Vi har blåbetong i väggar i vår lägenhet, hur farligt är det och vad kan man göra?

Det finns olika sorter av blåbetong som tillverkades mellan 1929 och 1975 på olika platser i landet. Halten av radium är förhöjd i blåbetong och den varierar i de olika blåbetongsorterna. Radium sönderfaller till radongas som kommer ut i luften och kan orsaker förhöjda radonhalter i inomhusluft.

Att du har blåbetongväggar i din lägenhet innebär inte automatiskt att radonhalterna blir förhöjda eller överstiger referensnivån. Det spelar även roll vilken sorts blåbetong som använts och hur ventilationen fungerar. Enda sättet att ta reda på om det finns ett radonproblem är att mäta. Om man mäter förhöjda radonhalter kan man anlita en radonkonsult för att sätta in åtgärder och därmed minska radonhalten.

Vid blåbetongväggar exponeras man även för gammastrålning men Strålsäkerhetsmyndigheten anser generellt att radon i inomhusluft från blåbetong är ett större problem jämfört med gammastrålning från blåbetong.

Aktuellt

330 000 bostäder med förhöjda radonhalter

En studie som myndigheten finansierat indikerar att uppemot 330 000 bostäder i Sverige 2021 har en radonhalt som överstiger referensnivån 200 becquerel per kubikmeter luft (Bq/m3). Referensnivån kan ses som en gräns för när man bör göra något aktivt för att få ner radonhalten.

Läs rapporten

Den radioaktiva gasen – vad kan man göra åt den?

Man varken ser eller känner lukten av den, den radioaktiva gasen radon som på sikt kan ge lungcancer om man andas in höga halter av den under lång tid. Men var kommer radonet ifrån, vad kan man göra för att minska radonhalten i ett hus och varför är det viktigt? Det är några av frågorna vi ger svar på i Strålsäkerhetsmyndighetens första avsnitt av podden Strålsäkert.

Till poddavsnittet