas sedan till regeringskansliet och till de myndigheter som ska hantera de aktuella händelserna. MSB stödjer samordningen av myndigheternas åtgärder och information. Denna samordnade information finns bland annat på krisinformation.se.

Hur övervakar Strålsäkerhetsmyndigheten strålningen i omvärlden?

Strålsäkerhetsmyndigheten övervakar joniserande strålning i omgivningen på flera sätt. Orsaken är att vi ständigt ska vara medvetna om den strålning som människor och miljö i Sverige utsätts för. Om nivån av radioaktiva ämnen skulle öka har myndigheten beredskap dygnet runt för att, vid behov, snabbt kunna hantera konsekvenserna av de höjda nivåerna, i Sverige eller utomlands.

Strålsäkerhetsmyndigheten övervakar strålningen i vår omvärld

Sökbara miljödata

Vilken roll har Strålsäkerhetsmyndigheten vid en radiologisk nödsituation utomlands?

Strålsäkerhets­myndigheten

  • ger råd om strålskydd och sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen, om en nukleär eller radiologisk nödsituation inträffar inom eller utom landet,
  • svarar för teknisk rådgivning till de myndigheter som är ansvariga för hanteringen av konsekvenserna av en radiologisk nödsituation i kärnteknisk verksamhet, om den inträffar inom eller utom landet, och
  • svarar för expertkompetens samt kunskaps- och beslutsunderlag inom strålskyddsområdet inklusive spridningsprognoser och strålskyddsbedömningar.

Strålsäkerhetsmyndigheten har ett särskilt funktionsansvar som behörig myndighet enligt internationella atomenergiorganet IAEA:s konventioner om assistans och tidig varning vid nukleära eller radiologiska nödsituationer innebärande att myndigheten bland annat ska förmedla och ta emot information om nödsituationer enligt konventionen om tidig varning och bistå Internationella atomenergiorganet vid sådana situationer enligt konventionen om assistans.

Strålsäkerhetsmyndighetens beredskap

Samverkan med andra aktörer

Var källkritisk och sprid inte rykten vidare

Vid kriser och allvarliga händelser är det extra viktigt att vara källkritisk. Sök information från olika källor för att få en bild av läget och sprid inte vidare obekräftade rykten.

Läs mer på krisinformation.se om hur du kan tänka källkritiskt och om sociala medier i kriser.

Mer information med anledning av händelserna i Ukraina

Utökade sanktioner mot Ryssland gällande PDA

Från och med den 26 februari 2022 har förbudet att sälja eller exportera kärnämne, kärntekniska produkter, teknik och programvara med mera till Ryssland utökats. 

Läs mer på Exportkontroll

ENSREG fördömer Rysslands militära aggression mot Ukraina

Den 27 februari och 6 mars 2022 höll EU-kommissionens rådgivande grupp European Nuclear Safety Regulators Group (ENSREG) extrainsatta möten tillsammans med internationella kärnenergiorganet IAEA, Western European Nuclear Regulators' Association (WENRA) och Ukrainas kärnsäkerhetsmyndighet (SNRIU), mot bakgrund av Rysslands militära aggression mot Ukraina. ENSREG erinrar bland annat om att Europeiska rådet i starkast möjliga ordalag fördömer Ryska federationens oprovocerade och oberättigade militära aggression mot Ukraina. ENSREG vädjar även om maximal återhållsamhet, för att undvika åtgärder som kan utsätta Ukrainas kärntekniska anläggningar i fara. Strålsäkerhetsmyndigheten är medlem av ENSREG och står bakom ENSREG:s uttalanden.

Läs ENSREG:s uttalanden (på engelska):

10 mars 2022

6 mars 2022

27 februari 2022