Beredskap vid olyckor
För att snabbt kunna agera om en radiologisk nödsituation uppstår har Strålsäkerhetsmyndigheten och andra beredskapsmyndigheter bemanning dygnet runt, året om. Här nedan kan du läsa mer om beredskap vid olika tänkbara nödsituationer och hur vårt övervakningssystem är uppbyggt.
I den nationella beredskapsplaneringen finns riktlinjer för hur samhället ska skyddas, oavsett vad som har skett.
Beredskap vid kärnkraftverk
I Sverige finns tre kärnkraftverk med reaktorer i drift: i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Runt kärnkraftverken finns beredskapszoner. I dessa finns en förberedd planering för hur samhället ska agera för att skydda människor i närområdet om en kärnkraftsolycka sker. I denna planering står Strålsäkerhetsmyndigheten för expertkompetens inom strålskyddsområdet och bistår länsstyrelser och andra myndigheter med kunskaps- och beslutsunderlag.
Säkerhet och beredskap i och kring svenska kärnkraftverk
Svenska kärnkraftverk har fyra säkerhetsbarriärer. Vid en olycka förhindrar de, oberoende av varandra, att radioaktiva ämnen sprids. Därutöver är samtliga reaktorer försedda med ett haverifilter. Dessa är konstruerade för att kunna fånga nästan allt radioaktivt utsläpp. ring varje kärnkraftverk finns förberedda beredskapsåtgärder med bland annat varningssystem och särskilda beredskaps- och planeringszoner.
Beredskap vid andra anläggningar
Förutom kärnkraftverken finns det tre andra anläggningar i Sverige med beredskapszoner. Dessa är kärnbränslefabriken Westinghouse Electric Sweden i Västerås, det centrala mellanlagret för kärnbränsle (Clab) i Oskarshamn och forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS) i Lund. Inom beredskapszonerna finns förberedda skyddsåtgärder som skyddar människor vid en olycka. I denna planering bistår Strålsäkerhetsmyndigheten med kunskaps- och beslutsunderlag till berörda parter.
Det finns även anläggningar som inte kräver beredskapszoner då samhället utanför verksamhetsområdet inte påverkas vid en olycka. Beredskapen för dessa begränsas till respektive verksamhetsområde och sköts av de som driver verksamheten.
Beredskap under transport av radioaktiva ämnen
Transporter av radioaktiva ämnen handlar oftast om strålkällor inom sjukvården, teknisk utrustning som används inom industrin och kärnbränsle. Transporter av kärnbränsle sker både land- och sjövägen. Vad gäller beredskap för olyckor under transport står Strålsäkerhetsmyndigheten för expertkompetens inom strålskyddsområdet och bistår kommuner och andra myndigheter med kunskaps- och beslutsunderlag.
Beredskap vid kärnvapenexplosion
Riksdagen och regeringen har bedömt att kärnvapen kan komma att användas mot Sverige eller i Sveriges närområde. Strålsäkerhetsmyndigheten analyserar konsekvenserna av radioaktivt nedfall från kärnvapenexplosioner. Vi står för expertkompetens och bistår Försvarsmakten, MSB, övriga myndigheter, sjukvårdsregioner, kommuner och dess räddningstjänst med kunskaps- och beslutsunderlag.
Övervakning av strålning
Övervakning av joniserande strålning utförs av flera skäl. Huvudsyftet är att upptäcka förändringar och följa utsläpp av radioaktiva ämnen. Ett annat syfte är miljöövervakning, det vill säga att följa nivån på luftburna radioaktiva ämnen över en längre tidsperiod.
Myndighetens övervakningssystem
Myndigheten har 28 mätstationer över hela Sverige som kontinuerligt mäter strålning i omgivningen. Om nivåerna skulle överstiga det normala larmas Strålsäkerhetsmyndigheten direkt.
För att mycket små utsläpp, eller utsläpp långt från Sverige, ska kunna registreras används också ett långsammare men känsligare mätsystem bestående av luftfilter. På uppdrag från Strålsäkerhetsmyndigheten driver Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) sex luftfilterstationer som är placerade i Kiruna, Umeå, Gävle, Stockholm, Visby och Ljungbyhed.
Tjänsteman i Beredskap
För att snabbt kunna agera vid alla händelser där strålning förekommer har Strålsäkerhetsmyndigheten en Tjänsteman i Beredskap (TiB) dygnet runt, alla dagar. Denne inhämtar och analyserar information om händelsen och stöttar med rekommendationer till den aktör som har det operativa ansvaret att sätta in skyddsåtgärder.
I beredskapen ingår också en Tjänsteman i reaktorberedskap (RB) som larmas direkt vid en händelse på ett kärnkraftverk. RB analyserar händelsen och bistår med teknisk rådgivning till den aktör som har det operativa ansvaret att sätta in skyddsåtgärder.
I samråd med RB bedömer TiB om krisorganisationen ska aktiveras och om andra myndigheter ska kontaktas. Utöver TiB och RB finns även en kommunikatör i beredskap (KiB). Krisorganisationen är i beredskap både för händelser i Sverige och utomlands.
Räddningstjänstens ansvar
Räddningstjänsten ansvarar för att skydda allmänheten vid olyckor. Vid en olycka på ett kärnkraftverk eller annan kärnteknisk anläggning tar den statliga räddningstjänsten, genom länsstyrelsen, över ansvaret. Om olyckan istället rör strålning i andra sammanhang, exempelvis vid transport av radioaktiva ämnen, är det kommunen som ansvarar.